Frågetråd: Sjuksköterska (ställ era frågor)

Det där är ju väldigt värdefulla egenskaper i vården. Kanske mest i psykiatri men absolut inte enbart där. Är det nåt speciellt område du är mest intresserad av?

Akutvård, operation eller IVA (jag har redan sneglat på påbyggnad innom anestesi). Jag gillar inte folk; dom gillar mig. Men det blir mer uppenbart med tiden så det bästa är att bli färdig med varandra i löpet av timmar, dagar eller veckor. Inte månader.
Där blir psykiatrin dessvärre utesluten; jag vill se folk bli bättre och kunna skicka dom hem. Det kan låta osympatiskt för en blivande sköterska, men jag är av naturen resultatorienterad.

Inte ett dugg osympatiskt. Man passar för olika saker, ju mer pricksäkerhet i var man passar dessto bättre jobb kan man utföra.

Dessutom finns det otroligt osympatiska ssk där ute, så att det du nämner är bokstavligen en fis i rymden ur ett osympatiskt perspektiv :P

Har börjat intressera mig av palliativ vård. Finns det någon här med erfarenhet av detta som kan berätta lite om arbetet? Tänker mig främst avdelningsarbete. Är det svårt att hantera alla dödsfall, eller blir man härdad med tiden? Vad är typiska arbetsuppgifter? Mycket medicintekniskt?

Ge mycket smärtstillande , morfin, och samtal med anhöriga kan jag tänka mig iallafall. Verkar intressant iallafall.

Ingen svarade på mina frågor.
Vem berätta för anhöriga om någon dött?
Får ssk använda deffen?

Vem som berättar om dödsfall beror på situationen, rutiner och avdelning. Är det ett väntat dödsfall så kan sjuksköterskan göra det. Oväntade tycker jag en läkare ska göra, det kan komma följdfrågor som jag inte kan svara på. Att lämna dödsbesked ingår i jobbet men är alltid lika jobbigt, men blir lättare med tiden.

En ssk får använda deffen efter genomgången utbildning. Du får som vanlig medborgare använda de automatiska deffarna som fina ute på stan, svårt att göra fel.

Nej, ssk har väl knappast den befogenheten men däremot kan jag tänka mig att dom är med som ett stöd för dom anhöriga. Det är väl bara läkaren och polisen som får lämna dödsbud, men oftast polisen skulle jag tro!

Måste va rätt frustrerande när man får in en patient som dör, och patientens mobil ringer ständigt.

Som Brokenback säger att det beror på situation. Jag utgår bara ifrån ett dödsfall som sker plötsligt och inget planerat!

Mycket omvårdnad och stöd, både till närstående och patienten. Smärtlindring, transfusioner, dropp etc beror lite på hur långt det gått. Där jag har varit jobbar man med en uska i parvård, vilket jag tror är vanligt på många hospice. Jobbar du på ASIH (hemsjukvård) är det mest stöd och läkemedelshantering av olika slag.

Visst är det lite pumpar, piccline, cvk, subcutana portar osv, men så medicintekniskt skulle jag inte kalla det. Men som sagt, allt är beroende på var i kedjan man är. Onkologen, ASHI, hospice. Att inte förglömma är att även SÄBO är mycket palliativ vård.

När man jobbar med vård i livets slut, var män än är, måste man veta sin egen inställning till döden. När man accepterat sin egen dödlighet är det lättare att hjälpa andra. Jag har arbetat med både förlossning och palliativ vård och man är aldrig så nära döden som vid livets slut och aldrig så nära livet som vid döden. Döden skrämmer inte mig, men sorgen är opålitlig och oförutsägbar och därmed skrämmer den mig.

De allra flesta dödsfall sker dock väntat.

Hej, nu har jag inte läst alla inlägg men skummat lite och inte hittat vad jag söker så.

Det är så att jag sitter just nu i tankarna på sjuksköterska, jag är otroligt intresserad av medicin och sjukdomar, bra på kontakt med människor och liknande, vilket har fått mig att ansöka och jag kom in, men jag har lite tvivel med pga personliga sjukdomar men även saker som jag känner mig obekväm med som att komma för mycket in på någons personliga svär, vilket för mig främst är vid fysisk kontakt som nakenhet.

Så min fråga är vilka inriktningar/avdelningar jag kan fundera på och som skulle kunna passa mig som person och mina behov bäst.
Jag skulle vilja undvika tunga lyft så mycket som möjligt. Jag är stresstålig när det kommer till fysik stress, mindre vid mental.
Gärna nått där man kan slippa så mycket nakenhet och "äkliga" grejer som möjligt, både pga av att jag tycker det e jobbigt, men mest pga fysiska besvär så är det bra för mig om jag kan slippa sånt som att skrubba golv för mycket och liknande.
Jag har själv funderat lite på tex neurologi, röntgen, kanske inom försvaret eller liknande, men detta är en helt ny värld och tanke för mig så kände att det var lika bra att fråga folk som kanske kan ge lite inside information=)

Den mentala stressen är den stress som är störst. Så har du svårt med det så tänk en gång till om det är rätt yrke för dig.

Du kommer inte under utbildning och de första åren, och sen beroende på var du hamnar, komma ifrån omvårdnad och ffa nakenhet. Så även där ska du tänka en gång till. När man är sjuksköterska så måste man lägga sina egna bekymmer åt sidan och sätta patienten i fokus. Du ska absolut använda dina erfarenheter, men aldrig låta dem bli en börda.

Röntgen skulle möjligen passa dig, men är en "helt annan" utbildning, då ska du inte läsa vanlig ssk. Försvarsmakten kräver att du kan tänka dig utlandstjänstgöringm vilket är bland det mest psykiskt påfrestande du kan göra. Neurologi är väldigt fysiskt tungt, strokepatienter är tunga, och psykiskt tungt, det är en tuff sjukdom och en del är unga.

Den dagen en ssk städar golv då har det gått långt, men ssk är tungt fysiskt. Dra sängar, omvårdnad i säng, förflyttningar, omläggningar, hlr osv.

Jag får dock inte ihop hur du inte klarar fysiska uppgifter, men fysisk stress. För mig är det samma sak.

Jag är ledsen, men jag tycker du ska tänka ett par varv till, så du inte slänger tre år i sjön. Iofs så lär du märka på första praktiken om det är något för dig. Beroende på lärosäte är den i t1 eller t2, och är en omvårdnadspraktik, där fokus är på att ta hand om hela människan, dvs toalettbesök, dusch, bädd, samtal osv.