Let it Be (1970) https://www.imdb.com/title/tt0065976/
Jag fanns inte när Beatles fanns, så jag har ingen direkt relation till dem, eftersom pop främst är generationsmusik, så jag har heller ingen "direkterfarenhet" av dem. Men nu har jag fått se Let it Be både i originalversion och i den restaurerade versionen.
Filmen hade Beatles som exekutiva producenter, vad nu det i realiteten innebar just då. Ändå har den skuffats undan och inte visats särskilt ofta tills Peter Härskarringen Jackson gjorde sin mastodontdokumentärserie Get Back där originalfilmen Let it Be ingår, nu med extra samtal om filmen för att ge den ett mer "rättvisande sammanhang" eftersom originalversionen släpptes under en turbulent tid för bandet. Tillrättaläggandet och tidigare sällan visningar av filmen anses bero på att den visar en dyster bild av ett Beatles i förfall i och med att relationerna dem emellan försämrades alltmer. Let it Be blev också sista skivan de gjorde och de lät meddela gruppens upplösning innan den kom ut. Den sålde bra ett tag men tunga kritiker sågade den. Det är först i backspegeln som albumet har fått kulturstatus även av kritiker.
Den restaurerade versionen från 2024 har inte bara bättre bild och ljud utan avser att ge en mer positiv bild av bandet och av tiden det gäller, och hur fina kamrater de "egentligen" var mot varandra under inspelningarna. Jackson påstår att det var en av de mest produktiva perioderna i Beatles historia, ett konstigt påstående eftersom de ogärna träffades och Lennon bara ville hänga med Ono, och att bandet inte arbetade eller umgicks så mycket med varandra.
Jag missar något. Jag tycker att kommunikationen mellan bandmedlemmarna verkar proffsig och inte värre än mellan bandmedlemmar i allmänhet. Jag ser ingen glädje, jämfört med några år äldre dokumentärfilmer om dem, men vad då? De hade ett jobb att utföra, och allt kan inte kännas fräscht och kul efter tio år.
Förmodligen är det mest saker mellan filmbilderna som avslöjade problemen. Som att George lämnade bandet på grund av Pauls bossiga attityd och bara återvände för dessa sessioner på vissa villkor. I filmen kan man reagera på att Paul kritiserar hans spel med vad Wikipedia kallar "ett något spänt samtal som äger rum mellan dem". George säger att Paul inte längre gör honom irriterad och att han går med på att spela vadhelst han blir tillsagd, eller inte spela alls om det önskas. Var det mycket värre än samarbetsproblemen i The Shadows, Abba, Metallica, eller vilka som helst?
Den konstiga Yoko Ono befinner sig av någon anledning på inspelningen, och hänger sig på hela tiden. Det är väl inte meningen att hon ska vara i vägen, men det räcker att se bilderna på henne där hon ser ut som den förhäxade skräckflickan med det svarta hängande håret i den japanska filmen Ringu för att man ska få en känsla av att om det finns problem i själva studion, är det hon som är problemet. Hon sitter bredvid John medan hela gruppen jammar. Wikipedia påstår att Lennon inte ens gick på toa utan att ha henne vid sin sida. Det påstås också att paret befann sig i ett herointräsk som påverkade allt.
Jag tycker, ur ett icke-fans perspektiv, att Paul ändå gjorde helt rätt som tog tag i skutan Beatles och ville återföra bandet till en normal popmusikfåra efter flera år av ljudkollage och maskinexperiment i studion som alienerade många tidigare fans. Frågar man Google, påstår de till exempel att 96 procent av Googleanvändarna gillar Beatles vita album men antingen är det Beatlesfanatiker som "tycker till" på Google, eller så minns folk bara radiohitsen. Beatles kunde ha hjälpt sig själva genom att ge ut dem som singlar men det gjorde man inte mer än på enstaka småmarknader + Japan som fick en singel med dubbel A-sida, typ. Och ingen ska inbilla mig att den vanliga musikkonsumenten blev glad för att ha köpt ett dubbelalbum och behöva höra Revolution 9, inte ens de skrikande brudarna från Beatles tidigare konsertspelningar.
https://youtu.be/WgpfpyfaNKY?si
Så Let it Be var ändå ett försök till att samla ihop gruppen efter saker som White Album och SPLHCB:s symfoniska pop, som kom att bli popvärldens "Beethovens nia".
