Vilken film såg du senast?

There's a Girl in My Soup / En flicka på gaffeln 1970
Peter Sellers och Goldie Hawn

Det tog en stund innan jag insåg att jag har sett den här förut, förmodligen på SVTPlay. Det är en komedi om en tv-kändis som är sex- och kvinnomissbrukare, men en sådan där som lyckas nedlägga kvinna efter kvinna. Det är förstås under pågående sexuella revolution där kåta marxistynglingar anklagade kvinnor som sade nej till sex för att vara frigida och borgerliga. Men såklart är denna pjäs/film rejält skruvad och alla förvecklingar överdrivna.

Sellers är satyromanen och jag undrar hur han kunde spela en sådan roll, för vad jag har hört och läst betedde han sig ungefär likadant i verkligheten, ständigt krävande kvinnors och allmänhetens beröm. Goldie Hawn har sagt om Sellers att han var konstig, mycket konstigare privat än vad han framstår som i filmen. Att han var konstig tyckte ju Britt Ekland också. Och deras gemensamma dotter Victoria Sellers!

Hawn är hans motspelerska och lyckas inte övertyga som ännu mer cynisk i sin inställning till relationer mellan könen, vilket egentligen är hennes roll, en roll som också är lite motsägelsefull. Men hon fick Oscar för rollen, så det kanske är en bättre roll och rollgestaltning än vad jag kan se. Men jag ser inget mörker i henne. Sellers är däremot nattsvart, även i sin humor.

Hawn kom närmast från komedin Kaktusblomma, och efter Gaffeln gjorde hon sedan den roligare/mer spännande/bättre $ med Warren Beatty, som tyvärr cementerade Hawn som "dum blondin" inför inte minst "Tjejen som..." som hennes filmer dumt nog började heta i Sverige. Som om hon aldrig fick bli kvinna utan alltid bara var en liten tjej. Det gjorde också att många recensenter såg en dum blondin i henne även när hon gjorde icke-komiska filmer som Deceived.

Jag tycker inte det är en rolig film. Den är obehaglig. Kanske för att jag upplever Sellers som obehaglig. Han dolde det bra i Rosa Pantern-komedierna. Annars passar han kanske bäst som Dr. Strangelove, även om "den mesta" Sellersfilmen förmodligen är Being There. Kanske jag mer hade uppskattat Broadwaypjäsen som filmen baseras på. Men temat i sig är obehagligt. Som en Markis de Sade-cynismsadism.

Nu var det länge sen jag såg den, men The Life and Death of Peter Sellers (med den fantastiske Geoffrey Rush I rollen som Sellers) minns jag som en film som gjorde ett starkt intryck på mig, och porträtterade honom som just en obehaglig och tom människa, och som kanske just därför lyckades (och fann något i) med skådespeleriet.

Väl värd att se om du nu inte tycker att Sellers är FÖR obehaglig!

https://www.imdb.com/title/tt0352520/

Being there bygger inte på en Broadwaypjäs, utan på en roman av Jerzy Kosinski.

Mvh Besserwisser Kundalini

Flow (2024)

En litauisk (belgisk-fransk) animerad film utan dialog och utan handling i klassisk mening om en liten katt i en värld som obönhörligt slukas av det stigande vattnet.

Ett unikt litet mästerverk. Att med så små medel (då avser jag dialogen och handlingen) få mig att känna så starkt med den lilla protagonisten (jag är visserligen djurvän) är stor konst.

En film om existentiell utsatthet. Eller om kärlek. En film som man kan se med ett litet barn eller med en vuxen vän med god smak.

10 / 10 (8.0 på IMDB)

https://www.imdb.com/title/tt4772188/

Vice 2018 med bl.a Christian Bale, Amy Adams och Steve Carell.

Såg om den här toppenfilmen häromdagen sedan biobesöket!


Vem styrde egentligen världens enda supermakt under George W. Bushs åtta år i Vita huset? Historiker, samhällsvetare och journalister hävdar, relativt unisont, att mannen som drog i trådarna var vicepresident Dick Cheney (Christian Bale).

Som före detta försvarsminister i pappans regering lyckades Cheney ställa sig in hos W. när han valde sin ”running mate” till presidentvalet 2000 – knappt åtta månader efter att USA:s 45:e president tillträtt flög som bekant en armada av fundamentalistiska muslimer (från Saudiarabien) in över Manhattan, varpå Cheney såg sin chans att starta sitt krig mot terrorn (”You’re either with us, or against us”).

Regissör Adam McKay ger oss ett regelrätt karaktärsmord av sällan skådat slag av den (i dag) 78 år gamla mannen. Allt i en film där en nästan oigenkännlig Christian Bale briljerar som den makthungrige, ärkekonservativa bakåtsträvaren – som godkände tidernas största avlyssning av amerikanska medborgare och tortyr av misstänkta terrorister. Händelser som de facto Cheney låg bakom, men McKay förstör historien genom att måla med så bred och onyanserad pensel att filmen mer närmar sig en parodi än ett biografiskt drama.

Cheneys ambitiösa fru (Amy Adams) försöker förklara maktbegäret, men vi kommer aldrig in under skinnet på huvudpersonen, han förblir en karikerad pappfigur. Det är bara i relationen med sin lesbiska dotter som vi anar konturerna av en verklig person. Då är W. Bush en mycket mer trovärdig karaktär som lätt naiv och godtrogen ”pappas pojke”. Strålande porträtterad av Sam Rockwell.

Den mest intressanta med Vice är den historiska skildringen av en av USA:s mäktigaste vicepresidenter, en man med en dold agenda och ett omättligt maktbegär!

4 vassa knivar av 5!

Det var ett mycket bra tips. Den kände jag inte till. Kanske strömmas den någonstans. Jag får kolla. Tack.

