2007-10-04, 22:01
#1
Denna trd r avsedd att utreda tekniska begrepp och deras betydelse i frsta hand. Frgor kan postas fritt om ngon av frklaringarna verkar oklar eller om ytterligare fundering eller tillgg finns. Om dessa anses relevanta s bifogas de i huvudinlgget allt eftersom trden vxer. Var inte rdd fr att stlla frgor!
Tillgg 090224: OBS! Eftersom jag mnar avg som moderator s r det inte jag som i fortsttningen kommer att fixa med trden, bara s att ni vet.
En mycket kortfattad sammanfattning fr varje rubrik fljs av en lngre utlggning fr varje mne (se "spoiler").
-------------------------------------------------------------------------
Brnnvidden avser enkelt sett ett objektivs frstorande effekt. En lng brnnvidd ger en snv bildvinkel och en kort brnnvidd ger en vid bildvinkel. Bildvinkeln i frhllande till brnnvidden beror ocks p film- eller sensorstorleken. En mindre sensor krver en kortare brnnvidd fr samma bildvinkel som en strre sensor.
Perspektivet pverkas endast av kamerans avstnd till det fotograferade objektet. Vidvinkel och kort avstnd ger "hisnande" perspektiv, medan snv bildvinkel ger "ihoptryckt" perspektiv. Att ndra avstndet ger inte samma resultat som att ndra brnnvidd allts.
Objektivets ljusstyrka bestms av den strsta mjliga storleken p blndarppningen. Blndaren r ett ljusbegrnsande "hl" med variabel storlek inuti objektivet. Strre ppning slpper in mer ljus och ger kortare skrpedjup. Strre ljusinslpp medger kortare slutartid.
Tillgg 090224: OBS! Eftersom jag mnar avg som moderator s r det inte jag som i fortsttningen kommer att fixa med trden, bara s att ni vet.
En mycket kortfattad sammanfattning fr varje rubrik fljs av en lngre utlggning fr varje mne (se "spoiler").
-------------------------------------------------------------------------
#1: Brnnvidd och zoom
Avbildningsskala och "cropfaktor"
Avbildningsskala och "cropfaktor"
Brnnvidden avser enkelt sett ett objektivs frstorande effekt. En lng brnnvidd ger en snv bildvinkel och en kort brnnvidd ger en vid bildvinkel. Bildvinkeln i frhllande till brnnvidden beror ocks p film- eller sensorstorleken. En mindre sensor krver en kortare brnnvidd fr samma bildvinkel som en strre sensor.
Parallella ljusstrlar som faller genom en positiv (konvex) lins bryts int mot den optiska axeln. Det avstnd dr de sammanfaller kallas linsens brnnvidd. Brnnvidden r allts en teknisk egenskap som INTE ndras med olika sensorformat eller liknande. Kombinerar man flera linser s kan man f ett objektiv (men ett objektiv kan ocks best av bara en enda lins). Anledningen till att man anvnder fler linser r att fr att minimera sfrisk aberration, distorsion samt kromatisk aberration. Dessa r olika frvrngningar och defekter som man vill undvika. Nr flera linser stts i serie efter varandra s kombineras deras brnnvidder till en gemensam brnnvidd fr objektivet. Det betyder att ven ett objektiv har en viss brnnvidd. Objektivet kan ocks ha varierbar brnnvidd. Detta kallas zoom, och zoomomfnget definieras som den lngsta brnnvidden genom den kortaste. Det r INTE ett mtt p hur lngt man kan komma, vilket r en vanlig vanfrestllning, srskilt nr det gller kompaktkameror.
