Det tycks som dagstidningarna i allt större grad fyller sina spalter med texter från gratis-skrivande volontärer, gärna då unga kvinnor som tror sig "få in en fot" i... någonting. Att få in en fot i en kloak är också att få in en fot.
Hur som helst så sjunker nivån på Bror Duktigs ansträngningar till semantisk propaganda i "1984"/Goebbels-stil till nya bottnar. Tidningshororna lämnar såna uppenbara motsägelser efter sig att det är rena självmålen, och endast den mest ointelligenta decilen av läsarskaran kan undgå att genomskåda detta. Men det är väl denna begåvningsreserv som är target audience för svensk press år 2011 -- ytliga och ohederliga texter ihopsnickrade av ärthjärnor för ärthjärnor.
Sålunda har försöken att manipulera läsarna via språkbruket blivit så genomskinliga och sladdriga att de påminner om maneter. Uppenbara motsägelser är legio. Några exempel:
En grupp personer med "rätt" åsikter skriker slagord, viftar med plakat och kastar ägg =>
politiska aktivister
En grupp personer med "fel" åsikter skriker slagord, viftar med plakat och kastar ägg =>
lynch-mobb
En svensk kvinna gifter sig med en utomeuropeisk man =>
kärleksinvandring
En svensk man gifter sig med en utomeuropeisk kvinna =>
hustru-import
Dessa hejdlöst komiska Kamratposten-försök att hjärntvätta vuxna läsare att ha "rätt" åsikter står ibland att läsa sida vid sida i samma tidningsutgåva. Verkar som kvalitetskontrollen i Bror Duktig-bunkern blivit senil.
- F.G