Pick of the Day

nu började jag också snöa.
jag ser ju att G och I som skulle enligt C.K vara huvuden är ögon i själva fallet!
och I:ets sammanbyggnad med G:et är ju en tunga.
att S:et gömmer sig helt bakom I:et och bryts av e oförlåtligt i mina ögon då det slaktar hela piecen.
ne, jag kan inte tänka i samma banor som er det var bara FÖR galet!!

Efter att ha konstaterat att paint är ett mycket avancerat program som kräver enorma mängder tålamod(tror bestämt jag saknar det.), så därför ger jag mig på ett andra försök att förklara genom, texthere we go!

För det första kan vi ignorera alla bokstäver, utom I, G och I, iaf så länge.

Vi börja med att analysera första i:et i piecen, alltså priken över i, är huvudet i den första kramande bokstaven, den kramar g från vänster sida, den lilla utåt saken på kroppen av i:et är armen som håller om penisen(G:t, kommer dit).

Till den andra bokstaven, g.
Ryggen på g:et är alltså penisen, den del som första i:et kramar om.

Andra delen av g:et. där den cirkelformade del är huvudet, den del som går ut på ryggen av g:et är armen som kramar om penisen(ryggen).

Och nu till sista i:et pricken är huvudet som på tidigare bokstäver, där man ser utåt grejen är högst upp på i:ets kropp är armen som på det andra i:et, ser ut som den sträcker ut armen som om han red rodeo, då ser man hur den trycker på gubben/damen i g:et bakifrån.

hoppas ni förstår bättre.

Fred

Edit: Vi har ju även den fulla monster cyklopen, som i protest över att han inte fick vara med på leken, lägger av en vidrig fylle "WRRRÖÖÖÖÖÖP!"

Joooo, jag kan typ se vad du menar... men jag måste kolla lite till tror jag. Eller så kanske det bara är så att du är ett snuskigt fylleas? Det är bara att acceptera, sök hjälp! :P Fast det där om att I:et rider rodeo gjorde hela analysen till en femma. Så skönt att du kunde se lite gammal hederlig rodeoridande mitt i allt pervest sexande mellan bokstäverna!



Det är sent, jag är lite småberusad och måste sova. Därför får ni bara en gammal buff från en som körde väldigt hårt ett tag. SIR var aldrig riktigt kungen av mångfald, och han sket i all wildstyleonanerande-krumelux-göra- allting-så-avancerat-så-man-nästan-inte-ska-se-vad-det-står som många målare ägnar sig åt. Han höll det enkelt. Däremot var han kungen av bombning och ägde tunnelbanan ett tag på ca. mitten av 90-talet. Hans tag såg praktiskt taget exakt likadan ut under den tiden han var aktiv. Denna är från tunnelbaneperrongen i Tensta, där man även kan hitta buffs från Shine, Coke, Sore och andra gamla redlinehjältar.

Håll till godo. God natt.

http://pici.se/pictures/OIakxQPRz.jpg

( Och pappi. Du kan om du vill. Det är bara att koppla bort förnuftet och låta fantasin arbeta i några minuter. Fuck Logic! )

EDIT: För att kompensera för att dagens bild var så dålig så lägger jag upp en ännu sämre bild. Det är en SPC-buff där man knappt kan se vad det står längre. Den är dragen av Shine som har en buff precis brevid, fast den är i ännu sämre skick så jag struntade i den. Jag har redigerat den så gott det går, så att ni åtminstone kan se penndragen. Har fyllt i bokstäverna lite också, för mycket alkohol och photoshop tar fram det bästa i mig. Även fast bilden suger så var tagen för smidig för att jag skulle kunna låta bli att lägga upp den. Om nån har bättre bilder på SPC-tags så langa upp dom så att jag slipper ringa baltiska MC-män för att slå dom ur er.

http://pici.se/pictures/kLbiuIUTC.jpg

mums, tackar för alla bilder!

Mycket fint, gillar denna tråden starkt.. nästan så man blir lite kär!

