Listan på svenska STASI-spioner finns, men namnen hålls hemliga

Mycket bra fråga, även om jag antar att den egentligen är ställd som rent retorisk.

Varför tappar alla hakan när man berättar att Pontus Enhörning är dömd för sexuellt utnyttjande av barn? Men alla vet att Juholts kulbo är dömd för bedrägeri...

Varför tror alla att Etiopiensvenskarna är oskyldigt häktade?

Den del av svenska journalistkåren som står för 99 % av all konsumerad media i form av TV, radio och tidningar är en liten klick välbekanta och inskränkta antidemokrater. Media har idag så stor makt att journalisterna börjar bli ett problem för sig själva, allt fler avfärdar allt som sägs och skrivs som ren och skär smörja utan avsikt att förbättra samhället.

Samma journalister träffar varandra regelbundet på event och galor av olika slag, att allmänintresset kring Enhörnings brott är extremt står bortom allt tvivel. Sett i relation till hur andra personer som inte är dömda rannsakas i media, kan det inte bero på annat än överenskommelser kollegor emellan.

Som journalist inom "main stream" media får man först och främst lära sig att bevaka den egna positionen, likheten mellan våra etablerade riksdagspartier och våra etablerade media bolag är slående. Att alla lägger ner pennan och inte skriver en bokstav till om Juholt i samma sekund är ett bevis för samordning av någon form, det är omöjligt att samtliga tidningar skriver fem helsidor en dag för att nästa inte skriva en notis. Slumpen kan inte förklara detta.

Så för att svara på din fråga vet alla journalister att det skulle skada deras anseende och trovärdighet för mycket. Vi kan vara säkra på att centrala personer inom samtliga mediakoncerner haft allt för nära kontakt med svenska och östtyska politiker under denna period.

Nästa fråga är tsunamibanden , hur i helvete kunde Alliansen hjälpa socialdemokraterna att sopa detta under mattan?

Dels är det inte alldeles sant (Sydsvenskan skriver till exempel om saken utifrån ett mer allmänpolitiskt perspektiv), dels kan det (som drev betraktat) enkelt förklaras med att det utgått från tips till AB och bara AB. De andra tidningarna har fått följa i deras fotspår och när läckan tätades på något sätt, så slutade AB skriva, för det var slut på något att skriva om. När AB tystnar tystnar de andra blaskorna (som skriver blask som de tar från AB, denna gång) medan ett par tidningar skriver ett tag till, men inte AB-skvaller utan mer allmänpolitiskt.

När det gäller STASI (Äntligen topic!) handlar det förstås om en gigantisk osäkerhet och risk. En ambitiös organisation som STASI har naturligtvis kontaktat många prospect som inte har den blekaste om vad som står i arkivet i dag. Det kan till och med vara så att journalister inte vill veta, för då får de ett dilemma som inte är av denna världen. Ponera att man kontaktat någon känd journalist, som (som man skall göra) då har kontaktat SÄK, och SÄK har sagt "håll kontakten och meddela oss om det kommer frågor"... En sådan person lär ju stå som "villig informatör" i papperen.

Sorteringen kan inte vara lätt, men den får väl SÄK göra, eller någon edsvuren sanningskommision.

Varför kan då inte SÄK släppa dessa uppgifter.. ? En sådan person borde väl i sådant fall hyllas om de går med på att spionera på sverige men i själva fallet faktiskt spionerar åt sverige?

Fast de är ju inte säkert att de aktuella personerna själva vill avslöja detta. De har ju familj, vänner, kollegor etc. Kanske i den politiska miljö som de informerade om.

Vidare är det väl även troligt att Stasi främst var intresserad av att placera informatörer i en miljö så långt bort från den socialistiska som möjligt för att maximera sin underrättelse. T.ex. borgliga politiker, högst uppsatta militärer, företagsledare etc. Vilket borde göra ett ev. avslöjande extra pinsamt för etablissemanget.

Jag tror att vi kan hantera sanningen precis så hård och brutal den är, sympati för eventuella landsförrädare som du lägger fram ger jag inte mycket för. Självklart måste dokumenten läsas med vetskapen om att vissa kan spioner kanske egentligen sysslade med kontraspionage, vinsterna av att slippa spekulera överväger riskerna.

