Definiera Gud

Jag håller med om du menar att jag eller någon annan inte behöver anpassa oss efter din subjektiva verklighet. Tex att jag skall behöva betala skatt till din kyrka, eller att en fråga så som abort skall hänsyn till din subjektiva verklighet.

Dvs, låt religiösa vara religiösa så länge dom håller det för sig själva.

Min definition av gud.

Gud en socialkulturell konstruktion ifrån auktoritära intressen, gud tjänar syftet som överförmyndare när en fysisk sådan inte är närvarande. De som talar talade för gud (den ultimata auktoriteten) var och är egoistiska giriga destruktiva manipulatörer, vilka har som huvudsyfte att styra folket till sin egen fördel. En oklar definition av gud som varelse är alltid nödvändig för att den ska tilltala så många som möjligt, det ända som oftast är skrämmande klart är vad gud vill att du ska göra respektive inte, hur du ska vara och inte vara, vem du ska tjäna osv. Hela iden bygger på att gud aldrig kan ifrågasättas eller rättare sagt de som talade för gud skulle inte kunna ifrågasättas, de som ifrågasatte eller trotsade blev uteslutna, tvivlare hade ingen talan ibland folket. Ibland eller ganska ofta angrepps de direkt både fysiskt och psykiskt, så det var direkt ofördelaktigt att inte ha en tro på den aktuella guden. Gud för mig är ett kontroll och makt medel, som används av de mest destruktiva influenserna på här planeten. Ju mer en befolkning tror på gud desto enklare att styra den befolkningen, det är den äldsta mest beprövade modellen av mind control som existerar.

Religioner är religioner och inte gud.
Vill folk träffas och prata om en gud och om deras tankar,
så ska dom få göra det... vill dom predika så ska dom få göra det, och ta konsekvenser.
Själv blir jag ibland arg när dom kommer, precis lika arg som när dammsugarförsäljare kommer och envisas.

Du behöver inte anpassa dig till mina känslor om du inte vill.
Tar jag upp ett ämne, så får jag räkna med att det inte blir som jag tänkt mig.

Håller med! Vi människor gillar sagor och sägner, och det faktum att vi lyckats skyffla undan en hel del myter och historier (folksagor: så som troll, häxor, vättar, sjöjungfrur m.m.) i dagens samhälle säger ganska mycket om hur vi trots allt börjat minska på tron på en hel del historier.

Själv tror jag på livet och världen. Vad är vitsen med att leva om man sitter och ber till Gud dagarna i ända i hopp om att något under ska ske, eller att vi kommer till pärle-porten när vi dör?
Ska något ske nu får man nog allt ta i med egna händer och göra något åt saken.

Tycker att det är intressant hur många som fortfarande citerar bibeln i flera sammanhang. Varför förlita sig på en bok när man kan skriva ner sina egna idéer och tankar på livet? Vi ska väl också få skriva historia än att dra upp saker som skrevs i helt andra förhållanden för evigheter sedan?


Jag tror inte på någon viss Gud, utan snarare på jorden som planet i sig. Jag tror på solsystemet och att jorden vet vad "hon" sysslar med när hon puffar igång en tsunami eller virvlar igång en tornado. Jag tror på att vi människor påverkar jorden och att hon svarar med att läka sig själv medan vi förstör i vårt blindo i tron på att vi är bättre än allt annat. Jag tror inte att vi människor har högre värde än alla andra varelser/växter/jordmassor på jorden. Vi råkar bara tro att vi vet vad vi sysslar med. Vi är världens lataste, nonchalanta och egoistiska varelse och vi förstår mindre än vad vi tror.

Att vara ateist är just att man inte tror på någon gud, jag förstår inte varför religösa människor har så otroligt svårt att greppa detta koncept.

Men, om man vill kan man ju klassifiera de 4 fundamentala krafterna som en sorts gud, eftersom det är ju det som indirekt/direkt "styr/bestämmer" allting i hela universum, vilket jag skulle säga passar in relativt bra på vad religösa människor tror en gud är

För mig är Gud en sorts manifestation för "köttdyrkande" och kärlek till allt som existerar.

Någon gud existerar så klart inte.

