2007-08-09, 16:38
#1
Ok.
Det hela började med att jag fick ett litet "sample" på typ 1g, ren kristalliserad MDMA av min kolakran. Anledningen till att jag fick det gratis va att hans "högre person" antagligen ville att han skulle börja kränga detdär också. Och av den anledningen bör det hållit en grymm kvalité. Det var bruna genomskinliga kristaller, och efter lite sökandes på internet hittade jag fakta från nån snutrapport från Irland, Där exakt samma substans uppmätts till 98% renhet. Det var tydligen inte så vanligt då, vad jag förstod att detta cirkulerade runt här uppe i norden, Men efter dess har det ju slagits på rejält.
Hursom satt jag på krogen med min flickvän, och som brukligt efter några öl blev jag lite kolasugen, dock va mina kranar bortresta, så jag fick ta en taxi hem för att hämta upp påsen med kristallerna. Jag hade precis bott i Barcelona ganska länge så min toleransnivå kändes rätt så hög. Hursomhelst stack vi till KB (i Malmö) efter taxin. I baksättet hade jag doppat fingret några gånger och det smakade rätt så rejält surt och beskt. Men det är egentligen inget man bryr sig om. Väl inne på stället drar jag in på toan och lägger upp en rejäl lina, Grejen är den att jag är van att dosera kola, och full och korkad som jag va doserade typ efter dom måtten. Lite mindre kanske. Grejen är ju att det också tar en halvtimme för grejerna att kicka, något jag va alldeles för otålig för, så jag satt med fingret i påsen mest hela tiden under den halvtimmen.
Lite senare går jag över dansgolvet efter att ha varit ute och rökt. Jag känner ett litet surr i hjärnan och plötsligt kickar grejerna in så inåtahelvete! Mitt hjärta skenar tror jag, antagligen av nervositet, och jag blir övertygad om att mina öron förvandlats till gamnla gräsklippare. Jag ser allt som i en blådimmig tunnel, medans hjärnan totalt overloadar. Det enda jag hör är ett extremt högt dån från mina gräsklippare och mina armar och ben börjar klia och pirra hysteriskt. Det gick som ett manta i mitt huvud "hur fan kunde jag va så dum, hur fan kunde jag va så dum.." Jaha, Nu kommer jag dö" han jag tänka, och va tvungen att ha tag i flickvännen som hade gått på toa. Precis innan får jag för mig att springa in på killarnas för att kyla ner ansiktet med vatten, och får syn på mitt gråa snevridna ansikte i spegeln. Mina pupiller täckte i princip hela ögat, som i nån japansk jävla skräckfilm.
Fucking fuck! Jag kutade ut och mot tjejernas toa, där jag hoppsparkade upp dörren och skrek jävligt högt efter min flickvän. Alla brudar därinne borde rimligtvis skrämts lite av min uppsyn.
-"EHHHHHMMAAAAAHHHH (kan vi kalla henne) KHHOOOMMMM!!!!"
Jag svettas nu som en gris och min flickvän frågar om hon ska ringa ambulans. Men eftersom det antagligen skulle göra mig ännu skrajare säger jag till henne att vänta lite. Vi drar ut och röker istället. Påväg ut till rökrutan Blir livet som en triangel. Eller snarare KB som en triangel. Där baren, rökrutan, och dansgolvet utgör hörnorna. Jag ser denna röda triangel framför mig och börjar följa den med kropp och huvud där jag står. Jag kände att jag va tvungen att testa mig runt innan jag kunde bestämma vad jag skulle välja. Bar, dansgolv, cigg, bar, dansgolv, cigg, bar, dansgolv, cigg
Som en enda stor triangel. Jag svettades och allt började bli lite snurrigt men jag kände på något sätt att min hjärtrytm började stabiliseras. Och det som blev min räddning var att Dj,n precis då satte på en av min favoritlåtar för tillfället "hot chips´s - over and over" och jag kunde springa ut på dansgolvet och dansa. Under låtens gång började jag också må lite bättre. Svettades fortfarande men kände mig ganska lättad på något sätt. Jag fick ingen mdma lycka, utan ruset är i detta stadium mest mentalt och fysiskt påfrestande.
Senare satt vi vi ett bord, mittemot Nina i cardigans, Varpå jag började skrika till henna att jag inte visste skillnad på caphirinja och Mojito. Jag va uppriktigt nyfiken på om hon visste, men hon freakades lite av mig och drog sig därifrån. Så jag sket i henne och stack ut och rökte.
I rökrutan Började jag skrika att min panna var gjord av läder och ville att folk skulle känna. min flickvän stoppade mig och försökte få mig prata lungt. Grejen va den at jag upplevde min samtalsrytm som helt normal, vad jag än så, men min flickvän bad mig upprepade gånger lugna ner mig och snacka långsammare, medans jag inte fattade nånting. Vid dethär laget kände jag mig mest svettig och stressad. Jag brydde mig inte speciellt mycket om någon mer än mig själv och min flickvän. Ljus började kännas hårda, gatlyktor etc, och jag va uppåt och speedad på ett sätt jag verkligen inte kunde kontrollera. Jag har naturligtvis minnesluckor från denhär kvällen men det jag redovisat va vad jag kom ihåg.
Dagen efter, eller några dagar efter slängde jag resten av kristallerna och jag har knappt tagit något efter det. vilket är ganska skönt.
Dagen feter kände jag mig lite mör, korkad och hade grymm ångest som satt i ett par dagar. Men överlevde den persen med.
Hursom bör man va lite försiktig med ren MDMA och inte dum full övermodig som jag. det är trots allt rejält starka substanser som får det att brumma rejält i skallen.
