Vilken film såg du senast?

L'affaire Farewell (2009)

Spiondrama som utspelas i ett av kalla kriget märkt Sovjet 1981. Bygger på en sann story som av Ronald Reagan kallats 'one of the most important espionage cases of the 20th Century'. Emir Kusturica spelar ryske Grigoriev; i den kommunistiska apparatens tjänst men besluten att göra Sovjet till ett bättre land, om inte för sig själv så åtminstone för sin son. Via franska ingenjören Pierre (Guillaume Canet) förs viktiga dokument ut ur landet och vidare till Frankrike. Fransmännen i sin tur rapporterar till USA och vips är CIA, president Mitterand och president Reagan inblandade.

Ett starkt och personligt spiondrama. Visst följs mallen för liknande filmer i många avseenden men det är samtidigt befriat från dum action och skottlossningar och spänningen framåt slutet är det inget fel på.

Framför allt en antidiktatur-film såklart, men inte heller den fria världens ledare får några glorior runt sina huvuden. Hjältarna är de små människorna med mod och vilja att förändra sin värld till det bättre. Jag gillade filmen och den verkar ha flugit under Flashbacks egen spionradar så jag rekommenderar den till alla fans av dylika historier. Kalla krig och diktaturer är bra grejer, fast bara på film.

3+/5

Escobar: Paradise Lost (2014): http://www.imdb.com/title/tt2515030/?ref_=nv_sr_2

En allmänt bra Benicio Del Toro.
Intressant story. Rätt intressant vinkling av storyn.
Snygg latina.

Vad gick fel? Som vanligt i många av dagens filmer var det klippningen... Filmen försöker vara smartare och snyggare än vad den är. Många scener känns alldeles för stressade och klippningen emellan scener var ofta horribel.

Relativt långt in i filmen får den en nerv och stiger, men den dåliga klippningen gör fortfarande att filmen aldrig når sin potential.

Hade den här filmen bara berättats från A till B istället för att leka Taratino hade den direkt fått lite bättre betyg ifrån mig.

Betyg? 2,5 / 5

Starred Up (2013): http://www.gp.se/nyheter/sverige/att...pett-1.3934210

Hahhahahha. Vad fan är det för fel på britter?

En bit in i filmen tänkte jag såga den, men nu när jag sett klart hela är jag inte lika säker. Jag dessutom överraskad av det höga betyget på IMDB. Filmen startar seriöst, men blir ofta helt absurt oseriös. Dock pendlar filmen mellan båda dessa extremer. Det som är oseriöst hör ofta till att det ska läggas på extrema och för tittare överdrivna scener som ofta har typisk "tuff brittisk dialog". Mycket count och ain't it. Det känns som mycket slängts in bara för att roa 13-åriga britter.

Åandrasidan har filmen flera budskap/vinklar och är rå (både våld och naket). Det var faktiskt ett tag sedan en film gick så snabbt att titta på för mig. Trots många tveksamheter är den mycket underhållande. Kanske inget för seriösa filmvetare som föredrar Citizen Kane eller Schindler's List, men en del lär nog uppskatta denna.

Betyg? 3 / 5

Attackerade ambulans med järnspett

Antar att det var denna länk du ville åt: http://www.imdb.com/title/tt2567712/?ref_=fn_al_tt_1

OnT såg jag nyss The Conjuring 2. Förvånande att den ligger lika högt som den första på IMDb. Dels brukar väl inte uppföljare generellt få lika bra betyg, sedan håller den inte lika hög klass i mitt tycke. Dock klasser bättre än den fruktansvärda Annabelle.

8 1/2 (1963)

En filmmakare och dennes fantasier får vi följa.

Obegriplig film som irrar mellan olika fantasier.
Det här var en film som jag såg som yngling, jag förstod den inte då heller, men trodde att när jag såg om den vuxen så skulle bitarna nog falla på plats. Jag hade fel.

2/5

Nueve reinas (2000) – Nine Queens - http://www.imdb.com/title/tt0247586/

Regissören Bielinskys debutfilm. Han dog tyvärr 6 år senare och hann bara med en film till innan det. Båda med den fenomenale Ricardo Darín i huvudrollen. Crime-drama-thriller enligt IMDb men jag skulle vilja slänga in comedy där med, för den är underhållande och lockar stundtals till skratt.

Darín gestaltar här den rutinerade bedragaren Marcos, som verkar kunna tillskansa sig pengar i nästan vilken situation som helst. I filmens inledande scen träffar han Juan, som också driver runt och lurar folk på pengar. Marcos arbetar helst i par men hans kumpan El Turco är bortrest och det visar sig att Juan behöver pengar för att kunna muta en domare till att sänka sin fars straff till några månaders fängelse.

