Kassörska: ...varför är det sådant här tryck på dem? [gällande två st hundralappar jag försökte betala med i en större livsmedelskedja; båda märkta med en 0,9 mm-tuschpenna]
Jag: För att "trycket" utgör reklam.
Kassörska: Har du inga andra sedlar?
Jag: Ja, det har jag.
Kassörska: ...
Jag: ...
Kassörska: Kan du betala med dem istället?
Jag: Javisst!
---
Jag antar att jag teoretiskt sett kunde ha tjafsat mer med henne, men hennes blick påvisade en fullständig övertygelse om att jag hade frambesvärjat förfalskade sedlar med min 400 kr-skrivare och märkt dem med "Flashb...", förlåt, "VARNING! ILLEGITIM VALUTA!" för att göra hennes jobb som lagens väktare lite enklare. Jag har innan denna händelse gett ut runt 15-20 sedlar med "flashback-tryck" i valörerna 20, 50 respektive 100 kronor utan problem.
Förslag på hur dylika kretiner bör hanteras mottages gladeligen.
Edit:
Citat:
Ursprungligen postat av http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=30731
Riksbanken löser in sedlarna
1. med hela beloppet om en intakt yta motsvarande minst två tredjedelar av hela sedeln återstår, eller
2. med halva beloppet om en intakt yta motsvarande mindre än två tredjedelar men mer än en tredjedel av hela sedeln återstår.
Behöver det faktum att "riksbanken löser in sedlarna" nödvändigtvis betyda att en kassör(ska) måste ta emot en märkt sedel? Kan man stämma en butiksanställd (eller butiken som har anställt denne) som vägrar ta emot en sedel som till 33,333...3% av ytan är täckt med fraser som utgör hets mot folkgrupp (antaget att ingen bevisning mot att sedelutdelaren själv har märkt sedeln förekommer)?