( Jag har lagt upp den här bilden i en annan tråd innan men jag ska berätta en liten historia relaterat till den. Texten är längre än vanligt med du har 4 minuter över ändå. Om du hatar att läsa så spara ner kortet iaf. Jag ser nu att jag borde ha en blogg ist men jag har börjat här och tycker fortfarande att det är roligare. En blogg är liksom på riktigt och jag vill inte att det ska kännas som ett jobb. Senare kanske. )

http://pici.se/pictures/MHFyejfBB.jpg

Ibland så för jag för mig att jag ska frälsa världen. Att jag ska försöka få människor att förstå vissa saker. Som graffiti till exempel. Mina intentioner är alltid goda och jag har en ofta ganska naiv syn på att så länge man pratar om någonting med passion och adderar en liten dos av pedagogik så kan personer som tidigare varit negativa eller inte hajat grejen, se saker ur en annan synvinkel. Och att dom kanske förstår. Ibland så lyckas jag. Kanske inte att frälsa dom men att dom kanske säger "ok, jag kan se vad du menar, även om jag inte håller med riktigt". Då känner jag att jag har lyckats och ängeln på min högra axel sätter ett litet plus i godhetsboken. "Bra jobbat där Killer Keller, nu har du gjort upp för att du fyllekräktes på tunnelbanan i fredags". I dessa situationer så kan jag belöna mig själv med en bit Plopp eller till och med en påse ostbågar, utan att få dåligt samvete och bulimikänningar. I och för sig så händer det inte så ofta längre att jag pratar om graffiti med människor som inte målat själv eller håller på med nån annan typ av visuell uttrycksform, för att jag har nästan förstått att det jag säger aldrig kommer att stå över lagen för dessa människor som står utanför. Men ibland så händer det. Att jag får för mig att jag ska frälsa världen. Senast för några dagar sen.

Jag hade en god vän över, som har en ganska likgiltig syn på graffiti. Vi har aldrig diskuterat det djupare än att han kommenterat mina böcker i bokhyllan med typ "fan, jag kan inte förstå att du betalar för att titta på klotter asså" och jag svarat nåt uppkäftigt tillbaka. Ett perfekt offer för övertygelse alltså. Hur som helst, i ett plötsligt infall så bestämde jag mig för att visa upp kortet jag tagit på Kegr-tagen och försöka förklara för honom hur jag ser den. Inte på ett propagandamässande sätt, utan mer som "jag var ute och fotograferade idag, tog den här i Gullmarsplan, vad tycker du? Jag tycker att den är vacker" och på så sätt öppna upp en diskussion. Och kanske till och med ändra hans åsikt. Jag visste från början att han skulle säga nåt om att det bara är klotter. Och det gjorde han också. En perfekt öppning för mig alltså. Nåväl, jag lyckades hålla hans uppmärksamhet på kortet en kort sekund och började raljera. Fast på ett pedagogiskt sätt, med mjuk och len röst, så där som femtiofemåriga barnpsykologer gör.

"Ser du inte hur smidig den är?"
"Man kan ju se varje drag han gjort"
"Han betraktas faktiskt som en mästare"
"Om 100 år så kommer man att ångra att man tvättat bort den"
"Dessa människor brinner faktiskt för någonting, och det är alltid bra"
"Visst, det är inte konst men är det inte vackert ändå?"
"Man måste vara mycket intelligent för att lyckas med att skriva så snyggt"
"Tycker du att det är vackrare med en ful, grå betongyta eller?"
"Det är viktigt att vi uppmuntrar människor till att vara kreativa, det var ju inte så länge sen du var arton och ingen förstod dig. Kommer du ihåg hur hemskt det var?"
"Det är staten som lyckats hjärntvätta dig om att det är fult, du måste försöka se det med egna ögon"

