Peak Oil

Geologer i allmänhet verkar ha mycket bra grepp om detta, såvida de inte är anställda som alarmister.

Idag upplevde jag faktiskt en reell bristsituation, Lidl säljer två humrar för hundra kronor och när jag på eftermiddagen masade mig dit för att inhandla ett halvdussin var de slut. Detta innebär att jag idag istället får stilla min hummer med tjuvfiskad ål. På måndag lovas emellertid en ny leverans så nyårsaftonens hummersallad är inte hotad. I värsta fall får jag köpa svensk hummer för ca 250 kr styck i stället.

Har du siffror på utvinningskostnaderna eller sitter du bara och hittar på?

Samma fråga skulle man ju kunna ställa till dig

Vad har blivit dyrare?

Utvinningskostnaderna. Varför tror du att oljepriset har fyrdubblats de senaste tio åren?

Användningsområdena för olja är stor och vissa områden finns inga direkta alternativ, och ibland finns inga alternativ öht. För övrigt tror jag inte du greppar exakt vad problemet är (d.v.s att det är ett kapacitetsproblem av utvinning och inte en fråga om "storlek på reserver" då det ofta verkar vara så folk fått för sig). Enkelt uttryckt är det "kapaciteten eller hastigheten på volymen som produceras av en likvärdig produkt som föregående år". Eftersom koncentrationen eller kvalitén minskar med en exponentiell hastighet måste volymen som produceras varje år öka med en exponentiell faktor enbart för att kvalitén inte skall minska. Annars skulle en liter bensin 87 oktan i år vara mindre än 90% av motsvarande liter förra året. Det säger sig självt att priset måste öka med mer än 10% per år om depletionen närmar sig 50% av reserverna.


Visst. Men det stora användningsområdet är fortfarande inte bilar utan bränsle för elframställning och dylikt. Priset för råolja är fortfarande högt, och bensinpriset i USA spås av vissa geologer och ekonomer gå upp med omkring 1000% de kommande fem åren. USAs militär använder dessutom mer än hälften av all olja som USA konsumerar, och om deras arméer inte befinner sig i rörelse går konsumptionen givetvis ner.


Se ovan.



Och du har aldrig hört talas om olja som sipprar fram i marken trots att oljan ligger på lägre nivå än grundvattnet? I fallet fracking så tillverkar man frakturer i berget och sprutar ner kemikalier med oklar miljöpåverkan. Fram tills att forskning på långtidseffekter finns kan man inte säga att det inte finns någon miljöpåverkan (du menar att det inte finns någon "känd" miljöpåverkan vilket inte är samma sak).

Inte av geologiska skäl i alla fall.
Sovjet var totalt beroende av sin råvauexport till väst, framförallt oljan (där det fanns industri som kunde förädla den, en prcess som en socialsitisk ekonomi omöjligen kan organisera). Efter Sovjets fall kollapsade Sovjets oljeexport och därtill startade Saddam Hussein krig i Persiska Viken. Det var dessa politiska händelser som fick oljepriset att skena då (utan några dramatiska effekter för världsekonomin dock, nota bene!) Det hade ingenting med geologi, alltså peakoil att göra.

Jag upprepar ständigt min fråga utan att få svar:
Vilken resurs har någonsin peak:at?

Okej, men låt oss istället tillsammans analysera hur situationen i grova drag har sett ut de senaste säg 20 åren:

Ja, oljepriserna har naturligtvis fluktuerat och drivits upp till följd av de ständiga oroligheterna i Mellanöstern. Samtidigt sitter det relativt stabila och rika, men föga liberala/demokratiska Saudiarabien på ca. 25% av all världens råoljetillgång, olja som exporteras i huvudsak till Nordamerika (som f.ö., vilket säkerligen redan påpekats tusen gånger i tråden, uppnådde sin råoljeutvinningstopp under 70-talet...). Så slutsatsen man kan dra härav är att situationen i Mellanöstern alltså mest påverkar oljepriserna i Nordamerika, eller hur? Redan uppenbart för de flesta och svårt att vara oense om, men värt att nämna ändå

Europa däremot är i mycket högre utsträckning beroende av olja importerad från Ryssland och Norge. Norge har vi importerat olja av länge och Ryssland vet jag faktiskt inte (du får gärna kolla upp litet statistik här om hur det sett ut sedan murens fall, om du vill!). Rysslands demokrati kan ifrågasättas och deras välstånd är överlag inte särskilt högt, men även om de pengar som håvas in till följd av deras oljeexport inte hamnar hos den mindre bemedlade andelen av befolkningen, så ser jag inte direkt några rimliga skäl till att de skulle strypa åt sin oljeexport. Vad beträffar Norge, så är det bland alla världens länder i de flesta avseenden det bästa landet att leva i, det är m.a.o. "stabilt som fan!" och det säger därför sig självt att de inte kommer att strypa åt sin oljeexport på grund av sådana skäl vi här diskuterar.

