Att ge sig själv placebo.

Placebo är ju när hjärnan tror att du är påverkad av nånting, pga att du tagit tex ett piller som sa sig ta bort din värk och iom det så sollar du bort värken eftersom du har botat den, ända sättet att ge sig själv placebo vore om man glömde bort att det bara var sockerpiller.

Sant jag kanske miss använder ordet placebo lite granna men jag tror att diskussionen handlar väll om att genom olika trick lura sig till en större upplevelse på mindre mängd. I Nålkåts fall handlar det förvisso om riktig placebo då han inte har någon aning om det är aktiv substans eller ej.

Detta leder till en fin fråga vad kallar man en "framtvingad placebo" eller ökad upplevelse på grund av tro, som jag beskrev i mitt tidigare inlägg?

Inbillning?

Det kan ju uppstå en synergi-effekt mellan placebo och verklig påverkan. Om man förväntar sig att t. ex. bli jävligt bäng på litet braj, så försätter man sig ju lättare i det tillståndet, på samma sätt som det kan göra väldigt ont att sticka sig, om man förbereder sig intensivt på smärtan, medan det inte känns mer än ett myggbett, om det kommer som en överraskning. Allting behöver ju inte vara 100 % inbillning eller 100 % verklig påverkan. Snarare är det en blandning.