Juan har lärt sig alla knep av sin far och håller honom kär, och detta desperata pengabehov leder till att han går med på att samarbeta med Marcos. Därefter ger sig de två bedragarna ut på Buenos Aires gator för att föra oskyldiga invånare bakom ljuset i jakt på pengar... men kan de verkligen lita på varandra? Girighet, våghalsighet, högmod och absolut ingen tillit alls i en härlig blandning - vad kan gå fel, egentligen?

Den inledande delen är riktigt underhållande, när de turas om att visa varandra olika sätt att lura till sig pengar. Det ena sättet är värre än det andra, allt i ett försök att överträffa den andre. Marcos visar hur man får en sedel att bli två genom ett utstuderat tillvägagångssätt vid kaffebeställning. Juan tömmer en kvinnas handväska när ”hissen stannar”. Marcos ringer på måfå på ett flertal porttelefoner till dess att en gammal tant svarar, som naturligtvis vill hjälpa sin ”brorson” ekonomiskt när han är tvungen att reparera sin bil (Har du skaffat bil? Ja, kan du gissa vilken färg? Nej, ljusblå? Blå var den enda som fanns kvar, tyvärr... men jag måste till verkstaden nu, min vän står nedanför och väntar, du kan ge pengarna till honom).

Och så fortsätter det ett tag. Men småsummor här och småsummor där gör ingen glad, när större summor än så krävs. Lyckligtvis nog dyker en gammal bekant upp med ett affärsförslag – hans kopia av ett värdefullt frimärke som kallas för nueve reinas, nio drottningar, finns tillgängligt – och skulle ni vilja ordna med försäljningen? Ni kan göra en rejäl vinst om ni sköter det rätt...

Fotot är inget speciellt. Inte dåligt, inte fantastiskt. Ljudspåret duger väl, jag lade inte direkt märke till det och det är väl varken negativt eller positivt egentligen. Darín däremot! Gastón Pauls spelar sympatiske Juan som väl får sägas inneha den egentliga huvudrollen, men Ricardo stjäl allt ljus. Han är så bra här! Han gör filmen till det den är, nämligen en riktigt sevärd film från det då av bankkriser drabbade Argentina.

8/10

Det hade kunnat varit en ännu värre länk så lite tur hade jag

Nu: Boost (2016): http://www.imdb.com/title/tt3263096/?ref_=nv_sr_1

En b-film, men ovanligt mycket dialog för att vara en sådan. B-film för mig är ofta halvtaskiga one-liners eller klichéer. Även om dessa dialoger inte kommer att vinna något pris i år var det kul dialoger ändå. Filmen har även lite hjärta.. Det är inte bara pang-pang, dålig actionfrekvens och resa hit - resa dit utan skulle kunna faktiskt fungerat som en "riktig film" också!

Filmens klippning är sisådär, men fungerar faktiskt bättre än många mer påkostade filmer ändå. Skådespeleriet är väl ingen höjdare generellt, men fortfarande: Kul. Allt som allt fungerande underhållning en kväll som denna.

Betyg? Svag 3 / 5

Ouija: Origin of Evil


Knappast nyskapande eller olidligt fängslande. Dessutom var första halvan relativt slätstruken, men därefter varvade spänningen upp. I överlag bra skådespelarinsatser också.

5/10

Det var den med Samuel L Jackson.

SSF: The Right Stuff (1983) | 🌑🌑🌑🌕🌕 |

En omfattande och storslagen berättelse om hur det amerikanska rymdprogrammet formades när konkurrensen med Sovjet om att erövra rymden var högaktuell och arbetet med att finna personer med det rätta virket att bli amerikas första astronauterna. Samtidigt får vi ta del av piloten Chuck Yeager och hans försök att bryta ljudvallen och bli världens snabbaste man.

Jag vet inte på vilket ben den här filmen vill stå på. Å ena sidan är den stundvis som en dokumentär och på andra sidan vill den roa med dålig humor som är på gränsen till buskis. Med en speltid på över tre timmar misslyckas den fatalt med att hålla intresset uppe hela vägen. Den finner inget fokus, är ojämn och vet inte när det är dags att avsluta en scen. Den är intressant däremot även om den inte alltid underhåller. Pionjärandan finns där, det känns att dem försöker sig på något okänt och farligt både med överljudsplanen och rymdförsöken. Och man kan inte klaga på skådespelarensemblen med namn som Ed Harris, Sam Shepard, Jeff Goldblum, Dennis Quaid, Lance Henriksen och många fler i tidiga roller. Tyvärr är få av dem välskrivna, nästan alla är bröliga machomän (utom Henriksen som ser totalt vilsen ut och säger kanske två ord under hela filmen) där Dennis Quaid är direkt pinsam. Ska dem vara charmiga så ser jag det då inte.

