Provocera med vilje - diagnos?

Jo, mitt problem är att jag provocerar folk, särskilt på fyllan, då blir det extremt. Jag gör det inte för att jag tycker illa om personen ifråga, utan jag vet inte riktigt varför jag gör det.

Det är ej heller så att jag provocerar personerna för att jag tycker annorlunda, men när jag blir full (men även ibland omedvetet i nyktert tillstånd) så säger jag, och gör saker som jag inte alls sympatiserar med egentligen. Kan dra ett exempel från förra helgen:

På något vis hamnar jag på en fest med enbart personer som är något äldre än mig (förutom två polare som jag umgicks med) och allt var frid och fröjd. Det var dock en fest som var mestadels befolkad av vänstermänniskor och annat lustigt folk. För att göra en lång historia kort slutar kvällen med att en full Ostmackan hoppar upp på ett bord och skriker div. högerextremistiska slagord. Var inte många milimetrar från att få stryk av AFA Lund, men jag klarade mig, precis som när jag provocerade det lokala nazistgänget.

Frågan är dock, varför gör jag såhär? Dödslängtan? Finns det någon diagnos på det? Jag vet inte varför jag gör det, och på något sätt så är det omedvetet. Jag måste dock sluta med detta, då jag annars kommer åka på riktigt mycket stryk någon dag.

För att tillägga måste jag säga att jag varken är särskilt stor, och man ser på mig direkt att jag inte är en slagskämpe. Dessutom kan/vill jag inte slåss, så det har inget med det att göra.

Nu blev detta lite rörigt såhär på söndagsmorgonen, när huvudet inte är i toppform, men hoppas ni förstår! Mvh // Ostmackan

Jag skulle inte vilja sätta någon diagnos, men du kanske borde tänka på att alkohol inte är din drog? Jag har en vän som är som du, men han fortsätter att supa vidare.

Hur gammal är du?

Minns du det du gjort?

Vad tänker du dig att du skulle få för hjälp av en diagnos?

Om du gör det när du är nykter kan du ju fundera i efterhand på vad som hände. Vad kände du innan du började, vad tänkte du?

Jag tänker mig att provocerandet i sig bara är ett sätt du lärt dig att få vad det nu är du vill ha. Vad kan det vara? Uppmärksamhet, folks ogillande ... ?

Kommer du närmare vad det är kan du kanske försöka hitta andra sätt om det är ett positivt behov eller bearbeta behovet om det är ett negativt behov.

Iom. att jag gör det (om än i något mindre omfattning) även i nyktert tillstånd, så lade jag tråden här istället för alkohol-forumet.

Som sagt, jag vet inte varför jag gör det, jag gör det omedvetet. Jag kan även få dåligt samvete flera dagar efteråt

Det jag vill är att på något sätt se till så att jag inte provocerar folk längre, då det skadar både dem och mig.

ps. Jag är arton

Mitt tips är ett svårt fall av omogenhet.

Jag är villig att instämma. Lär dig din alkoholgräns och om du märker att du inte har en sådan gräns så lägg av med alkoholen.

Nej det är bara ett medium fall av omogenhet.

Ah fan, satt o funderade ett tag. Creds till dig.

Du kan vara lugn... det går över om ett par år när din testosteronhalt är lägre... du är i TONÅREN... tonåringar brukar provocera allt och alla... det är ungefär som en förlängd trotsålder som förekommer i ungefär 5-7-årdåldern... du kommer oxo växa upp så småningom...

Dålig ölsinne har många. Tror inte du fått så mycke stryk skämt å sida.
Själv blir jag nästan aldrig arg på "Fyllan". Därimot har jag varit med om att en del blir konstiga på alkholen. Som dom andra skriver kan gå över rätt fort. Annas är det så att dom som varit på fyllan några dagar brukar tendenser till att bli arga. Tror dom flesta tonåringar varit i bråk under fyllan beror nog mer om du provoserar din kompisar och är almänt hotfull mot din omgivning då kanske du ska tänka till innan du tar specielt sprit. Håll dig till öl.
PS. man provoserar inte utan att vinna något på det normalt. (med vilje). Så tänk på varför du provoserar kanske. Försök.