I praktiken bestmmer brnnvidden avbildningsskalan p film- eller sensorplanet. En lng brnnvidd ger stor avbildningsskala och vice versa. Avbildningsskalan r allts hur stort ett objekt projiceras p filmrutan eller sensorn. Det r hr sensorformatet kommer in i bilden. En mindre sensor ger motsvarande resultat som att beskra bilden frn en strre sensor. Man behver inte lika stor avbildningsskala fr att f en viss bildvinkel, och fljdaktligen heller inte lika stor brnnvidd. Den faktor som skiljer olika film- och sensorformat har flera namn, men vanligast r cropfaktor, skenbar brnnviddsfrlngning och beskrningsfaktor, varav jag fresprkar den sistnmnda fr att undvika frvirring. Man brukar hr utg frn det s kallade smbildsformatet, vilket r den filmrutestorlek som en vanlig analog kamera har, nmligen 24x36 mm. De flesta digitala systemkameror har idag ett format som kallas APS-C, vilket innebr att sensorn r ungefr 16x24 mm. Den r allts 1,5 gnger mindre (sett till sidlngden), och beskrningsfaktorn blir drfr just 1,5. Fr att f samma bildvinkel s behver man en brnnvidd som r 1,5 gnger kortare n fr motsvarande kamera i smbildsformat. Stter man ett 85-millimetersobjektiv p en kamera med APS-C-sensor s blir bildvinkeln allts samma som att anvnda 85x1,5 = 127,5 mm p en smbildskamera.
Smbildformatet kallas i digitalkamerasammanhang ofta fullformat (FF).
ven vid en viss brnnvidd kan olika objektiv ha olika bildcirkel, vilket innebr att de r optimerade fr olika film- eller sensorformat. Ett objektiv konstruerat fr FF lyser frsts ut 24x36 mm (fast det blir ju en rund cirkel dr diagonalen r det kritiska) ven p en kamera som har mindre film- eller sensorformat. Hrvidlag r det inga problem att gra p det viset, men om man istllet stter ett objektiv p en kamera som har strre sensor n vad objektivet kan lysa ut s kommer kanterna p bilden att bli svarta eller tminstone mrka. Skrpan i bildcirkelns utkant r dessutom mycket smre n i mitten, varfr det kan anses frdelaktigt att utnyttja en mindre del av bildcirkeln.
I praktiken bestmmer brnnvidden avbildningsskalan p film- eller sensorplanet. En lng brnnvidd ger stor avbildningsskala och vice versa. Avbildningsskalan r allts hur stort ett objekt projiceras p filmrutan eller sensorn. Det r hr sensorformatet kommer in i bilden. En mindre sensor ger motsvarande resultat som att beskra bilden frn en strre sensor. Man behver inte lika stor avbildningsskala fr att f en viss bildvinkel, och fljdaktligen heller inte lika stor brnnvidd. Den faktor som skiljer olika film- och sensorformat har flera namn, men vanligast r cropfaktor, skenbar brnnviddsfrlngning och beskrningsfaktor, varav jag fresprkar den sistnmnda fr att undvika frvirring. Man brukar hr utg frn det s kallade smbildsformatet, vilket r den filmrutestorlek som en vanlig analog kamera har, nmligen 24x36 mm. De flesta digitala systemkameror har idag ett format som kallas APS-C, vilket innebr att sensorn r ungefr 16x24 mm. Den r allts 1,5 gnger mindre (sett till sidlngden), och beskrningsfaktorn blir drfr just 1,5. Fr att f samma bildvinkel s behver man en brnnvidd som r 1,5 gnger kortare n fr motsvarande kamera i smbildsformat. Stter man ett 85-millimetersobjektiv p en kamera med APS-C-sensor s blir bildvinkeln allts samma som att anvnda 85x1,5 = 127,5 mm p en smbildskamera.
Smbildformatet kallas i digitalkamerasammanhang ofta fullformat (FF).
ven vid en viss brnnvidd kan olika objektiv ha olika bildcirkel, vilket innebr att de r optimerade fr olika film- eller sensorformat. Ett objektiv konstruerat fr FF lyser frsts ut 24x36 mm (fast det blir ju en rund cirkel dr diagonalen r det kritiska) ven p en kamera som har mindre film- eller sensorformat. Hrvidlag r det inga problem att gra p det viset, men om man istllet stter ett objektiv p en kamera som har strre sensor n vad objektivet kan lysa ut s kommer kanterna p bilden att bli svarta eller tminstone mrka. Skrpan i bildcirkelns utkant r dessutom mycket smre n i mitten, varfr det kan anses frdelaktigt att utnyttja en mindre del av bildcirkeln.
#2: Perspektiv och bildvinkel
Perspektivet pverkas endast av kamerans avstnd till det fotograferade objektet. Vidvinkel och kort avstnd ger "hisnande" perspektiv, medan snv bildvinkel ger "ihoptryckt" perspektiv. Att ndra avstndet ger inte samma resultat som att ndra brnnvidd allts.
