Citat:
Ursprungligen postat av Seamus Costello
Även när jag inte har grabben utan är helt ensam så lagar jag mat. Jat tänker oupphörligen på mat, jag älskar att laga mat och jag älskar när det blir lyckat, även om ingen sitter mitt emot och aahar och oohar.
Men ibland infinner sig en enorm känsla av sorg... mat är ju det första och sista intresset man har i livet. Är det dags för träfracken redan?
Då håret börjar krypa upp mot nacken, magrutorna ersättas av en kula och sex känns mer som en plikt än ett nöje är bordets fröjder det enda man har kvar
Men visst känner jag igen det där. Mer än väl. Sedan länge så är de flesta semesterresor jag företar mig helt inriktade på mat och dryck, och då jag och tanten flugit på chartersemester är det första jag kollar upp på resmålet var man äter och dricker bäst. Att ligga och steka på stranden kommer i andra hand och ska jag steka ser jag till att ha något gott att dricka bredvid, och en fördel är en bra poolbar.
Sedan lagar jag gärna till någon specialitet från det land jag varit i från något recept jag snappat upp.
Bland de första saker min lille son lärde sig säga var "pappa laga mat" och "pappa dricka vin" så nog är man "skadad" alltid. Dessutom umgås jag med likasinnade så det blir en massa bytande av idéer och recept, som gör det ännu roligare att laga mat.
Men än hoppas jag att liemannen dröjer. Det finns fler fantastiska rätter att laga till...