Nu betänker vi följande: bensinpriserna i större delen av västvärlden har de senaste åren varit skyhögta (i Sverige beror det visserligen till viss del på den höga bensinskatten, men den påverkar ju inte hur priserna fluktuerar, eller?). Alltmedan olja från stabila länder som sitter på enorma oljetillgångar alltså faktiskt har exporterats både till Europa och till Nordamerika, även om det i det senare fallet har skett en del tillfälliga prishöjningar, orsakade t.ex. av de konflikter som ledde till att Gaddafi stöttades i Libyen. Vidare påminner vi oss om att man i Nordamerika i stor skala har börjat utvinna bränsle ur oljesand (som man planerar att forsla från Kanada till USA genom pipelines), vilket är en i förhållande till vanlig råoljeutvinning extremt resurskrävande och kostsam process. Oljesandsutvinningen kan här visserligen ses som en del av projektet att göra Nordamerika självförsörjande visavi energi, men en lika rimlig tolkning är att det faktiskt börjar bli lönsamt i förhållande till vanliga råoljeutvinning, därför att råoljan har blivit allt dyrare att utvinna...

... och (om du nu går med på att det är så, eller att min bild av läget är rimlig) varför har råoljan då blivit dyrare att utvinna, enligt dig?

Nä, det spelar ingen roll vem som exporterar olja till vem. Det går alltid att köpa olja på den internationella marknaden. Köparen vet inte ens vem som säljer oljan där, bara hur mycket som ska levereras vart när till vilket pris. Visst finns det bilaterala kontrakt, men de har bara betydelse på kort sikt och konkurrerar ständigt med terminshandeln på den öppna börsen.

Om Saudi skulle sluta sälja till USA så skulle USA köpa av Venezuela eller Norge istället, och Saudi sälja till de som tidigare hade Venezuela och Norge som leverantörer. Det blir bara en rockad utan effekt på priserna. Saudi är desperat beroende av att exportera olja, det är deras enda inkomstkälla. Det är de som är oljeberoende, inte vi.

De har väl legat mellan 10 och 15 spänn litern så länge jag haft körkort. Och fluktuationerna saknar helt korrelation med konjunkturen. Bensinpriserna är helt enkelt inte viktiga för ekonomin.

USA kan omöjligen bli självförsörjande med energi, de är beroende av import från andra industrialiserade länder för att bl.a. få material, mjukvara och design av utrustningen som de använder för att pumpa upp sina mineraler. Det är just exakt globaliseringen som ÄR dagens ökade välstånd, man kan inte ta bort handeln utan att därmed också förlora välståndet.

Offshore och shale är utvinningsmetoder som har slagit därför att de har blivit billigare. Kostnaden för att utvinna olja minskar, och givetvis måste det vara så tack vare stordriftsfördelar, bättre design av utrustning o.s.v. som med att allting annat gradvis blir bättre och billigare tack vare människors mödosamma arbete med att förbättra sina liv.

Nu Fri ska du få ett svar!
Valoljan beräknas ha peakat runt 1840-1850 något. Det orsakade ju dock inte några större problem eftersom vi kunde gå över till att elda våra lyktor med fotogen från olja istället, men ändå en peak var det icke desto mindre.
Här finns mer att läsa: http://io9.com/5930414/1846-the-year...perm-whale-oil
och här: http://www.tandfonline.com/doi/abs/1...5#.UuF3erkV8dU

Valoljan???
Jo, när den "resursen" peak:ade så förklarar ju det varför den svåra 1800:tals-krisen inträffade. NOT!

Men raketosten dårå???

Valoljepeaken orsakade aldrig några större problem eftersom användningen var ganska begränsad, till skillnad från petroleumanvändningen idag, och användes huvudsakligen till upplysning. Trots det var efterfrågan omfattande och efter peaken steg priserna medans jakten på valar intensifierades. Detta löstes inte förrän i början av 1860 talet då råoljeutvinningen tog fart i Pennsylvania. Hade det inte hänt hade gårdarna blivit något mörkare, men världen hade såklart fortsatt ändå.

Valoljepeaken är ändå ett bra exempel på hur en resurs beter sig när den sätts under press och situationen är ganska lik den som finns med bergolja idag. Det finns en begränsad mängd olja i jordskorpan (=begränsat antal valar i oceanen), nybildningen är nästintill obefintlig (=valar reproducerar sig långsamt) och användningen är omfattande (=för många valoljedrivna lampor).

Det är ett bra exempel eftersom det så tydligt illustrerar hur alternativ tar över så att det inte förekommer någon negativ ekonomisk effekt av att man övergår från en resurs till en annan.

Kol, syre, väte är tre av de 4 vanligaste grundämnena i universum (den fjärde är helium som inte reagerar kemiskt). Tillsammans förbränns de och avger värmeenergi som lätt kan omvandlas till rörelse eller elektricitet. Även på Mars skulle en mänsklig expedition producera naturgas ur atmosfären och använda den som både raketbränsle och fordonsbränsle, enligt NASA:s plan.

Att påstå att universums vanligaste grundämnen "finns i begränsad mängd", är ett grovt missförstånd. Allt mer olja och naturgas utvinns därför att kostnaden för att utvinna allt större reserver av universums vanligaste grundämnen minskar, tack vare den växande befolkningen och tilltagande industrialiseringen och specialiseringen som får oss alla att bli allt mer produktiva i vårt arbete.