Peace
Det hela började med att jag fick ett litet "sample" på typ 1g, ren kristalliserad MDMA av min kolakran. Anledningen till att jag fick det gratis va att hans "högre person" antagligen ville att han skulle börja kränga detdär också. Och av den anledningen bör det hållit en grymm kvalité. Det var bruna genomskinliga kristaller, och efter lite sökandes på internet hittade jag fakta från nån snutrapport från Irland, Där exakt samma substans uppmätts till 98% renhet. Det var tydligen inte så vanligt då, vad jag förstod att detta cirkulerade runt här uppe i norden, Men efter dess har det ju slagits på rejält.
Hursom satt jag på krogen med min flickvän, och som brukligt efter några öl blev jag lite kolasugen, dock va mina kranar bortresta, så jag fick ta en taxi hem för att hämta upp påsen med kristallerna. Jag hade precis bott i Barcelona ganska länge så min toleransnivå kändes rätt så hög. Hursomhelst stack vi till KB (i Malmö) efter taxin. I baksättet hade jag doppat fingret några gånger och det smakade rätt så rejält surt och beskt. Men det är egentligen inget man bryr sig om. Väl inne på stället drar jag in på toan och lägger upp en rejäl lina, Grejen är den att jag är van att dosera kola, och full och korkad som jag va doserade typ efter dom måtten. Lite mindre kanske. Grejen är ju att det också tar en halvtimme för grejerna att kicka, något jag va alldeles för otålig för, så jag satt med fingret i påsen mest hela tiden under den halvtimmen.
Lite senare går jag över dansgolvet efter att ha varit ute och rökt. Jag känner ett litet surr i hjärnan och plötsligt kickar grejerna in så inåtahelvete! Mitt hjärta skenar tror jag, antagligen av nervositet, och jag blir övertygad om att mina öron förvandlats till gamnla gräsklippare. Jag ser allt som i en blådimmig tunnel, medans hjärnan totalt overloadar. Det enda jag hör är ett extremt högt dån från mina gräsklippare och mina armar och ben börjar klia och pirra hysteriskt. Det gick som ett manta i mitt huvud "hur fan kunde jag va så dum, hur fan kunde jag va så dum.." Jaha, Nu kommer jag dö" han jag tänka, och va tvungen att ha tag i flickvännen som hade gått på toa. Precis innan får jag för mig att springa in på killarnas för att kyla ner ansiktet med vatten, och får syn på mitt gråa snevridna ansikte i spegeln. Mina pupiller täckte i princip hela ögat, som i nån japansk jävla skräckfilm.
Fucking fuck! Jag kutade ut och mot tjejernas toa, där jag hoppsparkade upp dörren och skrek jävligt högt efter min flickvän. Alla brudar därinne borde rimligtvis skrämts lite av min uppsyn.
-"EHHHHHMMAAAAAHHHH (kan vi kalla henne) KHHOOOMMMM!!!!"
Jag svettas nu som en gris och min flickvän frågar om hon ska ringa ambulans. Men eftersom det antagligen skulle göra mig ännu skrajare säger jag till henne att vänta lite. Vi drar ut och röker istället. Påväg ut till rökrutan Blir livet som en triangel. Eller snarare KB som en triangel. Där baren, rökrutan, och dansgolvet utgör hörnorna. Jag ser denna röda triangel framför mig och börjar följa den med kropp och huvud där jag står. Jag kände att jag va tvungen att testa mig runt innan jag kunde bestämma vad jag skulle välja. Bar, dansgolv, cigg, bar, dansgolv, cigg, bar, dansgolv, cigg
Som en enda stor triangel. Jag svettades och allt började bli lite snurrigt men jag kände på något sätt att min hjärtrytm började stabiliseras. Och det som blev min räddning var att Dj,n precis då satte på en av min favoritlåtar för tillfället "hot chips´s - over and over" och jag kunde springa ut på dansgolvet och dansa. Under låtens gång började jag också må lite bättre. Svettades fortfarande men kände mig ganska lättad på något sätt. Jag fick ingen mdma lycka, utan ruset är i detta stadium mest mentalt och fysiskt påfrestande.
Senare satt vi vi ett bord, mittemot Nina i cardigans, Varpå jag började skrika till henna att jag inte visste skillnad på caphirinja och Mojito. Jag va uppriktigt nyfiken på om hon visste, men hon freakades lite av mig och drog sig därifrån. Så jag sket i henne och stack ut och rökte.
I rökrutan Började jag skrika att min panna var gjord av läder och ville att folk skulle känna. min flickvän stoppade mig och försökte få mig prata lungt. Grejen va den at jag upplevde min samtalsrytm som helt normal, vad jag än så, men min flickvän bad mig upprepade gånger lugna ner mig och snacka långsammare, medans jag inte fattade nånting. Vid dethär laget kände jag mig mest svettig och stressad. Jag brydde mig inte speciellt mycket om någon mer än mig själv och min flickvän. Ljus började kännas hårda, gatlyktor etc, och jag va uppåt och speedad på ett sätt jag verkligen inte kunde kontrollera. Jag har naturligtvis minnesluckor från denhär kvällen men det jag redovisat va vad jag kom ihåg.
Dagen efter, eller några dagar efter slängde jag resten av kristallerna och jag har knappt tagit något efter det. vilket är ganska skönt.
Dagen feter kände jag mig lite mör, korkad och hade grymm ångest som satt i ett par dagar. Men överlevde den persen med.
Hursom bör man va lite försiktig med ren MDMA och inte dum full övermodig som jag. det är trots allt rejält starka substanser som får det att brumma rejält i skallen.
Peace