Vilken film såg du senast?

I giorni dell'ira
Året var 1967
Alternativ titel: Day of Anger
https://www.imdb.com/title/tt0061709...nm_flmg_act_30

En italiensk western som finns i tre versioner. Två längre med endast italienskt alternativt engelsk tal samt en kortare engelsk version. Jag kan inte italienska, men chansade på den längre italienska versionen då det är majoriteten av skådespelarnas modersmål. Jag brukar inte ha större problem att hänga med i utländska filmer om det är bra subtitels, men här gick jag bet. Subtitels visas väldigt snabbt samtidigt som det pratas just i många av filmens viktigare scener. Jag känner att jag inte riktigt hängde med 100 %. Därför såg jag nu om filmens längre version på engelska. Dubbningen är som oftast inte perfekt, men skulle ändå rekommendera detta framför italienska versionen om du inte är en höjdare på italienska!

Det här är en spaghetti western och det märks här och där. Det finns definitivt saker som inte åldrats på bästa sätt och vissa scener som skulle varit bättre i en vanlig western.

Efter cirka halva filmen börjar handlingen hoppa lite gällande vissa scener. Det går inte från A till B längre utan A till D. Vissa saker känns orealistiska och passar bättre in en b-film än riktig film. Ingen massiv kritik, men jag skulle föredragit att den fortsatte i ett svep.

Nog med det negativa. För jag gillar verkligen denna film!

Lee Van Cleef främst känd ifrån For a Few Dollars More och The Good, The Bad And The Ugly får äntligen skina igen. Jag har sett ett antal andra filmer med honom, men oftast är han någon mindre roll som egentligen kunnat spelats av vem som helst med rätt utseende. Här kommer han till sin rätta. Även andra större och mindre karaktärer gör ett bra jobb. Hade gärna sett mer av en specifik karaktär samt mer av en relation i filmen för att ge det seriösa en större tyngd. Tjugo minuter extra film hade inte skadat!

Det jag gillar mest med filmen är att den likt många bra filmer tar en på en resa och blir aldrig/sällan förutsägbar. Dessutom bjuder den på flera minnesvärda ögonblick samt har en lärdom (eller flera egentligen) att lära ut.

Det är inte Sergio Leone som gjort denna film, men en av hans "studenter" som jobbat med honom och sedan börjat skapa egen film. Influenserna ifrån Leone märks på positiva sätt. Filmen når inte The Good, The Bad And The Uglys höjder riktigt, men känns som den skulle kunna platsa bland A Fistful of Dollars eller For a Few Dollars More. Denna kille har gjort andra westerns och jag ser gärna dessa längre fram.

Musiken är inte riktigt Ennio Morricone-nivå, men när den platsar så höjer den vissa scener. Slutet lämnade mig inte oberörd.

Gillar du westerns mer åt Clint Eastwood-hållet än John Wayne kan denna bli en trevlig upplevelse. Ingen "du måste se den här för fan!! Bästa!!!"-hype, men ja.. Bra film!

Betyg?

Halloween: H20 (98)

Vansinnigt 98 när filmen kom var för 21 år sen. Michael Myers är tillbaka för att ta systern som kom undan Laurie som bytt namn är dekan för en privatskola i norra Kalifornien och har nu en 17årig son. Det blir en kärleksfull återförening med bror och morbror Michael.

Slasher som slasher kul hur man gillade och tyckte att filmen var otäck och blodig som barn och nu inser man hur långsam och icke skrämmande den är. Det är kul när Laurie går full on psyko. Det går att skriva starka kvinnliga karaktärer utan att gå libtard.

En ung Joseph Gordon-Lewitt syns i början och en ung Michelle Williams kan ses i rollen som Lauries sons flickvän som spelas av Josh Hartnett.

Vill man se klassisk 90-tals slasher är filmen något att se. Bättre än många andra filmer i samma genre. Av nostalgiska skäl får den en *** av *****

Craig Zahler är ett litet geni. Vilka jävla filmer mannen gör och skriver ihop. Hela känslan i filmerna är en egen upplevelse i sig bortom handlingen. Tekniken och färgerna - förmedlandet - i rummen filmens personer befinner sig i är superb. Linjerna i berättandet och de högst intressanta karaktärerna fördjupar vad man sugs in i när man börjar kolla och förstå det säregna.

Jag har nu sett Brawl in cellblock 99 och Bone tomahawk. Och kompletterat den tidigare Dragged across concrete.

Jag vill bara se mer från hans hjärna.

The House That Jack Built (2018)

Senaste von Trier som blivit sågad av kritiker. Det är en fördel om man har läst den gudomliga komedin för att främst förstå epilogen.

