Fusion, lösningen på alla energifrågor

Såvitt jag förstått saken kan väldigt kraftiga magnetfält åstadkommas med de nya supraledarmaterialen, pniktiderna. 100 tesla vid något högre temperaturer än med de gamla niob-materialen.

Det är någon magnitud högre än vad som tidigare varit möjligt. Kan det innebära något praktiskt för fusionen som energikälla?

Hur går det med det här egentligen?

Ja, den som kan uttala sig om det med någon säkerhet lär inte göra det gratis på flashback i alla fall.

Det uttalande som man kan göra med någon säkerhet som amatör är att det inte verkar saknas goda ideer i alla fall.

Här är en som lovar runt och som till och med de som kan något om saken tycker ser vettig ut:

Field-reversed configuration


http://www.helionenergy.com/

http://www.fusion.ucla.edu/FNST/Renew_Presentations/Tuesday/5.7-Slough-ReNeW%20Theme%204%20talk.pdf

http://fusion.gat.com/tap/community/ct/outgoing/Quasisteady%20FRC%20Fusion%20Reactor.pdf

Tyvärr är energiutbytet lite för taskigt för att den skall kunna köras som ren reaktor. Det som står i de där pappren syftar till att bygga någon sorts fissions/fusionshybrid.

Men det är gott så. Kan vi utnyttja 100% av energin i det bränsle som redan ligger i CLAB-lagret i Oskarshamn har vi energi för tusen år framåt.

I den här artikeln från maj i år spekulerar några från University of Illinois i positivt energiutbyte från en fusor:

http://fsl.ne.uiuc.edu/IEC/Miley_Fus.Eng.IEEE(2005).pdf


Nån som har något spirituellt att tillägga? Jag får förmoda att de i sammanhanget lärde inte lär brista ut i jubelrop

Ska det vara så märkvärdigt att pulsa ström på detta vis?

Biologen Torulf Greek gör läckra SciFi-illustrationer ocn animationer som verkar gå hem i olika sammanhang. Focus Fusion gubbarna och polywell-gänget använder dem på sina sidor.

Nu har även firman som skall försöka lansera Field Reversed Configuration använt dem på sin hemsida samt lagt in dem i den här presentationen:

http://www.helionenergy.com/Helion_Presentation-Web2.pdf

Ett litet men naggande gott bidrag från svensk sida tycker jag.

surfa på den här Field Reversed Configuration. Såvitt jag förstår det är det ett seriöst projekt som till och med de lärde gör tummen upp för.

Trist att den skall ha så dåligt energiutbyte så den troligen måste köras som fissionshybrid.

Det är väl inte något större fel i det men då konkurrerar den med acceleratordrivna fissionsreaktorer. Och då vinner den typ som har den billigaste neutronkällan.

Stora belopp har satsats på fusion under mer än femtio års tid utan det resulterat i något användbart.

Jag har läst att när man byggde de första tokamakerna fick man bra resultat och trodde att det vara bara att skala upp prylarna. Men när man gjorde det så dök det upp ny fysik och det blev ändrade planer......

Är det inte på tiden att det dyker upp lite ny fysik som är positiv nu?

Vi får ta lite fysiker som gisslan och kräva som lösen en effektiv laserdiod som emitterar pikosekundpulser i UV-våglängder, det är nog den enklaste vägen.
NIF och liknande laserfusionsexperiment redan nått en relativt stor energivinst i steget laserpuls->fusionsenergi, hade man bara kunnat generera den där pulsen på ett effektivare sätt än idag så hade saken varit biff. 1-1.5% är ju inte en imponerande laser, den höga frekvensen och det faktum att pulsen måste vara extremt kort och intensiv tycks vara roten till det.


https://lasers.llnl.gov/
NIF
http://www-lmj.cea.fr/html/cea.htm
Laser Megajoule (franska)
http://www.hiperlaser.org/
HiPER
http://en.wikipedia.org/wiki/Laser_fusion
Bra länksamling i ämnet.

Delvis OT, men en fråga till fysikkunniga: Skulle neutronpulsen ifrån ett sådant "strålmål" på ett par megajoule, låt oss säga runt 10MJ och därmed ca 7.3*10^18 neutroner, kunna sparka igång en betydligt större fissionsreaktion?
EDIT: Typiskt att man alltid hittar svaret själv sekunden efter att man ställt frågan https://lasers.llnl.gov/missions/energy_for_the_future/life/

Även om man personligen accepterar kärnkraften som energikälla får man inse att den aldrig kan bli politiskt okontroversiell.