Men om det nu för argumentens skull skulle existera en gud så är den entitet som de troende tror på egentligen Satan.

Godhet är ondska, ondska är godhet

-Offra det du värderar högst och ge till andra
-Nästan allt som skänker glädje i livet är förbjudet
-Lyder du inte den andliga diktatorns ord så ska du brinna I ALL EVIGHET
-Att sträva efter kunskap och upptäcka nya saker = uppror mot gud: Arvssynd
-Högsta möjliga religiösa handling = dö för din tro

Det är ju bra att du vet och bestämmer hur andra uppfattar en gud ; )

Väldigt många kan inte skilja mellan religion och en gudsuppfattning.
Vill du veta hur religionen ser på gud, så blir det en topic om religioner och hur dom agerar.
Här frågas det om våra subjektiva uppfattningar och definition.

Att sitta att propagera mot gud skiljer sig inte mycket ifrån de som propagerar för gud.
Ateister är näst intill lite fanatiska ibland. Lägger ner stor energi för att sprida sin världssyn,
som en del religösa likväl gör.. kasta sten i ett glashus typ

En kristen kan ha en helt annan personlig syn på gud, än deras kyrka ger ut.

Gud är namn för en av människor, artificiellt skapad projiceringsyta - när troende säger sig uppleva gud, eller känna glädje av gud, eller uppleva bönesvar, så är det monologer som förs och reflekteras vida denna skapade tankemekanism, som försiggår exakt mot en tilltänkt skapad yta. Det är alltså människan som skapat gud.
Det borde komma som glädjande besked till troende, istället blir många indignerade...

Det är utstuderat så och gud är placerad väldigt väldigt långt bort, irån människan.. just för att ingen ska kunna komma åt dem, som åtnjutit och ännu åtnjuter oerhörd makt över människor.

Att öht placera sig så nära "gud" som t.ex potentater vilka säger sig vara guds ställningsföreträdare, ger mig ytterligare direkta bevis.. att så många andra oavsett de etiketterar sig som ateister eller ej, har ytterligare mycket adekvata resonemang och argument som direkt talar för att gud befinner sig i navet av cirkelargumenation.

När "gudstroende" upplever gud, så är det faktiskt inte någon omedelbar känsla eller spontan upplevelse som infinner sig som t.ex vid äkta direkt närvarande kärlek, som sker vid ett äkta samspel, där båda eller alla parter dras in och för ömsesidiga resonemang - kärlek är direkt ömsesidighet i flödande form och energi, den känns fysiskt och den går att märka och ger direkta effekter.

Vad gudstron anbelangar, så sker det faktiskt tankeomkopplingar, tanken tar sig medvetna vägar utefter en utstuderad mall (ex.vis bibeln, eller tongivande filosofer) och förväntar sig upplevlese.. associerar, associerade tankar vilka förväntade svar, är inte direktupplevelse, men det kan kännas som om, det är, men det föregås av omkopplingar, dvs man måste per se, bortse sanning, för att säga sig "få" bönesvar.

Iom man säger sig dessutom veta, och att så många säger exakt samma sak, är direkta bevis på att det är artificiellt uppkommet via tankespel utefter ett artificiellt mycket intrikat suggestivt sätt att TÄNKA, inte uppleva i första hand, tankarna betingar efterföljande upplevelser. Det är en mycket stor och avgörande gradskillnad som är direkt övertydlig! och GENOMGÅENDE, inom abrahamismens mycket teoretiskt uppställda gudsidé, ändå gäller inte teorin som teori när det granskas.

Jag anser att man medvetet förvridit sinnen och tankar genom tiderna, idkat auktoritär lansering av gudsidén, som flera gånger om avslöjats som icke-ärlig verksamhet.

