Skvaller om Ann Söderlund?

Redaktionen fredagen den 1 mars [2002], kl 12:00

Har du friserat muffen någon gång?

Nä, skratta inte - jag menar allvar. Har det hänt att du har gått till Konsum en lördagsmorgon och köpt hennaröd färg som du har smetat in fitthåret med; satt på en (jag förmodar hemmagjord) blekningshätta och slagit dig ner med en nybakt frukostgiffel för att vänta in den stora förvandlingen "down under". Sluta fnissa, det här är en seriöst menad fråga. Anledningen till att jag undrar är att kvinnans, en gång så heliga underliv, plötsligt verkar ha förvandlats till var mans egendom.

Jag vet inte om det är en tillfällighet, att kvinnoblaskorna bara hakar på varandra i hopp ökad lösnummerförsäljning; eller om det verkligen våras för muffen. Ska vi tro på Amelia, Silikon och Vecko-Revyn är anledningen den sistnämnda. Eller finns det något annat sätt att tolka ovan nämnda tidningars omslagsrubriker den senaste tiden?

"Ska man raka musen?" (Vecko-Revyn, nr 3 2002) "Är 70-talsmuffen utrotad?" (Silikon, nr 3 2002) "Frisera sig "där nere" - varför?" (Amelia, nr 5 2002)

Fast i musträsket lusläser jag Amelias reportage "Dags att stajla muffen?" På ett uppslag synar jag de svartvita bilderna (svartvitt är mer arty och därför mer muffpolitiskt korrekt) som är närbildstagna på åtta "vanliga" kvinnors underliv. Amelias redigerare har tokat till allt lite med galna rubriker på de fantasifullt friserade grottfrisyrerna. Eller vad sägs om "Buskablyg", "Ett klipp för mycket" och "Vildvittran"? Ingen bild stämmer in på "min" frisyr där nere. Undrar just vad redigeraren på Amelia skulle döpa den till. "Törnrosa" kanske på grund av min insomnade bikinilinje.

Kan inte släppa ämnet; ringer upp min kompis som berättar att det finns hårsalonger i London där de friserar murvan utan att höja på ögonbrynshåret. "No more bad hairdays", typ. Ringer upp en bättre hårsalong i Stockholm för att se om jag kan boka en tid.

"Björn Axéns hårinstitut, Sofie."
Hej jag heter Ann och undrar om jag kan boka en klipptid för håret "där nere"?
"Ehh, vi ligger på Norrlandsgatan 7."
Nej, jag menar alltså om jag kan boka tid för klippning och färgning för pubeshåret?"
"Nej, nej, det gör vi inte."
Känner du till någon salong som gör det?
"Nej, tyvärr."
Tack Och hej då.
"Tack."

Ok, låt oss nu angripa det här ämnet från en mer seriös point of view. Det är nånting som är ruttet i ett samhälle där porrtidningar gör gemensam sak med tjejditon och exponerar fittan och behandlar henne som en nyfriserad sällskapshund. Kom, kom alla som vill och titta på vår nyklippta lilla fittines. Jag har varit på semester med väninnor som har tillbringar halva ferien med att raka ben, armhålor och bikinilinjer. Och jag vet killar som inte "går ner" på tjejer som inte är nyansade.

Själv fick jag senast i somras frågan av en taxichaufför om "varför jag hade så håriga ben?"

Har håret på muttan (kroppshår) blivit ett samhällsdiskussion där gammal som ung har en bestämd åsikt? Kanske blir det rent av en partipolitisk ställningstagande i nästa val? Att raka eller att inte raka muffen är alltså frågan. Och sisten kvar med ett hår kvar på kroppen är en tönt!

P.S. Finns det förresten någon feministisk lagd matematiker som har räknat ut hur många timmar en modern kvinna i genomsnitt lägger ner på att raka sig under sin livsstid?