Barn och TV-tittande. Ett kärt ämne för mig....

AAP (American Academy of Pediatrics) rekommenderar att barn <2 år inte bör se på TV alls och barn >2år max 1-2 timmar per dag. Källa


Nu är jag emellertid allmänt kritisk, för att inte säga rent hetsk mot alla såna PK-råd och normer men detta rimmar väl med min allmänna inställning till TV som något som försoffar hjärnan vid överdrivet bruk. