Socialistisk marknadsekonomi, hur ska det gå till?

När ingen kan få ut ett mervärde vid produktionen av en viss produkt finns det uppenberligen alldeles för mycket av denna produkt på marknaden. Därför kommer folk att lägga ner och satsa på andra produkter när detta händer, vare sig du vill eller inte,och efter ett tag kan de ssom finns kvar ta ut profit igen. Hur ska det anarkistiska samhället förhindra detta utan att samtidigt inskränka på människors frihet?

Edit: läste igen och såg att jag missat poängen... Pengar är ett väldigt bra verktyg för att få människor att göra övernenskommelser Det kan få oss att inte bara samvärka, utan att göra det på bästa möjliga sätt.

Jag skulle vilja säga att sveriges ekonomi är till hälften totalitär, eftersom staten äger hälften av resurserna. Sen är det du som har missat poängen tror jag. "Vilka alternativ finns?" Det finns inga vettiga alternativ till kapitalism varken i teorin eller praktiken. Vi föds med en mage som vi måste mätta i ett samhälle där befolkningsmängde trissats upp väldigt många gånger mer än vad som är naturligt och det är nog det som är ditt egentliga problem.

Att jag accepterar att vissa har mer än andra är för att jag insett att man inte kan skapa något genom tvång och omfördelning. Om det inte varit för kapitalismen hade vi varit kvar på medeltiden.

Nej, en fungerande marknad eliminerar mervärdet, konkurrensen blir så hård att det inte lönar sig med ocker. Men visst, för att göra det möjligt måste vi häva alla slags monopol inklusive land- och valutamonopol, något de flesta liberaler inte ställer upp på. Du måste förstå att ytterst är det marknadshämmande privilegier som ställer till med problem. Det finns ett samhällskikt som inte alls är intresserade av en fri marknadsekonomi med konkurrens på lika villkor, förhindrar aktivt allas rätt att byta varor och tjänster.
Marknadsanarkister(socialister/mutualister) anser att en fri marknadsekonomi kräver alla tvångs avskaffande, vilket betyder att varje individ måste ha suveräniteten att kunna välja bort profit och ränta, för vem är fri om man inte bestämmer över sin kropp(som i fallet när kapitalisten tar en ansenlig del av arbetsresultatet)?
Om du vill veta mer så hänvisar jag till en tråd som belyser mutualismens marknadssyn relativt bra.

Är inte anarkism en högerideologi egentligen?




Dina ord hade lika bra kunnat komma ifrån en kommunist, de säger precis samma sak: det finns inga alternativ förutom kommunism. Du har stora trovärdighetsproblem angående individens demokratiska rätt att kunna välja ekonomisk samarbetsform, fast för dig är staten det enda problemet, samma stat som upprätthåller den ”marknadsekonomi” du förespråkar, kapitalistens stöld av arbetarens resultat berör dig inte. Det är ingen skillnad mellan dig och en kommunist, ni är lika usla i individualism båda två.

Vad menar du med landmonopol och på vilket sätt skulle dess borttagande, tillsammans med fria valutor(något som liberaler för övrigt brukar förespråka), leda till att folk helt plötsligt vill vill starta verksamhet på marknader som redan är mättade? För det är ju detta som krävs för att konkuransen ska bli så hård att att profit inte blir möjligt.

"Du har stora trovärdighetsproblem angående individens demokratiska rätt att kunna välja ekonomisk samarbetsform"
Vad menas med detta? Du menar att individens val av sammarbetsform måste ha uppbacking av en majoritet eller vad är det du snackar om egentligen? Hur står det till med "idividualismen"?

Edit: varför försöker jag ens med någon vars resononemang vilar på att "det enda som behövs är arbetstid"

En fri marknad enligt mutualister är fri från privilegier, ur privilegier föds ur monopol. Landmonopolet är en typ av monopol, det monopol som skapat övriga monopol. Några hade markinnehav i en utsträckning långt över vad de själva kunde bruka, avkastningen användes så småningom till spekulation, och ur landmonopolet föddes det kapitalistiska systemet med dess övriga signifikanta monopol.
Blickar vi på ett väl avgränsat område där ett visst antal människor lever, så krävs också en viss areal mark för att försörja dessa. Om en markägare då äger all mark i området, saknas möjligheter för övriga att försörja sig av marken, istället får de löneslava för uppehället.
Roi, du måste förstå att bruk av mark utöver vad den enskilde själv bruka leder till landmonopol, vilket i sin tur sätter en fri marknad ur spel genom privilegier. Vi älskar det fria utbytet av varor och tjänster Roi, därför är vi också emot all form av marknadshämmande privilegier, ingen skall nämligen ta andras frihet för att berika sig själva utan att ha frågat samtliga.

De enda liberaler som kan tänka sig ett samhälle utan valutamonopol är ”anarko”kapitalister(en idé givetvis har tagit rakt av från individualanarkister minus de demokratiska inslagen), och de är inte så många.

Angående den stenhårda konkurrensen(som egentligen inte är stenhård då alla har samma möjligheter) som utplånar ränta och profit, så måste vi ta till definitioner för att belysa hur mutualister(marknadssocialister) ser på saken.
Individualanarkister anser att värdet av en vara enbart utgörs av mängden bakomliggande arbete. Josiah Warren kallade tanken för ’’Cost the limit of price’’ (Sv.över: kostnadsgränsen för priset).