Förmodligen har jag gjort mig skyldig till syftningsfel. Jag försökte skriva att There's a Girl in My Soup är en filmatiserad broadwaypjäs. Manusförfattaren är densamma som pjäsförfattare.

Förmodligen har jag hört att Kozinski skrev Being There eftersom en filmanalytiker på yt jag följer gjorde en kort presentation av filmen men det var inte förrän jag själv hade sett den som jag började se Forrest Gump, också en roman, som en kopia.

Det kanske är inbillning för jag vet inte vilken av böckerna som skrevs först men Being There är i alla fall en äldre film. Jag trodde det var Sellers sista men tydligen gjorde han en roll i en Fu Manchu film ungefär samtidigt eller efter.

Being There kändes nästan som om den var skriven för Sellers. Kanske manuset var det. Det är lätt att känna in Mr. Chance eller vad karaktären heter, som en autistisk solipsism som lever utanför samhället och dess gemenskap. Ett uttryck för extrem alienation. Men hans främsta funktion från författarhåll är att spegla samhällskritik, precis som Forrest Gump gör.

Jag har inte läst Being There men filmen är en narrativt lyckad syntes av budskap och en skildring av en mycket ensam människa. Jag tycker nog att den är lite bättre eller djupare än Forrest men den är mindre underhållande, mindre rolig och för släpig. Kanske för lång.

Släpig? Den är definitivt roligare.

Det kan man tycka. Men objektivt sett har Being There ett lägre tempo, lättast mätt i ASL (Average Shot Length). Deras totala speltid är ungefär lika lång.

Ska jag själv tycka något om det, känns Being There längre, men även det kan man uppleva olika beroende på hur engagerad man råkar bli. Det mätbara ASL har i vilket fall en betydelse för publikens upplevelse för hur lång eller släpig en film upplevs. Sellers karaktär är djupare och mindre clownartad än Hanks. Det kräver mer tid i spelsekunder per dramatiskt uttryck att vara djup vilket tenderar att dra ned tempot, vilket är bra eller dåligt beroende på vad man vill ha. Men det var nog dumt av mig att ens jämföra de båda, det var mest bara jag själv som associerade dem till varandra.

Wow! Det här måste jag ju se! Tusen frågor snurrar i mitt huvud när jag läser ditt inlägg och jag borde väl vänta med dem tills jag har sett filmen. Som: Varför ville Robin Wholey och Adam McKay vitmåla Bush i en politisk thriller som fick modiga $60M och vars tema är svårt att få tillbaka de pengarna på (jag ser på siffrorna att den gick med moderat förlust för filmbolaget). Den verkar inte ha det vanliga upplägget att kritisera republikansk politik för att Hollywood är Democrat kommunister.

Det är intressant att det ”närmast unisont” påstås vara Dick Cheney som styrde Bush jr. Jag har inte hört mycket om det men detsamma sägs om Ronald Reagan, att det var Bush jr:s far H.W. Bush som från sin position inom CIA styrde Reagan, och CIA har via Bushfamiljen bevisligen styrt och ställt mycket under 1900-talet ända sedan H.W.B:s far Prescott Bush blev en maktfaktor inom finanssektonr, vapenindustrin och politiken.

Jag håller mer den allmänna bilden av att hela Bushfamiljen, eller männen i den, hade stor makt ända tills Bush jr dog. Busharna samarbetade nära med Henry Kissinger, hela tiden. Och Kissinger hans klanfrände Cheney hade planer och politik ihop för både New World Order som ska leda till den globala världsregering som HWB med emfas i ett oförglömligt tal talade sig varm för i början av 90-talet och för Israel.

Men Cheney var närmast bara en frontfigur för sina klanmedlemmar Kissinger och David Wurmser. Wurmser uppfann "kriget mot (för) global terror", precis som Wurmser var hjärnan bakom de falska anklagelserna mot Irak om ”massförstörelsevapen” de inte hade, där FN var medlöpare i Wurmsers onda planer för att bomba Israels fiende. Wurmser var också hjärnan bakom Israels/USA:s mord på Quassim Soleimani, och på minst åtta Hamas- och Hezbollahtoppar i år. Det är också Wurmser som nu sköter Trumps Iranpolitik å Israels vägnar, avsedd att utrota de persiska och iranska folken, liksom man har gjort och gör med andra folk i Mellanöstern.

Cheney och andra tv-gubbar som den militäranfallssjuka John Bolton är nog allra mest seriefigurer i showen. Bakom dem alla stod och står israel-amerikanerna Henry Kissinger och David Wurmser, och Bushfamiljen. Att Bush skulle vara naiv och godtrogen som filmen tydligen påstår, fnyser jag åt. Han var uppfostrad som en självklar maktkomponent inför H.G.Wells/bröderna Huxley/familjen Bush mfl New World Order, helt införstådd med vad som skulle göras. Kanske var han inte särskilt intelligent eller bildad, vilket kunde ge sken av att han var naiv eller lite bakom flötet men det är en annan sak.

Men jag måste absolut se Vice. Framför allt för att se hur de framställer maktens män och försöka luska ut varför de gör det på valda sätt. Förmodligen eller kanske kan jag skriva ett bättre inlägg då.

Men när kommer en film om den onde David Wurmser? När Eretz Israel HaShlema, Stor-Israel (från Nilen till Eufrat, eller "Perath" som vi kommer att tvingas lära oss att kalla floden) är säkrat?

Meh. Cheney har varit med länge, och inte som frontfigur. Han var drivande t.ex i de tidiga CIA-försöken med psykedelika som medel för att hjärntvätta och styra människor.

Men snälla, håll de antisemitiska konspirationsteorierna borta härifrån.

Ursäkta en litegrann personlig fråga
men kan du relatera till det där?