Normalbrnnvidd innebr att brnnvidden r ungefr lika stor som sensorns eller filmrutans diagonal. Utifrn detta r alla kortare brnnvidder mer eller mindre vidvinkliga, och alla lngre brnnvidder r att betrakta som mer eller mindre tele (teleskopiska). En vidvinkel ger som namnet antyder en vid bildvinkel, och ett teleobjektiv ger en snv bildvinkel. Observera att normalbrnnvidden allts r helt olika p olika kameror beroende p film/sensorformat, och drfr kan en viss brnnvidd vara allt frn vidvinkel till tele beroende p vad det rr sig om fr kamera.
Nu r det ltt att tro att om man vljer en lngre brnnvidd s kan man backa och f samma resultat som med en kort brnnvidd, men s r inte fallet! Perspektivet avgrs nmligen endast av kamerans avstnd till fotoobjektet. Det gr allts inte att zooma med ftterna som en del anser vara ett argument fr att fasta brnnvidder r lika bra som zoomar i bildvinkelavseende.
Perspektivet r precis det som du som fotograf ser med dina gon. Flyttar du nrmare s ndras perspektivet, och vill du ha samma utsnitt s fr du vlja en kortare brnnvidd, och vice versa.
Vidvinkel och kort avstnd ger hisnande perspektiv medan tele och lngt avstnd ger ihoptryckt perspektiv, vilket beror p att du ser saker i bilden som r fr avlgsna i verkligheten fr att du ska f den uppfattningen med gat. Egentligen ser du genom teleobjektivet allts precis samma sak som med gat, men frstorat.
Nu r det ltt att tro att om man vljer en lngre brnnvidd s kan man backa och f samma resultat som med en kort brnnvidd, men s r inte fallet! Perspektivet avgrs nmligen endast av kamerans avstnd till fotoobjektet. Det gr allts inte att zooma med ftterna som en del anser vara ett argument fr att fasta brnnvidder r lika bra som zoomar i bildvinkelavseende.
Perspektivet r precis det som du som fotograf ser med dina gon. Flyttar du nrmare s ndras perspektivet, och vill du ha samma utsnitt s fr du vlja en kortare brnnvidd, och vice versa.
Vidvinkel och kort avstnd ger hisnande perspektiv medan tele och lngt avstnd ger ihoptryckt perspektiv, vilket beror p att du ser saker i bilden som r fr avlgsna i verkligheten fr att du ska f den uppfattningen med gat. Egentligen ser du genom teleobjektivet allts precis samma sak som med gat, men frstorat.
#3: Blndare och ljusstyrka
Objektivets ljusstyrka bestms av den strsta mjliga storleken p blndarppningen. Blndaren r ett ljusbegrnsande "hl" med variabel storlek inuti objektivet. Strre ppning slpper in mer ljus och ger kortare skrpedjup. Strre ljusinslpp medger kortare slutartid.
I objektivet finns en skiva med ett hl i som begrnsar ljusinfldet. Hlets storlek gr oftast att variera, och denna area bestmmer objektivets ljusstyrka. F/1,0 innebr att blndarppningens diameter r lika stor som objektivets brnnvidd (f r brnnvidden) fr enkla objektivkonstruktioner. Vid komplicerade objektivkonstruktioner r blndarppningens verkliga mtt inte det som bestmmer ljusstyrkan, utan man fr istllet avgra hur stor blndarppningen ser ut att vara om man tittar in i objektivet framifrn.
En halvering av ljusinslppet fs om man halverar blndarppningens area. Detta innebr en minskning av diametern med en faktor roten ur 2 (ca 1,4). En sdan minskning kallas ett "steg", och om man utgr frn 1,0 s ligger de shr:
1,0 - 1,4 - 2,0 - 2,8 - 4,0 - 5,6 - 8,0 - 11,0 - 16,0
Ett objektiv som heter till exempel 18-135/3,5-5,6 Har strsta blndarvrde f/3,5 vid 18 mm och f/5,6 vid 135 mm (samt ngot mellanting dr emellan).
Generellt kan man sga ljusstyrka f/2,8 r att anse som bra hos zoomobjektiv, medan objektiv med fast brnnvidd ofta har en ljusstyrka mellan f/1,4 till f/2,8.
