Vilken film såg du senast?

Såg den här filmen för några veckor sedan.
The Room Next Door
Filmen har ett betyg på 6,8 på IMDb.
Det här är Pedro Almodóvars nyaste film o hans första som är på engelska.
Ingrid o Martha spelas av Julianne Moore o Tilda Swinton båda är bra i sina roller.
Vet inte om det är språket men den känns lite för "normal" för att vara Almodóvar, i.o.f.s. så är ämnet dödligsjukdom så han har kanske tonat ner den lite.
Jag ger den 6,5 i betyg.

The Conjuring https://www.imdb.com/title/tt1457767/

I vad som ofta känns som ett hav av mediokra skräckfilmer så står denna ut. The Conjuring är som en kupa god rund konjak för alla oss som gillar hemsökta-hus-skräck. Filmen gör så mycket rätt och lyckas med allt i från att ha en vettig handling till en riktigt bra uppsättning skådespelare som känns trovärdiga. Den är påkostad med bra effekter och har en utsökt setting för temat, den varken under -eller överdriver i skräckmomenten och lyckas mycket väl i att leverera en balanserad nervkittlande upplevelse rakt igenom. Filmen är ganska low key utan blod och slafs och med lagom långa och välplanerade avbrott, vilket är viktigt i en skräckis för att det ska kännas ruggigt när det väl händer saker.

Filmen utspelas i början av 70-talet där en familj med fem döttrar precis flyttat ut på landet till ett nytt hus. Saker står uppenbart inte rätt till här och barnen börjar se och höra saker, sen börjar mamman att uppleva hemaka saker och när det till slut blir riktigt farligt så söker mamman upp ett par som jobbar som paranormala utredare. Man kan säga att det finns två handlingar i filmen som man får följa parallellt men som vävs samman. Man behöver inte förklara så mycket mer om handlingen, gillar du hemsökta hus-historier så är det bara att veva igång denna om du inte sett den. Den är helt klart en av de bästa i sitt slag.

Betyg 4/5

-foul

Ice cold in Alex (1958) En iskall i Alexandria, eller Fruktans väg

Tobruk 1942, en engelsk militärambulans med två akterseglade sjuksköterskor försöker komma till säker mark.




En väldigt annorlunda krigsfilm, inte en massa hjälteskjutande, utan kampen var snarare mot öknen än mot tyskarna.
Kanske lite onödigt lång.
Kanske bygger den på en sann historia, jag vet inte, men den känns inte helt orimlig.
Genomgående toppinsatser av skådespelarna.
4/5

Finns just nu på SVT play

IMDB 7,7 = 3,98/5
6983 röster

Bra tips. Hade inte sett att den fanns där. Den ska jag titta på vid tillfälle. 👍🏻

-foul

Jag kan ställa upp delvis även om jag allt som oftast väjer att inte gräva djupare i filmer.

Det filmen/Ridley Scott/boken i stort försöker skildra är vad som är mänskligt och vad som inte är mänskligt. Samt hur man vet om en individ är en människa eller inte. Ökänt så anser Ridley Scott att Deckard är en replikant, men boken och Harrison gör inte det.

Det mest tragiska med filmen är att det saknas en tilltänkt scen där efter Tyrells död så vandrar Roy batty in i ett rum där han hittar den riktiga Tyrell som legat i koma i flertalet år och den Tyrell som han dödade var en replikant.

Jo precis.
De förrymda replikanterna i filmen
har utvecklat mänskliga känslor.

Rutger Hauers Roy Batty känns rätt så överdrivet känslosam
när han trycker ut ögonen på Tyrell
med dom där galna ansiktsuttrycken han gör.
Ska man tolka det som att han känner
medlidande med sin skapare i hans dödsögonblick?
Beskrivs det där i boken?

Har lyssnat på ljudboken flera gånger i sängen men har somnat så många gånger så jag vet inte längre var jag är i den. Har läst att han är än mer av en psykopat i boken iaf.

