Citat:
Ärligt talat förstår jag inte vad den här texten vill förmedla. Försöker men hela resonemanget är ju helt obegripligt. Tycker mig ana den vanliga religiösa kritiken mot förnuftet men inte säker. Skulle du kunna sammanfatta hur du tolkar den?
Ursprungligen postat av nutid
Bismillah
Vill lagg in nagot har som jag laste och som nagon annan forfattat, men passar val till amnet 'varfor tror man pa Gud'. Som en 'forklaring' av 'fenomenet'.
''Man kan inte fly fran sina tankar sa lange man har en kropp. Det ingar i paketet. Men man kan forsta vad vad tanken ar. Det ar ett redskap. Det dras till fysiskt sensation och skapar utifran det sin varld. Eftersom det inte kan se den andliga sfaren, sa bryr den sig inte om det.
Kallt, kanslolost, men en ypperlig kalkulerings apparat.
Hjartat ar den del som ar narmast till Gud. Det vet allt, men har valdigt lite att saga till om i den varld som tanken skapar. Tanken konsulterar endast hjartat nar det sjalv inte har svar eller hjartat fangar tanken nar den ar stillsam, det kikar in genom dorren till denna varld. Det ar nyckeln. For hjartat har direkt kontakt till det uppvaknande medvetnandet utan att tanken lagger sig i dess filter eller dess regler.
Nar val tanken ser sin makt over hjartat, sa kommer den att boja kna infor det och bli odmjukt. En sadan person har ett gudsmedvetande. ’’Behallaren’’ ar densamma men innehallet ar annorlunda. Polariteten hos en sadan person ar annorlunda. Varlden forlorar sin forna attraktion.
Men inuti den personen haller en sol pa att borja ga upp infor en helt ny varld. Och medan den stiger hogre och hogre upp visar den upp allt det som tidigare var holjt i dunkel. Den andliga solen uppenbarar en klarsynt iakttagelseformaga som tanken endast kan dromma om. ''
Vill lagg in nagot har som jag laste och som nagon annan forfattat, men passar val till amnet 'varfor tror man pa Gud'. Som en 'forklaring' av 'fenomenet'.
''Man kan inte fly fran sina tankar sa lange man har en kropp. Det ingar i paketet. Men man kan forsta vad vad tanken ar. Det ar ett redskap. Det dras till fysiskt sensation och skapar utifran det sin varld. Eftersom det inte kan se den andliga sfaren, sa bryr den sig inte om det.
Kallt, kanslolost, men en ypperlig kalkulerings apparat.
Hjartat ar den del som ar narmast till Gud. Det vet allt, men har valdigt lite att saga till om i den varld som tanken skapar. Tanken konsulterar endast hjartat nar det sjalv inte har svar eller hjartat fangar tanken nar den ar stillsam, det kikar in genom dorren till denna varld. Det ar nyckeln. For hjartat har direkt kontakt till det uppvaknande medvetnandet utan att tanken lagger sig i dess filter eller dess regler.
Nar val tanken ser sin makt over hjartat, sa kommer den att boja kna infor det och bli odmjukt. En sadan person har ett gudsmedvetande. ’’Behallaren’’ ar densamma men innehallet ar annorlunda. Polariteten hos en sadan person ar annorlunda. Varlden forlorar sin forna attraktion.
Men inuti den personen haller en sol pa att borja ga upp infor en helt ny varld. Och medan den stiger hogre och hogre upp visar den upp allt det som tidigare var holjt i dunkel. Den andliga solen uppenbarar en klarsynt iakttagelseformaga som tanken endast kan dromma om. ''
