Vilken film såg du senast?

ja, om de bara inte hade loopat den 300 tusen ggr...
tacka vet jag då den lite mer sparsmakade användningen av enrico i once upon a time in america.

The Dead 2

Helt klart sevärd zombiefilm, håller högre klass än majoriteten som släpps... även om det blev mycket av samma vara som 1an så var den ändå rätt stämningsfull.

3/5

Tommy -5/5 tror aldrig jag sett sämre svensk film på länge. Fy vad dålig!

På riktigt? Jag skulle säga att det är en 2/5 ändå. Inte bra men inte helt jävla kass. Kan gå så långt som att säga att 7 av 10 svenska filmer gjorda senaste 10 åren är sämre.

BoyHood

Ellar Coltrane är Mason. Grabben vars liv vi får följa i över tio år och vilket härligt litet äventyr.

Richard Linklater har med hjälp av ett helt unikt stilgrepp skapat en helt unik film. Med jämna mellanrum har han återförenat skådespelarna under tio magiska år för att skapa det mest tänkbara autentiska scenariot. I vanliga fall är den här typen av upplägg vanliga i dokumentärer som ofta har ett livsspann på flera år. Men i Linklaters regissörshänder har vi en spelfilm, något som måste ses som helt unikt.

Mason har en hårt arbetande mamma i Patricia Arquette (gör en stabil roll här) som bestämmer sig för att göra något åt sitt liv. Hon flyttar och börjar läsa till lärare. I skolan träffar hon en ny man och bygger en ny familj. Mason och hans syster är äldre och deras tillvaro förändras ständigt...


Boyhood är precis som livet är. Ibland svårt, ibland fruktansvärt och ofta helt underbart. Alla gör vi val som vi i slutändan får ångra. Vi gör val som vi blir stolta över....
Ethan Hawke spelar Masons biologiska pappa och finns där i bakgrunden. Han är en stark karaktär med sin egen tro och aktivitet. Han är konkret, tydlig och full av livsglädje. Om Patricia Arquette är den tråkiga och stabila modern är Ethan Hawke den mer vilda, impulsiva och levande fadersfiguren. Och trots att han inte är närvarande hela tiden fungerar han ändå som en trygghet för Mason och systern. Med sin härliga energi och starka åsikter smittar han av sina barn. Det finns en ett återkommande politiskt tema i filmen och det speglas väl här när Mason är ute och kampanjer för demokraternas vinning "OBAMA/BIDEN". Oerhört amerikanskt men samtidigt ytterst underhållande.

Boyhood må kännas lite styltig med sina ständiga tidshopp. Men det fungerar väl då det är ytterst fint placerade pusselbitar som smälter samman till en helhet. Hela tiden undrar du över Mason och familjens öden. Måhända att det är en hel del stereotyper i filmen, men sånt är livet. Vi stöter på en hel del förutsägbara och programmerade människor i vårt liv.

Med en spellängd på nästan 3 timmar är det lätt att det till slut blir långtråkigt. Men inte i Boyhood. Hela tiden sitter man med ständiga känslor. Du skrattar, du sympatiserar och du förstår karaktärerna. Det finns flera starka scener som får en att reagera. Den personliga favoriten är när "mexaren" tio år senare står där och tittar på mom (Patricia Arquette) med glänsande ögon och tackar för de orden som fick honom att starta ett nytt liv. Då brister det till och med för en hårdnaggad herre som jag själv.....då kommer tårarna...

Sentimental? Nej bara som livet är. Upp och ner. Ofta framåt och ibland bakåt!

Boyhood är en familjesaga förpackad i Masons ögon. Det är som om en modern Forrest Gump möter en slags coming of age familjefilm.

Ellar Coltrane är givetvis filmens stora stjärna men den som skapar mest magi är Ethan Hawke! Det här är en av hans bästa roller och en Oscarsnominering vore inte fel.

Betyg: Tack Richard Linklater! Tack för detta magiska filmprojekt! Tack för en härlig resa med Mason och hans familj.
Utan tvekan årets bästa film och en klar 4:a av 5.