Man får följa en seriemördare som berättar om sina mest minnesvärda mord för en man som går under namnet Verge. Verge fungerar som en guide för publiken och Jacks inre kritiker. Filmen blandar svart humor med allvar och samhällskritik. Jack lider av OCD. Som exempel yttrar sig hans tvångssyndrom under ett av morden vilket leder till oväntad humor.

Gillar man inte en film som american psycho tror jag inte man gillar den här filmen. Våldet idag har vi mainstream filmer som Hostel med uppföljare och Saw med uppföljare, valfri äldre film av Tarantion. En känslig person kanske inte klarar av gore själv tycker jag inte våldet var uppseendeväckande.

En stark trea chockande att Dillon inte var påtänkt för en Oscar.

Jag kommer se om filmen om några veckor. Inte för att den är von Triers bästa. Den kräver att ses om för att se om jag verkligen förstod delar av den rätt. Ska grotta ner mig i Dantes först.

1996 släpptes en superhjältefilm som inte många känner till - Prey Of The Jaguar.

Dock riktar den sig förmodligen till en vuxnare publik, då filmen innehåller relativt mycket blod, våld och snack om droger.

Det mest kända namnet att hämta ur skådespelarlistan är väl Linda Blair.

En helt okej film att se om man vill utforska något nytt. Storylinen har man väl egentligen sett förut - en snubbe vars familj blir mördad, varpå han börjar träna, skaffar sig en dräkt och blir "The Jaguar" för att sedan utöva hämnd. Jag kan tycka att superhjälte-konceptet i fimen är lite småfjantigt med tanke på att filmen är väldigt logisk och seriöst. Men samtidigt är den snyggt filmad och innehåller en del scener som berör en.

Trots att filmen floppade så får den 6/10 av herr Adelaide. Jag kommer förmodligen se den fler gånger när jag är på action-humöret.

Jurassic World: Fallen Kingdom
Året var 2018
https://www.imdb.com/title/tt4881806...2?ref_=nv_sr_2

Jurassic Park är en klassisk film och samtliga efterföljare har varit halvdana versioner av samma film. Den här skiljer sig tack och lov lite åt. Det är delvis en annan handling.

I sann anda av dagens filmer är det en röra av massa olika saker. Det känns som man slängt in varenda bra eller dålig idé man kan komma på. En del saker fungerar, men mestadels är det överdrivet och svårt att ta på allvar. Att mycket är CGI är svårt att frånse. Barn kanske inte bryr sig. Dom flesta vuxna tittare lär bli avtända på mycket som sker.

I princip följer man fem karaktärer. En snygg kvinna som jag tyckte överlag var bäst. Chris Pratt som ständigt är i ett tillstånd mellan Arnold och nonchalant humor som inte fungerade (jag gillar vanligtvis Chris Pratt, men tittar man på bonus-materialet skojar han till det hela tiden och det funkar inte riktigt i filmen), en nördig svart kille, en stark yngre tjej med glasögon och slutligen en ung flicka. Det som många klagar på gällande dagens film blir extremt synligt här: Man slänger in karaktärer samt personligheter för att alla ska kunna känna igen sig i någon. Att bygga upp riktiga karaktärer som man bryr sig i större mån glöms bort.

Vad gillade jag? Att återse några klassiska ansikten i mindre roller, den snygga kvinnliga huvudpersonen är "enkel" att titta, att filmen binder ihop lite med förra filmen, det lilla av intelligens, vissa scener är snyggt gjorda, klassiska tema-musiken, att filmen åtminstone försöker göra något annorlunda samt att slutet faktiskt öppnar upp till en förhoppningsvis bättre fortsättning.

Det är ingen katastrof, men allt måste ske hela tiden. Att ha 1/3 av handlingen skulle förmodligen gjort filmen bättre. Tyvärr är detta ännu en halvdan efterföljare. Duger den att slöglo på? Sure. Skulle jag rekommendera den till någon? Inte direkt..

Betyg?

Jag har inte sett Brawl in Cell Block 99 (2017) än men håller med om de andra två filmerna - riktigt bra grejer.
Läst, eller räcker det med att känna till handlingen i stora drag?

Räcker med att känna till handlingen Trevlig filmkväll.

Dom är fina. Väldigt unika. Men jag hoppas han hittar tillbaka till formen. Tyckte inte Dragged across concrete var ett dugg bra.

The jungle book (1942). Djungelboken

Färgsprakande film som bygger på Kipplings berömda bok med samma namn.


Filmen var nog tänkt för en yngre publik, men mycket imponerande fina naturbilder i färg, har nog aldrig sett så bra kvalitet på en så gammal film.
3-/5

Eli (2019)

En mycket tråkig och seg film och så onödig. Se inte den här filmen alls.

3/10

Wound (2019)

Filmen var bra till en början, men den blir lite sämre mot slutet. Skräckinjagande stundtals och mot slutet spårar filmen ut riktigt mycket det blir kaos. Medel film.

5/10