Problemet är, som du säkert förstår om du tänker efter, att förekomst i STASI-arkivet ingalunda är något bevis på någonting. Det sannolika är att de som varit "heta objekt" i den listan redan har haft besök av personer med diskret framtoning och dito portfölj. Vilken underrättelsetjänst som helst kommer att skadebegränsa och utreda omfattning långt innan det blir tal om att offentliggöra och ställa till svars. Att utreda spionringar och beroenden, förhållanden och kopplingar är svårt - det kan finnas människor som inte ens känt till själva att de indirekt rapporterat till DDR, eftersom de bara svarat på frågor från chefen, som i sin tur redogjort för källan. Journalist X, STASI-rapportör har en källa på departement Y, denna källa kan namnges för att verifiera informationen och blir "Informant Z" i arkivet.

Att gå ut med listan på ett klokt och förståndigt sätt (för principens skull, om inte annat) är en sak, att dra slutsatsen att om STASI hade en dossier, så var man en förrädare kan vara fel, och i några fall, kommer att vara fel.

Sedan, skall man låta de omtalade journalister som idag är redaktörer eller chefer bestämma vad som skall komma ut, eler skall man låta SÄK och polisen reda ut saken?

Helt rätt. Det material som SÄPO har finns inte i Tyskland. Det lönar sig alltså inte att åka till Berlin om man vill veta vad SÄPO döljer.

Här är en bra genomgång av de olika delar som behövs för att få en komplett bild, och vilka länder som har tillgång till vad:

http://tankaromib.wordpress.com/2011...ndsmanifestet/

http://tankaromib.wordpress.com/2011...-ett-manifest/

Jag tycker definitivt att vi ska öppna de svenska akterna. Men lika viktigt är att Sverige antingen själv begär resterande delar från CIA, eller stödjer Birgitta Almgren m.fl nordiska forskare i deras krav att allt kvarvarande material ska sändas från CIA till den tyska myndigheten BStU som idag ansvarar för Stasiarkiven. Det är det enda sättet vi kan få en komplett bild av vad som egentligen händer och vilka agenter som gjorde vad.

Personligen tycker jag det är hygien att Sverige får allt svensk material av USA, som vi sedan vidarebefordrar till Tyskland.

Ingen ska utreda någonting, offentliggör registren i oförändrat skick precis som man gjort med andra liknande dokument. Anledningen till att detta hanteras med så stor försiktighet i jämförelse med t.ex. medlemsregister från NSDAP lär vara att hela bilden av Sverige under denna tidpunkt kommer att ställas på ända vid en publicering.

Stora delar av media och framför allt kretsarna runt Palme kommer sannolikt att förekomma mycket frekvent, när vi summerar Palmes gärningar för Sverige och t.o.m. delar ut priser till minne av hans namn är det intressant att veta mer om hans förehavanden.

Det finns ingen anledning att förvanska det som kan tänkas vara för känsligt och skada nuvarande politiska partier för mycket, fram med listorna så vi kan sluta spekulera kring hur nära den svenska regeringen samarbetade med kommunisterna.

Det skulle ju förklara varför en moderat justitieminister sitter och skyddar namnen på STASI-spioner medan sossar, miljöpartister och till och med vänstern nu vill ha ut listorna i ljuset.

Ja, alliansregeringen är säkert till bredden fylld av gamla stasi-spioner. Kanske till och med Reinfeldt var spion åt det gamla Östtyskland?

Präst var DDR-agenten "Thomas"
http://www.vk.se/Article.jsp?article=488926

Västerbottensprästen: "Det är en komplott mot mig"
http://www.vk.se/Article.jsp?article=488928

I Almgrens bok är detta nr 24.

Av Stasi arkiven kan det framgå att Olof Palme var Stasi/KGB agent och togs av daga av etablerade kretsar i Sverige,alltså inte Krister pettersson,utan av svenska poliser eller militärer.Därför nuvarande regeringen ovilja att avslöja sanningen.Skulle bli för mycket tjafs. DDR älskade Olof Palme!!!