Citat:
Ursprungligen postat av Dr. J. Hamilton
Vi kan ju ha kvar monsarkin i form av ett valkungadöme där man väljs på livstid. Vore ju en bra utveckling tycker jag.
...tveksamt av minst sex skäl:
1. En av de stora fördelarna med arvkungadöme är den kontinuitet som uppstår. Det byts grundlagar, riksdagar och regeringchefer, men kungahuset står kvar och bli därmed en utmärkt motkraft och trygghetsskapare i en föränderlig tid.
2. Mig veterligt har inget annat monarkiskt land valkungadöme, varför vårt system torde bli udda på ett ogynnsamt sätt, bland annat av de andra skäl som här redovisas.
3. Ett stort problem i ett valkungadöme är vilka som skall få välja och vilka kandidater som skall finnas att välja på. Det var ju inte direkt någon demokrati på medeltiden. I historisk tid (efter 1050 ca) har det vid kungaval alltid varit viktigt att kunna visa på släktskap med tidigare kungar om man varit kungakrävare. Så släktbanden har alltid varit viktiga, kanske är detta tom ett religiöst arv från vikingatidens Svitjod eller längre tillbaka. Vem skall få välja? Enbart högadeln som fordomdags? Att låta folket vlja kung känns på något sätt fel, även om riksdagarna förr ofta var inblandade.
4. Vårt arvkungadöme är ett av Europas äldsta, vilket i sig självt är ett skäl att bevara det.
5. I en kungafamilj upparbetas över generationerna en unik erfarenhet av att vara kung. Denna kan knappast ersättas, eller förvärvas på annat sätt. Detta är ett oskattbart värde som måste bevaras.
6. Väljer, det gör man med politiska uppdrag, men vår kung har ingen politisk makt, varför politiska metoder förefaller främmande.
Något som däremot ovillkorligen bör återinföras är kröningsceremonin, så att inga tveksamheter kan uppstå om att Konungen fått sin ställning genom Herren Guds försyn!