Nä tyvärr. Jag vill gilla den mer än jag gör för den har så många intressanta ingredienser men det går inte att komma ifrån att den långa stunder helt enkelt är långtråkig. Jag gillar att dem fått med mycket historisk fakta och även detaljer som Gus Grissoms exploderande lucka och John Glenn som i rymden hävdade att han såg något som han beskrev som dansande eldflugor utanför sitt fönster (fick snabbt en naturlig förklaring). Men nån vidare underhållning eller nerv finns inte. Filmens höjdpunkt är vid testcentret där karaktärerna gör allt för att överträffa varandra och visa att minsann jag är bäst lämpad att vara första amerikan i rymden, och ökenkänslan är stundtals skön med bra musik.

Sevärd en gång, men man får ingen större lust att komma tillbaka till den. Svag trea.

Bravados (1958): http://www.imdb.com/title/tt0051433/...nm_flmg_act_33

En klassisk western värd sitt namn.

Det finns fåtal korta teatriska dialoger annars har jag inget negativt att skriva om denna film. Valet av scener är snyggt gjorda. Storyn berättar sig själv och utvecklas på ett snyggt sätt. Det är inte onödigt mycket våld utan gjort på ett bra sätt. Det är lagom mycket detaljer som gör filmen mer än en del andra westerns som känns mer orealistiska. Exempelvis att dom inte kan rida i full galopp i öknen på dagarna.

Filmen får in mänskliga reaktioner och funderingar utan att gå för långtifrån handlingen. Som tittare ifrågasätter man handlingen då och då.. Det är inte bara att något händer och sedan är det action och förutsägbara scener. Den har dessutom åldrats väldigt väl gentemot många andra westerns som säkert var fascinerande, då, men inte särskilt heta idag.

Lite utav en ny favorit i min hög av westerns

Betyg? 4 / 5

Joel431 haltade igenom oktoberskräcken

Tänkte lite kort gå igenom min, tyvärr, halvtorra skräckmånad.

Abbott and Costello Meet Frankenstein (1948) & Abbott and Costello Meet the Invisible Man (1951)

Detta var mitt första filmmöte med Bud Abbott och Lou Costello. Har känt till dom som komediduo tidigare men aldrig blivit av att se filmer med dem tidigare. Detta är väl relativt sent i deras karriär, dom började väl med sketcher, stand-up och radio för att senare bli en filmduo.

Dem var faktiskt ganska roliga! Lustigt rappa i dialogen men mycket missförstånd och ordvitsar väldigt typiskt pilsnerhumor men när den är som roligast. Måste fan erkänna att jag har en liten hatkärlek till stilen. Trodde att jag hatade pilsnerhumor tills jag accepterade min glädje hur småfnittrigt det faktiskt är.

Frankenstein var snäppet bättre produktion än Invisible Man, även lite bättre skriven Abbot och Castello emellan men snarlika annars. Båda klart sevärda.

Don't Breath (2016)

Den här gillade jag inte alls särskilt mycket. Alltså inbrottstjuvarna är så sjukt overkliga ala OC serie-stil. En pundare, en tjej som för inbrott för att rädda sin lillasysters misär och en genitonåring som har regler och moral. När filmen sedan vill vara sådär WOW-våldsam känns det inte ett skit. Så trött på skräckfilmer som vill tvärvända och bli grisiga sista 30. Man ser igenom det, man förväntar sig det, och när det sedan inte blir så häftig WOW-effekt som te.x. Martyrs eller senast Green Room (okej, här väntade man på det med spänning från start) så faller filmen bara platt.

Conjuring 2 (2016)

Satte på den helt utan förhoppningar och lite som "jaja får väl se den-förhoppningar" men blev faktiskt väldigt positivt överraskad! Wan satte 70-tals känslan väldigt bra, gillade att den utspelade sig i London i ett radhusområde istället för det typiska Amityville-huset. En del läskiga moment, en del kassa scener. Men allt som allt en helt OK rulle.
Kan sätta en tå på att trean kommer och kommer handla om att dottern ärvt mammans gåva och hamnar i knipa, familjen måste räddas!

Dear Mr. Gacy (2010)

En skolelev väljer att skriva ett skolprojekt om seriemördaren John Wayne Gacy efter att han får brevkontakt med honom. Han försöker att manipulera Gacy för svar på frågor man inte tidigare fått men slutar själv med att bli hjärntvättad. Jag satt mest och störde mig på hur sjuk idéen till filmen var att bygga en fiktiv film om en äkta seriemördare och göra en skräckfilm om det tills jag insåg att filmen var baserad på verkliga händelser och boken The Last Victim av Jason Moss .

William Forsythe spelar Gacy ganska bra, filmen är relativt spännande men blir lite bajsnödig.

Stigmata (1999)

Väldigt 90-tals disco i stilen, den stilen känns så snabbt föråldrad såhär 15-20 år senare men är ändå charmig fortfarande. En modern Exorcisten innan all besattfilm ala 10-tal kom. Vissa snygga scener, gillade den.

Såg nog några till men det blev inte roligare än så tyvärr.