Jag var otrogen, hjälp mig!

Men vad spelar anledningen till att han mår dåligt nån roll? Om du inte känner för att slösa sympatier på trådskaparen kan du väl bara hålla dig borta från tråden?

Du har rätt i det du skriver... Jag är själv osäker på vad jag är så ledsen över... Jag är arg och besviken på mig själv, men jag ser det även ur hennes perspektiv. Hon och jag varit tillsammans lite över 2år nu och hon är verkligen en supersnäll tjej... Jag känner ångest över det jag gjort! och jag vill henne inget illa, om jag bara var ute efter att gömma alla spår, ljuga för henne och inte tänka på vad jag faktiskt gjort så hade jag nog inte tyckt att ljuga för henne är fel... hon får gå om hon vill... vet själv inte om jag borde fortsätta vara ihop med henne!

Så om man inte känner sympati kan man hålla sig borta? Finns det fler trådar där du dikterar villkoren så vet jag vart jag inte skall gå? Till skillnad från dig så försöker jag i tråden "Jag var otrogen, hjälp mig!" erbjuda ett annat sätt att se på saken. Alltså att han kanske inte alls känner ånger över det han gjort i sig, men för konsekvenserna detta får i hans relation till sin tjej.

Mm.. du får listan per pm.

Visst. Jag förstår. Jag tänker bara att det är trist om folk delar med sig och blir totalkritiserade och tystnar.

Tycker att du om du nu vill straffa dig själv så ska du inte berätta något.
Det är tungt att bära. Men det är kanske ett ädlare ok än att lätta ditt eget hjärta. Spara på din hemlighet tills du får veta att hon varit otrogen. Då kan du ädelt lätta hennes börda och förlåta henne och berätta att du gjort samma sak för x antal år sedan.

Skriv ned på ett papper hur du känner och hur du funderar sedan gömmer du det i ett bankfack och tar fram det om det behövs.

Blir hon gladare av att få en massa ångest?

Det finns undersökningar av om man vill genomgå en plågsam cancerbehandling och kanske bota sin cancer. Många som är friska svarar att de inte skulle vilja gå igenom en smärtsam behandling med väldigt liten chans att överleva. Frågar man samma sak till de som har cancer så blir det ett helt annat utfall på undersökningen.

Jag tror att de är samma sak med otrohet. Fråga de som fått veta att deras partner varit otrogen. Ställ frågan 2 år senare: Hade du velat vara ovetande eller var det bra att du fick kännedom om detta ONS? Jag tror att det är andra svar man får då än om man ställer frågan innan någon vet något eller ens varit tillsammans med någon i flera år. Värre saker än otrohet kan hända.

Jag har faktiskt också tänkt lite på att man gör saker och ting lättare för sig själv genom att berätta om det... men och andra sidan hon kommer bli jätteledsen om hon hör det av någon annan på fyllan eller vad som helst!

Frågan är väl om du kan leva mitt ditt taskiga samvete utan att berätta för henne vad du gjort?

Saken är väl den:
Det här är ett oförlåtligt svek, och kan hon mot förmodan acceptera din otrohet, med dylik potatis på fyllan (urk) så kommer du konstant hamna i underläge i ert förhållande, hon kommer alltid misstänka dig för det ena och det andra, aldrig mer lita på dig helt och hållet.

Skulle du inte berätta, och istället kommer det efter flera månader fram genom gemensamma bekanta...
Oh skulle jag inte råda dig till att sova i samma lägenhet som henne,
innan du plockat bort alla vassa ting från köket.

Slutsatsen blir alltså: Berätta, och låt dig dumpas.

Var inte falsk o säg sanningen rakt av...pallar du inte trycket så knipp käft o hoppas att du inte blir avslöjad...

För det första: Om du verkligen är full av ångest och inte kan se henne i ögonen så kommer hon se rakt igenom dig. Hon kan mycket väl se igenom de andra som vet om att du pippat på sidan av, så tro inte att du kan undanhålla det hela och götta dig i att du är ädel som låter henne slippa bekymra sig.

Det enda som finns att göra är att ta dig i kragen, lägga korten på bordet och lämna henne. Med att lämna henne menar jag såklart inte att du ska slänga ur dig ett "...och förresten, jag gör slut." utan helt enkelt lämna henne ifred tills du tror att ni kan vara i samma rum utan känsloöversvall.

Du har iallafall garanterat sumpat det där förhållandet.

Du har härmed visat att du är en god människa innerst inne. Säg inget!, är mitt råd. Du, liksom alla andra, förtjänar en andra chans, tycker du inte?

Har varit i samma sits nästan, valde att inte berätta men efter någon månad var det oundvikligt. Hade samma sak hänt igen skulle jag berättat det direkt, det är sjukt jobbigt att hålla på något sånt.

Meddela hur det gick när du berättade sen!

nja, har inte varit otrogen. Men jag vet exakt känslan du känner ändå..


Det är lätt att vara efterklok. Förbjuden frukt smakar alltid bäst

Men alltså, det här var inte menat att det skulle bli lätt för dig. Du bäddade för ett helvete när du drog ner brallorna på den andra tjejen. Du har inga lätta alternativ alls framför dig, det är ju bara att överväga vilket alternativ som är värst.

Men vet du vad jag tycker..

Du tänkte på dig själv när det hände, visst?

Nu tycker jag att du ska tänka på henne. Berätta det för henne, säg att du förstår om hon aldrig mer vill se dig igen. Säg inte att du var för full eller nåt annat skit.

Nädu, tycker faktiskt att du ska berätta det. På ett bra sätt...