LET ME GO.............I DON*T WANNA BE YOUR HERO.........I DON*T WANNA BE YOUR BIG MAN!
https://www.youtube.com/watch?v=iMVc...TMA50qk6axaInQ

Luc Bessons "Lucy"
stabil 4a
Snygg och välproducerad kvasifilosofisk rulle a la Matrix men med en mer organisk utgångspunkt.
Mer action än man först kan tro, biljakten i paris påminner i sina bästa stunder om den mästerliga i "Ronin" t ex.
Är dock långt ifrån att bli en instant classic som Luc fick till med "femte elementet".

The Equalizer

Antoine Fuqua och Denzel Washington är en kombination som är som gjorda för varandra. Training Day en en klassiker i sin genre och en av Denzels bästa roller, inget snack om saken.

I The Equalizer antar Denzel en mer sympatisk roll. Han är knegaren med sömnproblem. Beror det på hans förflutna mån tro? Med små steg lär vi känna honom mer och på nätterna sitter han på sitt fik och lufsar framför klassiker som "Den Gamle och Havet" och "Don Quijote". Här på fiket lär han känna en ung tjej som har ett komplicerat förhållande till den ryska maffian.

Till slut händer det, Denzel aka Robert Mccall får nog och hans mystiska förflutna kommer ikapp. Han använder det för att slå tillbaka mot både den korrumperade poliskåren men också mot de värsta slöddren från ryska maffian. Det är här Fuqua skiner som regissör. Med snygga kameravinklar, perfekt tempo blir det ytterst spännande. En perfekt mix av både thriller och action. Vi har sett det tidigare, men man tröttnar aldrig.

Marton Csokas spelar Teddy som är något av en klassisk antagonist som här framförs som en kall och hänsynslös karaktär utan moral eller skrupler. Till en början fungerar hans närvaro perfekt men ju längre filmen lider (på tok för lång dessutom) desto mer dum framstår han. Istället som att fungera som en danspartner till Denzel blir han endast en simpel måltavla mot slutet.
The Equalizer och Denzel blir till slut för mycket actionklyshor och tappar fokus. Istället för en intressant slutdel och uppgörelse med antagonisten (Något som 80-tals actionfilmerna alltid var bra på) blir det istället till ett urvattnat spektakel där den ena scenen är mer orealistisk än den andra. Visst är det riktigt underhållande men magin försvinner och allt som byggts upp blir pannkaka. Det blir ingen "ultimate showdown", men istället får vi ett antiklimax som bara får en att rycka på axlarna och skratta. Det är riktigt synd för The Equalizer har potential att bli en riktigt bra film! Tyvärr slarvas det med både manus men framförallt antagonistens roll.

Betyg: The Equalizer är ungefär vad The Salvation är för westerngenren. Med andra ord en riktigt bra genrefilm och i detta fall handlar det om en "vigilante-actionthriller" som tar det mesta av det bästa från actiongenren, men saknar djupet och riktig fokus för att bli en höjdarrulle!
3 av 5

Alltså tycker inte filmen är så fantastisk, förvånansvärt blek för att vara så ambitiös enligt mig. Men samtidigt skildrar den ju livet på ett trovärdigt sätt så väldigt kluven kring den. Tycker i alla fall Ethan Hawke är klart det bästa med filmen, ge honom en Oscarsnominering säger jag. Ingen tvekan om att det är bra och fin film dock ska sägas, men ja..

Riktigt skön låt verkligen
Vi håller med varandra både på Boyhood och The Equalizer

Jag vill inte gå så långt som att säga det är det mästerverket alla säger, den fick inte fullpott av mig. Men det är helt klart för mig en av årets bästa och en film som lär lämna sina spår. Ethan Hawke var också min personliga favorit i filmen, men då gillar jag också Ethan Hawke.

Var rädd att du skulle ge The Equalizer en 4:a där..

Jag var rädd att du skulle ge den dugliga Boyhood en 7:a av 5 efter den svulstiga recensionen.