De allra flesta som tror, är dessutom tvivlare av rang, utöver dem som inom sig så väl vet med sig att de talar ett men lever annat.. men eggar och eldar gärna mssorna.. De blir däremot aldrig så ädelt genuina i sin apersonligheter, att de någonsin skulle erkänna det stora tviv let inombords och vad deras hjärna registrerar. Sanningar är aldrig fördolda och inpaketerade i gåtor att behöva be om.. en sanning är uppenbar och kan delas av alla. Om inte, så är det inte sanning. Ändå är det religioner som behöver ha så mycket storsvulstighet att proklamera, medan bevisföringen ännu tar sig oerhört primitiva uttryck. Till 99 % subjektiva berättelser om känslor... känslor är nerver allihopa kodade till hjärnan, där verksamheten huserar och svarar. Så upplevelsen är om man vill vara kall, i sig, just ingenting.

Sedan är det så ökänt och välförankrat, att religon är upplevelsebaserade koncept,sensatioell utlevande, manisk ritualisring som funkar exakt på samma sätt som en hit som slår, en enkel tralla la som kan vara en liten plåga att behöva höra.. blir till slut det enda som hjärnan plockr upp, upprepar som ett eko i rundgång... iaf om den körs frekvent, eller om det inte finns alternativ... som det inte fanns förr.. inte så svårt att förstå att tro bet sig fast.

Vad som är extrovert, syns oc hörs naturligtvis mkt mer än den riktiga underliggande sanningen, som ALLTID DÖLJS och undertrycks för trosfanatiker.. Det är därför jag märker så mycket falskhet, där många troende snabbt omformulerar sig, i tron att det inte märks.. direkt gömmer sigbakom de militantare företrädarna... enorma maktanspråk och enorm tröstlöshet i resp. person, enorm värdekonservatism, jag ser mycket frön till fascism och härskartekniska idealiseringsgrepp, där bibeln äger förtroende, fascism kan aldrig koma till stånd utan lock och förförelsekonst.. att det är mycket guld glans storhet, konstanter, fix dvs "evig" ... det har skapat handlingsförlamning och totalt fritt selutrymme för de mer råbarkade, samvetslösa typerna på orden, och mkt riktigt, har de alltid fått med sig massor i fördärv.. som sedan i uppvaknande alltid något decennium senare tar sig för pannan....

Det är härskarteknik så man spyr. Romantisering och glorifiering, (som finansieras.. det är väl m detta, som allt fått snurr) ändå sitter folk frivilligt och dyrkar en projiceringsyta som är skapad av människan själv, antagligen för att tror, det är ju TRO, men.. kruxet är an man tror att man är bättre... pekar finger åt andra.. vore det inte för det så hade jag alddrig behövt vara kritisk och konsekvent ifrågasättande, då skulle jag kunna sätta mig och be jag också.

Mycket enkel psykologi. Dramaturgi, utefter välregisserat manus.. det funkade då och det funkar ännu.. enkla melodislingor sätter sig ofta djupast, men de kan vara usla och förkastliga och helt sakna musikalisk kvalitets.komplexitet.. med lite bredare register, men de slår och får folk i känslosvall.

För att de når det basala, primitiva, verkligen inte några höjder så stort att det på riktigt finns ett stort öga i rymden som kryper in i ådrorna på varenda människa och djur.. varför isf tror inte djur?!

Min tankeverksamhet må vara ansträngd men självklart kan endast religiösa begå omoraliska handlingar som sådana ifall de beivras i en religiös text eller motsvarande. Ser dock inte det anmärkningsvärda i det. Det finns otaliga handlingar i dagens samhälle som anses vara omoraliska trots att de är baserade på evidensbaserad forskning. T.ex. sprututbyte för att motverka spridningen av HIV.

Det är tämligen förenklat att enkom beskylla religionen för dessa handlingar. Det finns också sociala faktorer bakom som inte nödvändigtvis behöver baseras på religion. T.ex. kvinnlig könsstympning kan härledas till en mix av religion, kultur och sociala faktorer.

Iom att du fortsätter att maler på med samma resonemang så förstod du inte, eller så vill du inte erkänna poängen.

Samma här. Religionen ligger till grund för kulturen som jag sade tidigare, så att skylla på kulturen leder ingen vart.
Du verkar tycka att de som gör denna typ av handlingar gör fel enligt din religiösa tolkning. Dom tycker att dom gör rätt enligt sin religiösa tolkning. Hur går vi tillväga för att ta reda på vem av er som har mest rätt tycker du?