Det vi ser i filmen är inte speciellt representativt för hur androidernas innanmäte beskrivs i boken heller. Deckards får som han har på hustaket är fyllt med kugghjul och vajrar. Ibland är det bra att man får måla upp sin egna bild av saker när man läser/lyssnar böcker så att det inte blir lika förlegat. I Dune t.ex. så är Leto Atredis far en tjurfäktare... ja... ordagrant en tjurfäktare med spansk matador-outfit och skit.

Får inte filmen ur huvudet så jag höjer betyget till 9,5.

Joint Security Area (2000)
https://www.imdb.com/title/tt0260991/

Jag äger Arrow-utgåvan av denna film och kommer även röra lite vid själva utgåvan i denna text.
Jag har hört mycket gott om den här filmen, och koreanerna kan ju sin sak när det gäller film, så mina förväntningar hade byggts upp en aning.

Men usch vad besviken jag blev!
Jag fattar grundhandlingen i den, då jag läst vad den handlar om. Men där slutar det för mig.
Jag hänger inte med alls i den här filmen. Jag fattar inte vad det är som händer eller varför i 90% av filmen. Den är även väldigt konstigt klippt många gånger, som gör det hela ännu rörigare och konstigare.

Sen har vi en tysk skådespelare som ska spela svensk (känns det igen ?), och eftersom jag är svensk så känns det otroligt onaturligt när han pratar engelska. Man hör att det inte är en svensk som talar.

Och det för mig över till nästa sak... ibland talas det koreanska, och då är det engelsk text. Men när det sedan plötsligt går över till engelskt tal emellanåt så är filmen inte textad längre. Det gör att jag måste slå om och skärpa mig ännu mer för att höra vad dom säger, eftersom jag vant mig med att en stund kunna luta mig mot undertexten. Och engelskan som talas är med en ganska knepig accent mellan den där tysken (förlåt, svensken ) och den koreanska tjejen som inte kan säga R, utan hon säger mela lis hela tiden typ.

Alltså det blir skitsvårt att höra vad som säger när dom pratar engelska, för det är sådan brytning och texten försvinner.

Detta stör mig.
Jag har många utgåvor av Arrow och alltid är de med engelsk text, även om talet också är engelska. Det är ett skönt stöd att ha, det blir lättare att hänga med. Jag har även gärna svensk text påslaget på svenska filmer av samma anledning, det blir enklare att hänga med.

Men just på denna filmutgåva så har de alltså tagit bort texten på delarna där det talas engelska.
Som sagt, det gör det inte enklare att hänga med i vad som sägs, och denna film som jag redan blev helt förvirrad av. Jag hängde inte med överhuvudtaget vad det var som hände, eller varför. Dessutom hoppade filmen en del i tiden emellanåt, och det var inte alltid supertydligt hur det hängde ihop.

Nej fyfan.
Sådant här gör mig verkligen besviken och frustrerad. Jävla skitfilm.

En sak jag dock gillar är det faktum att de gör en film om just platsen "Joint Security Area". Synd den blev skit bara.

Parasit från 2019 med bl.a Song Kang-ho, Lee Sun-kyun och Cho Yeo-jeong.

Överklass och underklass. Rikemansfolk och fattigmansfolk. Utsugare och utnyttjare. Vem parasiterar på vem och när övergår naivitet och säkerhetstänk i ren ondska?

Innan jag skriver första raden för denna recension vill jag säga följande – Detta är en film som bör ses förutsättningslöst, utan någon som helst förkunskap om filmens tematik och handling. Och följer du inte det rådet förstörs snabbt känslan och den filmiska upplevelse som är Parasit. Jag ska försöka mitt yttersta att säga nada om filmens upplägg men vill ändå kasta ut ett varningsord – Det kan förekomma SPOLIERS. Så nu till omdömet.