Och sådär höll jag på och till slut så lyckades jag arbeta upp mig själv till en nästan Hitlerlik nivå. Tyvärr så har jag en tendens att göra det ibland när jag pratar om saker jag tycker är viktigt. För mycket känslor och för lite logik är mitt kors jag måste bära. Det enda som fattades på slutet var typ att jag skulle börja böla och skrika "Varför är det ingen som förstår det här??? Fattar du vad jag menar??? Du är ju smart eller vill du vara en av dom lurade????!! Vill du det??? VA??!! SVARA!!! JAG DÖR!!!!". Under hela tiden jag pratat så tittade han ena stunden på mig och sedan på kortet. Det hände också att han nickade förstående ibland och sa "Mhm" eller "Visst". Jag såg till slut att det gick upp ett ljus i hans ögon. Han log lite lyckligt, precis som små barn gör när dom lyckas lösa ett problem och förstå hur något funkar, som hur man sätter på tv:n eller spolar toaletten. Jag kände lukten av den rinniga Ploppen i mina näsborrar och bestämde mig för att det var dags att sluta nu. Jag hade lyckats. Han såg nu graffiti ur ett annat ljus. Det märktes ju i hans blick och öppna kroppshållning. För att försäkra mig om att han nu var upplyst så frågade jag honom om han förstod vad jag menar. Att graffiti kan vara vackert. Ibland. Han svar gick så här:

- Du pratar så jävla mycket. Man får fan ont i huvudet av ditt jävla tjatande. Jag orkar inte bry mig om klotter, jag har annat att tänka på, viktigare saker som livet du vet. När ska du växa upp? Vi andra vill inte betala för att några skitbarn får för sig att kladda lite. Fast jag tackar för underhållningen mannen, det såg nästan ut som att du skulle bajsa på dig där ett tag för att du tog i så mycket. Typ som värsta Stalin eller nåt. Har du nåt att tugga på, är så fucking sugen på typ choklad. Vi drar till Statoil, ge mig lite Visine din tönt.

Och så föll mitt noggrant uppbyggda korthus på två sekunder. Jag förstod där och då att även om jag vill så kan jag inte alltid övertyga människor. Dom är programmerade till att tycka en sak och inga argument i världen kan ändra på det. Klotter är fult. Men det spelar ingen roll känner jag längre, jag ska sluta med mitt korståg. Det finns ändå en tröst i att jag har någonting som ger mig inspiration och får mig att tänka, sen så är det obetydligt att majoriteten hatar och vill utrota det. För det finns en liten skara där ute, unga som äldre, som upprustar sig med sitt förlängda jag i form av en penna eller sprayburk, trotsar svårigheterna och tar sin plats i alla fall. För den skaran behöver jag inte förklara någonting. Dom förstår vad jag menar.

Over and out.
//Killer Keller

Jag med!

Händer det någonsin att ni försöker förklara er synpunkt för andra som inte målar? Har ni lyckats att "omvända" någon?

Lyckades för några år sen med konststycket att förklara för min kvinnliga soc-kontakt hur Stockholms graffiti scen är ordnad och hur allting fungerar.

Fast för mig tog det ett helt möte dvs ca 1h att gå igenom allt.
Hon verkade vara glad över informationen och brukade säga att hon efter det samtalet tänkte annurlunda varje gång hon såg någon tag eller målning.

Det kanske är det som är grejen. Man måste nog sluta med "konstargumentet" och jämföra det med reklam för det håller inte. Många människor hatar det dom inte förstår så det kanske gäller att bara förklara för dom hur det fungerar etc. Men det spelar ingen roll riktigt, människor har hatat graffiti så länge som den funnits och den finns fortfarande. Och den kommer fortsätta hatas av majoriteten. Men det är roligt att få en människa att förstå någonting och kanske ändra åsikt.

fufna va skön tråd. älskar textenrna du skriver och bilderna därtill

Brukar prata graffiti och "konst" i allmänhet med folk, och jag tycker att de flesta faktiskt gillar graffiti, och även kallar det konst, men dom flesta gillar som sagt inte tags, men helt förståligt efter som de flesta tags sitt på helt fel ställen, dom ser bara helt jävla felplacerade ut.

Detta kan ju även bero på att jag inte bor i en storstad, så propagandan mot klotter existerar inte på samma sätt.

Fred

Mja, har en kompis som inte är intresserad utav graff överhuvud taget.. men nu efter ett köpenhamns besök och massor utav prat om graffiti så har han börjat öppna ögonen lite, och kan komma med kommentarer som att en tag ser smooth ut eller att det där har han gjort bra