Varje gång jag hämtat ut en ask zolpidem tänker jag att jag bara ska ta några och bli lite småvarmt mysig men ja, som för dom flesta andra går det ofta överstyr...
Åkte nattåg häromdagen och det skulle bli en lång resa och med mej hade jag ca 3,5 g röka, två starköl och två kartor zolpidem (som jag verkligen behövde till insomning två veckor framöver).
Pluggar in mp3n i öronen, lutar mej tillbaka och öppnar en bärs. Då jag insåg att det inte skulle bli något rökstopp på vägen tuggade jag i mej rökat och svepte bärsen. Blev go och mådde kanon
Efter ett tag ploppade jag i mej tre zolpidem för att somna men blev istället sittande med ett flin och ännu mer välmående. Ploppade i fyra till och sen börjar det bli suddigt... Jag blev grymt törstig, ölen var slut och jag hade druckit upp all läsk.
Öppnar kupen och yrar iväg för att leta efter resturangvagnen. Tänk er att försöka gå längs dom smala korridorerna på ett tåg i rullning... Såg nog ut som en ping-pong boll längs väggarna, dunsade in i verje dörr flera gånger och när jag kommer till sittvagnarna höll jag på att trilla i knä på flera personer och råkade smälla till några i mina försök att ta mej framåt
Jag kom till en dörr och efter mycket bankande insåg jag att tåget hade tagit slut och att resturangvagnen nog låg åt andra hållet... Hela vingliga färden tillbaka med minst sagt konstiga blickar och på nåt vis hittade jag in i rätt kupe igen.
Tog två zol till för att nu kunna somna så jag slapp vara så törstig.
Det var då hallisarna började, hörde hur folk stog i korridoren och ringde polisen, hörde nån som kom in och började rota i mina väskor samt hur taket började sjunka mot mej. Jag låg och fäktades och skrek ett tag, sa åt folket att sticka och helt plötsligt kikar en man in genom fönstret i dörren (han var faktiskt på riktigt) som jag glömt dra för skynket för.
Ser att det är en ur tågpersonalen och blir lycklig.
Jag öppnar dörren och ska säga åt honom att folket inte behöver ringa polisen och att jag fan vill veta var resturangvagnen finns.
Dock är jag så himla torr i munnen och fluddrig så jag får bara fram ngghhh ungefär...
Tillsist lyckas jag prata lite bättre och hörde hur jag lät som ett mongo då jag stönar fram- Vraaasch fchiinns reschttturang vagggnen, behlööver öl...
Han ger mej också en konstig blick och säger sakligt- Den är stängd, klockan över över två. Sen ryggar han tillbaka och skyndar sej därifrån.
Satt där törstig med världens hallisar och kunde inte sova. Ringer min syster mitt i natten och hade yrat en massa helskumma saker och vägrat lägga på trots att hon skulle upp tidigt och jobba...
Vaknar upp morgonen efter, känner mej som en zombie med en tågkupe som såg ut som fan och hade jävla problem att få ihop alla grejer och ta mej ur det förbannade tåget.
Såå, flumma icket på ett nattåg!