Hans Castorp ser sig nödsakad att säga som det egentligen är.

Jag hade egentligen hoppats slippa skriva detta inlägg, men nu inser jag att jag är tvungen. Detta av omtanke för mina medmänniskor, som kanske är lite förvirrade i frågan om konstens varande eller icke varande. Så här är det:

Konsten dog när Picasso började måla. Allt som gjorts därefter och allt det ni kan se på Moderna, Kulturhuset eller Liljevachs, det är inte konst. Att en ryss biter nån i benet, att Johanna Ryttel suger en färgad mans kön (sk "negerkuk") eller ett antal i brons stiliserade bajskorvar på Nybroplan till Raol Wallenbergs "ära", det är inte konst.

Personer som gör sådant här - fler exempel: kissar på en scen, klär in ett hus i folie, onanerar offentligt - har det svårt. I ett normalt samhälle hade de gått under. Men nu kan de få en plats i vårt samhälle genom att kallas "konstnärer" och även en födkrok, på skattebetalarnas bekostnad.

Som gatubarnen i Peru säger: "Vi sjunger hellre än stjäl". Även om det låter fördjävligt.

Instämmer.
Som tur är har jag dock aldrig hört talas om de "verk" du nämner.

Bra! Vi kan tapetsera Moderna museet med den texten och säga att det inte är konst utan det är för att vi tycker den är skit.

Jag skulle vilja påstå att den riktiga konsten dog före Picasso. Den dag man började måla röda fyrkanter och trianglar och kallade det "Kvinna rider i solnedgång" var det ett definitivt faktum. Det jag anser vara konst är målningar man kan direkt se vad det är och med proffsiga penseldrag. Italien 1500-1700 och en del Nordisk konst från 1900-talets början.

Nästan beklämmande att se hur vissa kan sväva ut i något slags syratripp och få kritikerna att jubla, trots att det krävs en förklaraing över vad det är man ser. Flummeri och slöseri. Denna form av "konst" borde absolut inte stödjas med några som helst skattemedel alls.

Konst, i form av tavlor och statyer, var väl från början ett sätt att avbilda människor och ting i brist på kameror. Vad dagens "konstnärer" ägnar sig åt är att försöka imponera på medlemmar i en elitistisk klubb för inbördes beundran. Helst genom att försöka "chockera", vara "svår", vara "nyskapande". Vad den stora, oförstående, korkade massan - det vill säga vi - tycker är skit samma.

Så det är inte bara så att det är ni som är dumma i huvudet?

Man kunde ju tro det annars.

Har vi månne en målarkludd som känner sig förnärmad här?
Vad har vår syn på konst med vårt intelligens att göra? Kan man inte fantisera fram ett sagoslott ur en svart klump med färg så kan man inte. Snarare så att de som ser saker i dessa föremål som borde söka hjälp.

Konsten är inte som den var förut och har inte samma betydelse som den hade förr. Och det mesta av konsten som kommer nu måste jag säga är dålig (fruktansvärt äckligt dålig iblnad). Men det finns ju även modern konst som inte är figurativt och naturalistiskt som kan vara bra/snyggt/intressant. Bara för att man inte ser att det är en räv som sitter och spelar Counterstrike så kan det ju vara tilldragande på nått annat sätt. Det är ju dock inte lika lätt att lyckas med en tavla med endast fält med färg men det kan ju ge betraktaren samma känsla och vara lika "stark" som en tex rembrandt tavla. Det är ju oxå vad man själv är intresserad av. Den ytliga bilden eller djupet i bilden (om det inte finns nått så är det lätt att skapa)?

Visst former och färgkombinatiner kan ju vara trevligt. Inte minst när det gäller glas, keramik och andra material. Orrefors eller liknande har ju en viss attraktion. Men som trådskaparen säger är det ju definitionen av konst som är märklig. Till exempel den där fransyskan som skulle kissa på scenen och kallar det konst. Borde finnas ett annat samlingsnamn på det hela än att blanda in det man vanligtvis förknippar med ordet konst (kanske finns men jag som missat det).

Nej, nej.

Instämmer. Mitt besök på moderna museet är fortfarande bland det mest traumatiska jag genomlidit i mitt liv. Hur man kan se något i en get med ett bildäck är bortom mitt förstånd. Eller, se saker kan man ju göra i allt. Men varför krångla till det och förmedla det på det viset?

Intressant logik.

Påminner lite om en fyråring som har svårt att inte krocka med möblerna när han springer omkring i lägenheten och slår sig, och skäller ut matsalsbordet för att det stod i vägen. "Dumma, dumma bord".

Så jag tar det en gång till, så att till och med fyraåringar kan förstå: Om du ser en sak som du inte förstår dig på, då är det fortfarande saken det är fel på, och inte du själv som helt enkelt inte begriper? Som sagt, intressant logik.

Modern konst kan vara "svår". Men bara för att folk har svårt för modern konst, så är det inte konsten det är fel på, utan folk. All konst är inte för alla, precis som all musik inte är för alla. Jag har svårt för tex Celine Dion och Lordi, men det betyder inte att Celine Dion eller Lordi skriver obegripliga texter, utan för att den typen av text och musik inte tilltalar mig. Jag tycker inte att Celine Dion är dum i huvudet för det, det är helt enkelt bara inte min grej. Och så är det med all form av konst. Vissa uppskattar det, andra inte. Men bara för att man inte uppskattar det behöver inte det betyda att man måste förneka dess existensberättigande. Åt var och en efter behov, från var och en efter förmåga. Allt har sin plats, och världen är tillräckligt stor för att det ska finnas folk som gillar Markoolio och Rauchenbergs get med bildäck. Däremot kanske inte samtidigt, det finns faktiskt gränser för smak och fason.