Neville Chesters som var roadie åt Merseybeats, som var ett av alla band som spelade på The Cavern Club, sade att det bästa bandet vid den tiden i Liverpool när Beatles började sin karriär där, tveklöst var The Big Three.
https://www.cavernclub.com/latest-ne...-the-big-50-2/
I vilket fall ansågs The Beatles vara ett av de sämre banden i stan, hävdade Chesters som senare skulle bli roadie åt det band som skulle lanseras som det nya Beatles, Bee Gees. Det blev de inte, även om Bee Gees nästan slog skivförsäljningsrekord för filmmusik med Saturday Night Fever, fast den till och med var ett dubbelalbum (ännu har väl inte White Christmas med Bing Crosby överträffats, eller?) Efter att ha jobbat för Emerson, Lake and Palmer och sedan sadlat om, sadlade Neville om igen och blev en mycket framgångsrik videopornograf i New York, men det är en annan historia.
Det är otroligt var tiden gick snabbt för Beatles. Let it Be är trots Pauls försök till uppryckning som ett spöke av vad de en gång var. Och spöket skulle vila som en ande över popvärlden. Efter bara fem år släppte Barclay James Harvest som själva ville vara både Beatles och Moody Blues plattan Time Honoured Ghosts, där Beatles är det hyllade spöket som ekar bland spindelnättyngda gamla luftslottshålor. Låten Titles är en patetisk lamentation över världens bästa popband, nu blott ett spöke, som om det gällde stupade hjältekungar på 1100-talet:
https://youtu.be/MAkePLeDsUY?
och 1990 skulle BJC släppa låten John Lennon's Guitar, om möjligt ännu mer patetisk.
https://youtu.be/UkQ4py_2Qcc?
Filmen Let it Be mest intressanta avsnitt ändå är den avslutande tak-konserten ovanpå Abbey Road studios som genomfördes oannonserad.
Som bonus länkar jag en youtubevideo med AudioHaze som återskapade Beatles tak-konsert för att bevisa att Beatles tak-konsert var en äkta live-upptagning. AH trodde inte att det var äkta, säger han åtminstone för att motivera att göra en kul youtubevideo: inspelningsförhållandena med blåst och annat borde ha varit för dåliga i förhållande till ljudkvalitén på den färdiga filmen, tyckte han. AH:s återskapande av konserten är i vilket fall en rolig liten genomgång av ljud- och inspelningsteknik och ett roligt experiment.
https://youtu.be/WFEDWRaakGY?
Jag fanns inte när Beatles fanns, så jag har ingen direkt relation till dem, eftersom pop främst är generationsmusik, så jag har heller ingen "direkterfarenhet" av dem. Men nu har jag fått se Let it Be både i originalversion och i den restaurerade versionen.
Filmen hade Beatles som exekutiva producenter, vad nu det i realiteten innebar just då. Ändå har den skuffats undan och inte visats särskilt ofta tills Peter Härskarringen Jackson gjorde sin mastodontdokumentärserie Get Back där originalfilmen Let it Be ingår, nu med extra samtal om filmen för att ge den ett mer "rättvisande sammanhang" eftersom originalversionen släpptes under en turbulent tid för bandet. Tillrättaläggandet och tidigare sällan visningar av filmen anses bero på att den visar en dyster bild av ett Beatles i förfall i och med att relationerna dem emellan försämrades alltmer. Let it Be blev också sista skivan de gjorde och de lät meddela gruppens upplösning innan den kom ut. Den sålde bra ett tag men tunga kritiker sågade den. Det är först i backspegeln som albumet har fått kulturstatus även av kritiker.
Den restaurerade versionen från 2024 har inte bara bättre bild och ljud utan avser att ge en mer positiv bild av bandet och av tiden det gäller, och hur fina kamrater de "egentligen" var mot varandra under inspelningarna. Jackson påstår att det var en av de mest produktiva perioderna i Beatles historia, ett konstigt påstående eftersom de ogärna träffades och Lennon bara ville hänga med Ono, och att bandet inte arbetade eller umgicks så mycket med varandra.
Jag missar något. Jag tycker att kommunikationen mellan bandmedlemmarna verkar proffsig och inte värre än mellan bandmedlemmar i allmänhet. Jag ser ingen glädje, jämfört med några år äldre dokumentärfilmer om dem, men vad då? De hade ett jobb att utföra, och allt kan inte kännas fräscht och kul efter tio år.
Förmodligen är det mest saker mellan filmbilderna som avslöjade problemen. Som att George lämnade bandet på grund av Pauls bossiga attityd och bara återvände för dessa sessioner på vissa villkor. I filmen kan man reagera på att Paul kritiserar hans spel med vad Wikipedia kallar "ett något spänt samtal som äger rum mellan dem". George säger att Paul inte längre gör honom irriterad och att han går med på att spela vadhelst han blir tillsagd, eller inte spela alls om det önskas. Var det mycket värre än samarbetsproblemen i The Shadows, Abba, Metallica, eller vilka som helst?