Warren, Josiah, Equitable Commerce (1846/1852) ’’Means of solution: C. Cost the limit of price’’

Warren ansåg att, på en fri marknad utan tvång ställer sig priset på en vara i jämvikt med den faktiska kostnaden, som han hävdade var summan av arbetsinsatsen. I verkligheten existerar inte en marknad utan tvång, varför olika hinder sätter marknadsmekanismen ur spel, varvid möjligheter till profit ges, som kan kapitaliseras, vilket i sin tur skapar privilegier. Att ta mer i pris än de faktiska kostnaderna ansåg Warren oetiskt. Benjamin Tucker i sin tur ansåg att ränta och profit var ett intrång i den personliga integriteten såvida man inte själv valt dessa. Själv blickar jag på ränta och profit ur ett större perspektiv där både ekosociala och ekonomiska faktorer ligger till grund för ståndpunkten. Vid sidan av de sociala aspekterna har vi också sättet att bruka naturen, där profiten möjliggör resursuttag långt över vad som ses som förenligt med ett långsiktigt brukande, vilket i sig kan kopplas till landmonopolet. Människor direkt beroende av jorden ödelägger inte sin framtid, storföretag i den kapitalistiska ekonomin saknar oftast denna koppling, varvid de skapat oöverskådliga miljöproblem. Profit är ur detta större perspektiv effektivitetsnedsättande, verkningsgraden eller nyttjandet av naturresurser blir sämre. Detta är mitt främsta argument mot landmonopolet.
Det är således logiskt att den hårdaste konkurrensen vi kan tänka oss utplånar profiten, vilket gör alla till arbetare med samma möjligheter att byta varor och tjänster på marknaden. Troligen blir du nu skrämd av tanken att du och andra borgarbrackor inte ges möjligheter att skapa privilegier, försvinner profiten måste människor tillsammans demokratiskt besluta om hur de vill driva samhället, en möjlighet som är kraftigt rumphuggen idag. Ovanstående logiska samband om landmonopolet visar på varför liberaler har fundamentala fel.



Ger du inte människor möjligheten att välja sina liv och ekonomisk samarbetsform har du beskurit deras rätt att välja, varje individ skall ha rätten att välja utan yttre tvång, kan du ställa upp på det liberal?

Vad jag kan förstå så tycker du att alla människor ska agera precis så som du vill att de ska agera, helt frivilligt. I alla fall delen om arbetsvärde uppfattar jag så. I övrigt anser jag att den som först brukade marken ska ha rätt till den. Men därefter kan den byta ägare hur som helst, så länge det sker frivilligt.

Liberalers frihetsdefinition haltar smått när vi betänker att det mesta av egendomen vi ser idag har skapats med tvång, ibland med rena rövarmetoder.
Att det kan bli så finner vi i liberalers frånsaknande av en konsekvent hållning om individens rättigheter, men ytterst i bristande insikt om maktens konsekvenser.
Ingen anarkistiskt tänkare, inte ens anarkokommunister nekar de enskilda att bruka jord eller ha produtkionsmedel som man själv kan bruka, tvärtom är dettta bara gott.

Vi ser ånyo att liberaler inte har något att sätta emot, fast det är inte så märkvärdigt, historien talar sitt tydliga språk.

Liberalismen säger inte att tjuvar skall gå fria. Läs på först. Skriv sedan.

Det kan inte "gå till".

Upplysta människor med fritt val och insikt väljer inte socialism. Och diktaturerna
som försökt har samfälligt kollapsat. Ev överlevt, till folkens armod, och usel levnadsstandard.

Om jag ska vara ärlig så tycker jag fakitskt det här är en rätt jobbig fråga. Men; eftersom det mesta orättfärdiga ägandet i västavärden skapats för ett jävla bra tag sedan så måste kan man inte klandra arvtagarna(typ adelsmän) som ändå inte gör så stor skada på samhället ändå. Sen fattar jag inte heller vad det skulle vara för prakisk skillnad på anarkism och anarkokapitalism.

Jag har läst en del kapitel nu i delen Kritik mot deltagarekonomin, men ju längre man läser när han bemöter kritiken, desto mer spyfärdig blir jag. Dessa är fulla med traditionella vänsterintellektuella seder, som att ständigt i teorin bevisa sitt ekonomiska systems överlägsenhet, att enbart för att man inte ser problemen i deltagarekonomin anses de inte alls existera, självmotsägelser. Kort sagt, allt som gör att jag avskyr somliga socialister. Men jag har kommit en bit in i boken, så det är kanske för sent för att kasta den?

Tvång, expropriation, våld och mord är en del av vardagen för den fattiga världen där, för den rika världen begärliga resurser finns. Den kapitalistiska ekonomin frodas m.h.a. tvång.
Arvet är mycket viktigt, om egendom uppkommit på oegentlig grund, den har byggt privilegier som sätter människors rörelsefrihet ur spel, måste det ses som ett stort problem. Vi älskar friheten Roi, vi hycklar inte när vi kommer till kritan, varför skulle vi? Vi är ju inte liberaler!

Klassisk anarkism är frihetligt socialistisk, även om det funnit tänkare som varken kallat sig anarkister eller socialister(Ingalls lär aldrig ha använt beteckningarna trots hans intima samröre med rörelsen).
Ekonomiskt skiljer sig klassisk anarkism från neoliberalism(anarkokapitalism är en självmotsägelse) genom synen på ränta och profit, synen av monopol(som är mkt vassare hos anarkister), men ytterst handlar det om makt. Klassiska anarkister vill avskaffa makten och ge individen självbestämmande, neoliberaler har ingen analys av detta slag, vilket öppnar vägen för sociala orättvisor som i sig självt är konsekvensen av en ofri marknadsekonomi.

Nä ni "upplysta" människor väljer väl snarare ett system där ni kan sko er på dom icke "upplystas" arbete.