Ju strre ljusstyrka desto dyrare, tyngre och strre blir objektivet eftersom linserna mste vara strre.
verkurs:
En halvering av ljusinslppet fs om man halverar blndarppningens area. Detta innebr en minskning av diametern med en faktor roten ur 2 (ca 1,4). En sdan minskning kallas ett "steg", och om man utgr frn 1,0 s ligger de shr:
1,0 - 1,4 - 2,0 - 2,8 - 4,0 - 5,6 - 8,0 - 11,0 - 16,0
Ett objektiv som heter till exempel 18-135/3,5-5,6 Har strsta blndarvrde f/3,5 vid 18 mm och f/5,6 vid 135 mm (samt ngot mellanting dr emellan).
Generellt kan man sga ljusstyrka f/2,8 r att anse som bra hos zoomobjektiv, medan objektiv med fast brnnvidd ofta har en ljusstyrka mellan f/1,4 till f/2,8.
Ju strre ljusstyrka desto dyrare, tyngre och strre blir objektivet eftersom linserna mste vara strre.
verkurs:
Om man vill ta reda p skillnaden i steg och tider vid udda tal ssom f/3,5 s blir det knepigare. D fr man stlla upp en liten formel. Hr fr skillnaden i steg (x) mellan f/2,8 och f/3,5.
2,8(√2)^x = 3,5
Ls ut x:
x = (ln(3,5/2,8))/(ln(√2)) = 0,64 steg
I den nedre kan man allts stta in vilka konstiga vrden som helst. Skillnaden mellan f/3,5och f/4,5 blir:
x = (ln(3,5/4,5))/(ln(√2)) = 0,73 steg
("ln" r den naturliga logaritmen, och finns som funktion i lite mer avancerade rknare. Det funkar ocks med "lg" eller "log" som r 10-logaritmen.)
Sen vill man kanske veta hur stor skillnaden i tid blir. Hur mycket r 0,64 steg i tid? Jo, om ett steg motsvarar en frdubbling/halvering s fr man allts dividera eller multiplicera den aktuella tiden med 2^0,64 beroende p t vilket hll vi rknar.
Har vi en sekunds slutartid vid f/3,5 s fr vi allts vid f/2,8:
1/(2^0,64) = 0,64 sekunder. Observera att det endast r en slump att tiden blir samma som skillnaden i steg i detta exempel!
Har vi istllet en sekund vid f/2,8 s fr vi vid f/3,5:
1*2^0,64 = 1,56 sekunder.
Bkigt? Ja, ngot. Men det r alldeles fr mnga som uttalar sig om skillnader i blndarvrden som r helt felaktiga. Man kan helt enkelt inte alltid bilda sig en uppfattning om hur stor skillnaden verkligen r tidsmssigt utan att rkna lite.
2,8(√2)^x = 3,5
Ls ut x:
x = (ln(3,5/2,8))/(ln(√2)) = 0,64 steg
I den nedre kan man allts stta in vilka konstiga vrden som helst. Skillnaden mellan f/3,5och f/4,5 blir:
x = (ln(3,5/4,5))/(ln(√2)) = 0,73 steg
("ln" r den naturliga logaritmen, och finns som funktion i lite mer avancerade rknare. Det funkar ocks med "lg" eller "log" som r 10-logaritmen.)
Sen vill man kanske veta hur stor skillnaden i tid blir. Hur mycket r 0,64 steg i tid? Jo, om ett steg motsvarar en frdubbling/halvering s fr man allts dividera eller multiplicera den aktuella tiden med 2^0,64 beroende p t vilket hll vi rknar.
Har vi en sekunds slutartid vid f/3,5 s fr vi allts vid f/2,8:
1/(2^0,64) = 0,64 sekunder. Observera att det endast r en slump att tiden blir samma som skillnaden i steg i detta exempel!
Har vi istllet en sekund vid f/2,8 s fr vi vid f/3,5:
1*2^0,64 = 1,56 sekunder.
Bkigt? Ja, ngot. Men det r alldeles fr mnga som uttalar sig om skillnader i blndarvrden som r helt felaktiga. Man kan helt enkelt inte alltid bilda sig en uppfattning om hur stor skillnaden verkligen r tidsmssigt utan att rkna lite.
__________________
Senast redigerad av Farbror Sallad 2009-02-24 kl. 20:23.
Senast redigerad av Farbror Sallad 2009-02-24 kl. 20:23.