Den konstiga Yoko Ono befinner sig av någon anledning på inspelningen, och hänger sig på hela tiden. Det är väl inte meningen att hon ska vara i vägen, men det räcker att se bilderna på henne där hon ser ut som den förhäxade skräckflickan med det svarta hängande håret i den japanska filmen Ringu för att man ska få en känsla av att om det finns problem i själva studion, är det hon som är problemet. Hon sitter bredvid John medan hela gruppen jammar. Wikipedia påstår att Lennon inte ens gick på toa utan att ha henne vid sin sida. Det påstås också att paret befann sig i ett herointräsk som påverkade allt.
Jag tycker, ur ett icke-fans perspektiv, att Paul ändå gjorde helt rätt som tog tag i skutan Beatles och ville återföra bandet till en normal popmusikfåra efter flera år av ljudkollage och maskinexperiment i studion som alienerade många tidigare fans. Frågar man Google, påstår de till exempel att 96 procent av Googleanvändarna gillar Beatles vita album men antingen är det Beatlesfanatiker som "tycker till" på Google, eller så minns folk bara radiohitsen. Beatles kunde ha hjälpt sig själva genom att ge ut dem som singlar men det gjorde man inte mer än på enstaka småmarknader + Japan som fick en singel med dubbel A-sida, typ. Och ingen ska inbilla mig att den vanliga musikkonsumenten blev glad för att ha köpt ett dubbelalbum och behöva höra Revolution 9, inte ens de skrikande brudarna från Beatles tidigare konsertspelningar.
https://youtu.be/WgpfpyfaNKY?si
Så Let it Be var ändå ett försök till att samla ihop gruppen efter saker som White Album och SPLHCB:s symfoniska pop, som kom att bli popvärldens "Beethovens nia".
Neville Chesters som var roadie åt Merseybeats, som var ett av alla band som spelade på The Cavern Club, sade att det bästa bandet vid den tiden i Liverpool när Beatles började sin karriär där, tveklöst var The Big Three.
https://www.cavernclub.com/latest-ne...-the-big-50-2/
I vilket fall ansågs The Beatles vara ett av de sämre banden i stan, hävdade Chesters som senare skulle bli roadie åt det band som skulle lanseras som det nya Beatles, Bee Gees. Det blev de inte, även om Bee Gees nästan slog skivförsäljningsrekord för filmmusik med Saturday Night Fever, fast den till och med var ett dubbelalbum (ännu har väl inte White Christmas med Bing Crosby överträffats, eller?) Efter att ha jobbat för Emerson, Lake and Palmer och sedan sadlat om, sadlade Neville om igen och blev en mycket framgångsrik videopornograf i New York, men det är en annan historia.
Det är otroligt var tiden gick snabbt för Beatles. Let it Be är trots Pauls försök till uppryckning som ett spöke av vad de en gång var. Och spöket skulle vila som en ande över popvärlden. Efter bara fem år släppte Barclay James Harvest som själva ville vara både Beatles och Moody Blues plattan Time Honoured Ghosts, där Beatles är det hyllade spöket som ekar bland spindelnättyngda gamla luftslottshålor. Låten Titles är en patetisk lamentation över världens bästa popband, nu blott ett spöke, som om det gällde stupade hjältekungar på 1100-talet:
Citat:
The long and winding road that leads to your door
Here comes the sun it's alright people shout for more
But were you trying to deceive telling me
All you need is love to succeed
Lady Madonna Let it Be
Something in the way you moved me Yesterday
All you need is love so they say
Across the universe one after Nine 'o' nine
Here comes the sun it's alright people shout for more
But were you trying to deceive telling me
All you need is love to succeed
Lady Madonna Let it Be
Something in the way you moved me Yesterday
All you need is love so they say
Across the universe one after Nine 'o' nine
https://youtu.be/MAkePLeDsUY?
och 1990 skulle BJC släppa låten John Lennon's Guitar, om möjligt ännu mer patetisk.
https://youtu.be/UkQ4py_2Qcc?
Filmen Let it Be mest intressanta avsnitt ändå är den avslutande tak-konserten ovanpå Abbey Road studios som genomfördes oannonserad.
Som bonus länkar jag en youtubevideo med AudioHaze som återskapade Beatles tak-konsert för att bevisa att Beatles tak-konsert var en äkta live-upptagning. AH trodde inte att det var äkta, säger han åtminstone för att motivera att göra en kul youtubevideo: inspelningsförhållandena med blåst och annat borde ha varit för dåliga i förhållande till ljudkvalitén på den färdiga filmen, tyckte han. AH:s återskapande av konserten är i vilket fall en rolig liten genomgång av ljud- och inspelningsteknik och ett roligt experiment.
https://youtu.be/WFEDWRaakGY?