Bong Joon-ho är en sydkoreansk regissör känd för sina genre-mixade och smått galna filmprojekt från den miljökritiska action-drama-komedin The Host till “E.T-remaken” Okja till actionspektaklet, Bongs enda engelskspråkiga film som från ruta ett enbart utspelas i ett tåg , Snowpiercer. Nu är han tillbaka med en självlysande pjäs. En granit bland kullersten och gnejs. Den sönderkramade guldpalmsvinnaren Parasit är en unik skapelse, något jag aldrig fått se på filmduken tidigare. Att skildra klass och borgerlighetens “diskreta charm” på ett sådant vis, med humor och värme och med en stor dos cynism i ryggsäcken kan inte beskrivas på annat sätt än som en akt av briljans.

Parasit handlar kort och gott om en familj bestående av en far, en mor och deras två vuxna barn. Alla oerhört streetsmarta och kluriga. Den kalla källare som de kallar sitt hem har en jobbig insyn och uppkopplingen mot Wi-fi är nästintill obefintlig. Mot det stora glasfönstret som vetter ut mot det stimmiga gatukvarteret har många alkisar riktat sin uppmärksamhet för en kisspaus. Och i källaren är kryp som kackerlackor och bärfisar vardag. Så pass vanligt är det med objudna gäster på fyra ben att det är en fröjd för pappan i huset när saneringsmaskinen kommer farandes och bespottar källarlokalen med sin illaluktande giftiga rök. Så fort dessa fyra individer ser en lukrativ möjlighet att tjäna pengar så tar det den med hull och hår. Och mer säger jag inte om detta.

Parasit är den typ av film som måste upplevas för att förstås, en tematisk, konceptuell film som är välplanerad ner i minsta detalj och som på köpet är så pass rolig att man nästan trillar av stolen. Jag skrattar så jag kiknar åt de dråpliga saker som familjen tar för sig. Parasit är ett mästerverk i sin egen rätt som har alla ingredienser för att kvala in i den ligan med ett briljant manusarbete, älskvärda karaktärer, snyggt foto och så vidare. Men framförallt är det en film med ett djup och med en idé som regissör Bong drar så långt det bara narrativt går. Den påminner om filmer som Giorgos Lanthimos Dogtoth om en fader som låser in sina barn och inte låter dem se minsta glimt av omvärlden. Här finns samma morbida humor, mörker och träffsäkra cynism runt överklassfolk. Parasit vågar ställa de svåra, jobbiga frågorna och vänder lättvindigt upp och ned på alltsammans, vrider på perspektiv och när en minst anar det drar Bong mattan av våra fötter. Detta är definitionen av stor filmkonst och det är sällsynt att man ser det broderas fram på bioduken på detta självklara vis. Bong har gjort det igen. Hans knivskarpa analys av vår samtid går inte att motstå. Jag säger som Shakespeare – Så ska en
överklassfamilj tuktas.

4.5/5

Bror min och jag (1953)

Studenterna Gus och Holger blir utkastade från sitt studentrum i Uppsala för att ha kommit efter med hyran.

Värre är att deras farbror, som skulle betala rummet gått i konkurs.
Nu börjar ett planlöst irrande för våra studenter.

Det var illa valda skådespelare av den legendariske regissören Ragnar Frisk.
Både Gus Dahlström och Holger Höglund var fyllda 47, och passade dåligt som studenter.
Dessutom är dom kanske det mest misslyckades komikerparet som skådats.
En kul detalj är att man nämner boken, Tur och retur. Den står faktiskt i min bokhylla.

I bilvimlet syns en Volkswagen med delad bakruta, på den tiden man fortfarande kunde göra sånt.
Det här var inte särskilt bra 2-/5

IMDB 3,7 = 2,2/5
35 röster

Wannsee 1942 (2022)

Om en nazistisk konferens för att lösa jude problemet i Tyska riket


Trots att merparten av filmen utspelas i ett enda rum, så lyckas man få till en film som är intressant.
Var det verkligen så här det gick till ? Kanske, och det är det som är det otäcka.

3+/5 från mig

IMDB 7,2 = 3,75/5
4917 röster