Det finns helt enkelt tillräckligt goda argument mot stora ansamlingar av långlivat högradioaktivt material för att fullständig politiskt acceptans någonsin skall kunna uppnås.

Detta är förödande för ett energislag som kräver långsiktigt stabil politik pga tunga investeringar i fasta anläggningar.

En fusionfissionshybrid sitter fast i samma grundläggande fälla.

Enda räddningen skulle vara om det gick att "steka" det fertila bränslen hela vägen till kortlivade sönderfallsprodukter. Helst på sådant sätt att det aldrig var mer än minimala mängder av fertilt och fissilt bränsle närvarande i själva härden.

Tänk så här: Du skall kunna spränga hela anläggningen i småbitar utan annat än begränsade effekter på omgivningen.

PS apropås ny fysik: Jag fattar de lärdes argument mot polywell så här

-Man aldrig kommer att kunna skapa den virtuella katoden på ett tillräcklig effektivt sätt. Läckagen kommer att göra nettoenergiproduktion omöjlig.

-Man kommer att få läckage av bränslejoner ut från pluspolen. Om elektroner kan cirkulera fritt in och ut ur potential/magnetfällan kan de positiva bränslejonerna att göra det också. Den positiva potential som finns i spolarna kommer att få dem att gå till jord i vacuumtankens vägg.

-De flesta kollisioner kommer inte att resultera i fusion. Bränslet kommer att termalisera och få en för fusion olämplig energifördelning.

-Om polywellen skall köras på p-B11bränsle tillkommer förluster från något som heter "Bremsstrahlung"

mfl argument som jag inte begriper.

Så här fattar jag det: Spolarna i polywellen är en pluspol och kommer att attrahera elektroner. Det går så mycket ström i dem att de är omgivna av ett starkt magnetfält.

Det går inte att placera spolarna på utsidan av vacuumkammaren eller att använda permanentmagneter. Elektronerna kommer att transporteras raka vägen in i metallen. Det måste vara öppna, magnetiskt skyddade spolar som låter elektronerna transporteras fritt in och ut i fogarna. Bussard anger en maximal andel av fogarnas area som får vara blockerad.

När man fyller buren med elektroner kommer fogarna i magnetfältet inte att räcka till för att släppa ut alla elektroner och bli tätare än vad man kan förvänta sig. Ungefär som när man du sänker ett läckande kärl i mjukt material i vatten och hålen tätas pga vattentrycket. Det är det som Bussard kallar "the wiffle-ball effect"

Pga att spolarna är pluspoler kommer elektroner som läcker genom fogarna till viss del att söka sig tillbaka genom dem. Återcirkulation.

Försöksledaren hävdar att han mätt upp en bra infångning av elektroner och bränslet visat sig vara väl inneslutet och vid hög energi. Han säger sig ha dragit slutsatsen att "the wiffle-ball" och återcirkulationen fungerar som ungefär Bussard sagt att de skall göra.

Den skeptiske kan tycka att man laborerat med olika laddade partikelspecier i vacuum i hundra år nu och att de flesta fenomen borde vara väl kända vid det här laget.

Å andra sidan berättar en labbkille som jobbat på EMC2 om diverse otäcka fenomen som de infångade elektronerna ställde till med när spänningen i spolarna stängdes av.

Vi får konstatera att amerikanska flottan beviljat pengar till fortsatta studier. Om det inte hörs ett smack om WB-8 vet vi att det gått åt skogen...

Märkligt att jag tycker det är så pass kul med polywell. Jag fattar ju egentligen inte ett smack av det.

http://depts.washington.edu/rppl/presentations/RENEW2009/ReNeWshandout.pdf

Det här var tamejtusan en riktigt rolig ide, en av de mest besynnerliga ideer jag stött på. Hoppas den funkar.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article613000.ece

Ett gäng cynkroniserade kolvar ska generera stötvågor i en metallsmälta och åstadkomma fusion.

Här fanns lite mer info:

http://en.wikipedia.org/wiki/Magnetized_target_fusion
http://www.generalfusion.com/

företaget verkar seriöst men dom har lite väl optimistiska tidsaspekter.