Hur hantera schizoid personlighetsstörning?

Det är nog rätt ovanligt att denna diagnos sätts eftersom kluster A-störda (paranoid personlighetsstörning delvis undantagen) förhållandevis sällan kommer i kontakt med psykatrin, och ofta inte lider av sin avvikelse, (om de inte dessutom har andra psykiska problem givetvis).

Alla stämmer in på mig, men jag tycker jag är hyfsat normal. Lite socialfobi har jag nog, men inget allvarligt. Det där med att vara apatisk tror jag knappast är någon psykisk sjukdom eller negativt för den delen, snarare tvärtom. Man måste vara apatisk, annars går man bara runt och lipar över allt. Tror det handlar mycket om mognad, att helt enkelt inse hur surt livet egentligen är. Då finns det bara två utvägar, självmord eller att bli en iskall jävel.

Är det moget att inse hur surt livet är? Tycker snarare det tyder på att man inte bearbetat problem ordentligt. Nog för att man inte ska bortse från livets ändlighet. Men att begå självmord eller bli iskall låter inte direkt som mogna beteenden......

Jaja......det var kanske offtopic.....Var tvungen att reagera lite bara...

Visst ska man ta tag i problem, men vissa människor lever ju hela livet utan att reflektera över hur surt och meningslöst livet är. De kan väl inte ses som mogna?

Ingen annan med synpunkter, frågor etc...? Vore synd att låta tråden dö då det vore viktigt för mig att få dela med mig av erfarenheter samtidigt som få ge stöd och hitta likasinnade.

Begriper inte hur det skulle kunna vara ett stöd för dig att diskutera denna personlighetsstörning. Vill du verkligen betrakta dig på det viset som beskrivs. Det är ju sannerligen inga trevliga saker som räknas upp. Vad vill du vi ska bidraga med?

För övrigt tänker jag mig att dylik karaktäristik är lite tidsbunden. En del av sakerna som ingår kan ju prickas in som asperger och adhd-stuk. Att du inte hamnar i det klustret när du söker förvånar mig lite.

Nej jag är ingen schizoid, du har rätt, tyvär.
Det är väl ganska ovanlig diagnos och eftersom han inte hamnar där så blir väl denna diagnos mer trolig. ''Oj vad spännande med negrer, deras hud är svart!''

Att byta erfarenheter och bara prata av sig om det man blivit stämplad med kan vara en enorm lättnad, även för mig...

Allt utom det att föredra ensamma aktiviteter och att vara oberörd utav sociala normer stämmer in på mig. Jag har varit till psyket flera gånger och har bland annat gjort något personlighetstest. Hur som helst verkade det som jag var fullt normal, fastän jag inte har klarat av att arbeta eller haft en endaste relation med det motsatta könet i hela mitt liv även fast jag velat. Blir mer och mer avtrubbad och är rädd för allt möjligt.

Är jag verkligen normal eller har jag drag utav schizofreni?

fick idag svar på ett personlighetstest hos min psykoterapeut och det visar tydligen att jag är schizoid. hon läste upp lite om störningen och det var som att höra en beskrivning av sig själv. samma sak när jag kom hem och läste om det på nätet, speciellt det om "secret schizoid" på wikipedia.
vet inte om det kommer göra direkt till eller från men det är givetvis ett viktigt steg i att förstå vem och varför jag är som jag är.

jag använder olika droger (allt ifrån alkohol till narkotika) för att minska mina mentala problem, inget jag rekommenderar men för mig är det den minst smärtsamma vägen.
det intressanta är, att jag vet en del om mina mentala sjukdomar och hur de skall behandlas men kan inte skapa en varaktig lösning, vare sig med eller utan läkare. jag är hittills tvungen att leva med det, på gott och ont.
om man är medveten om sina schizoida drag kan man försöka göra något åt det, neurotiska problem är hanterbara på ett objektivt sätt ibland. inte för att det gör din situation lättare dock, det är ett jobbigt problem; jag bara går till mig själv och ser att allt utan tre punkter är vardag- men jag vet om det.

Jag vet att flashback är jävla bra men här finns ett bättre forum om just SPD och för folk med SPD:
http://www.psychforums.com/viewforum...5c6cb6f7f34294

/Spader