När ni känner er nere, hur gör ni då?

Jag gör musik.

Men det är ju inget dumt! Att göra något konstruktivt hjälper alltid mot det när man är nere. Man blir väldigt nöjd med sig själv och får den där jag-har-gjort-något-bra känslan.

Den metoden använder jag mig också av. Sen finns det ju hoppmetoden, att jag ser fram emot dom bra stunderna i livet, att jag inte kommer vara nere för alltid.

Jag brukar göra allting jag kan tänkas vilja göra, om jag nu har orken till det. Detta gör att man mår bra, då man vet att man inte ångrar sig+att man får en kick av det, naturligt.

Långa promenader med sällskap, stöd osv är jättebra.

Gör vad du vill, så länge du mår bra av det och inte skadar någon som inte gjort sig förtjänt av detta...

Slutligen...Se det inte som ditt fel, när du är nere. Du rår inte för det. Ta ut det på något konstruktivt sätt i stället, som jag nämt ovanför.

Drar upp rullgardinen, och som GH sa, städar. Tesen "Ordning i närvaron ger ordning i sinnet" är faktiskt inte så dum.

Jag försöker aldrig rubba på principerna, då tillåter jag endast det hela att slå till med full kraft. Jag tränar fastän jag bara vill lägga mig ner, jag äter fastän jag bara vill spy.

Mina försök att bemästra känslorna kan gå bra, eller fallera totalt. Ibland fungerar det att omvandla smärtan och ångesten till hat, och bara slå ut det, nöta sönder boxningssäcken, mörda trummorna, eller nöta skrot. Ibland går det å helvete...

Men ja, det gäller väl bara att verkligen verkligen hålla fast vid tanken på att det går att rida ut!

bakar & lagar mat. hahah.

Det hela beror ju som sagt på hur man menar med "nere". Är det frågan om en depression kanske det är idé att söka hjälp. Har själv varit deprimerad och gått i samtalsterapi, medicinerats med psykofarmaka.

Men pratar vi bara om lite vardagsnere så brukar jag motionera, låter ju jävligt konstigt kanske men motion höjer din endorfin nivå helt enkelt...

isolering/ligga i sängen titta i väggen. senaste tre fyra månaderna har jag provat och brukat så många preparat/droger som möjligt. hjälper en hel del både genom verklighetsflykt och genom att ha något att se fram emot.

edit, tränar mkt men anser inte det fungerar som någon hjälp mot att vara nere. öht svårare att motivera sig till träningen samt väl på gymmet svårare att prestera bra, vilket för mig resulterar i mer neråtkänslor.

Städar, gör jätteposter på IMDB, ser filmer (Helst oseriösa), dagdrömmer till musik & browsar fotomodeller. =)

1.Erkänner att jag mår SKIT
2.Ger mej själv MAX tre dagar att göra INGENTING.
3.Efter det ,om det inte har gett med sig då (brukar göra det för jag blir så trött på mej själv ) sätter jag igång och städar och tvättar och fixar och donar. Efter det är jag ganska nöjd med mej själv igen.

Plus att jag i mitt undermedvetna inte tillåter mej själv att sjunka så djupt ner i avgrunden som jag har varit innan.Dit vill jag ALDRIG igen.

Kollar här: http://www.flashback.org/archive/in.../t-101946.html

Och här: http://www.darling.se/nr19/fullista/

Smaklöst? Kanske... Men det gör mig alltid på bättre humör.

Jag konsumerar centralstimulanter. Om jag vill får jag benzo på recept men benzo är verkningslösa när jag är deprimerad. Har provat dormicum, xanor och stecolid. Nu har jag ett paket lyrica hemma fast nuvarande dos hjälper mig inte. Jag går i terapi, vilket inte hjälper det heller. Endast cs får mig glad av det jag har att tillgå.

Ta sig en fylla med några polare. Kanske dra över nån brud. Eller så kan man sitta hemma och spela nåt dataspel eller göra nåt annat man tycker är kul.

Edit: Jag glömde ju att nämna att man kan surfa på flashback. Det är det absolut bästa sättet att komma på bättre humör. Gå in på humorforumet eller sex och samlevnad. Alternativa sexlekar har gett mig många sköna skratt.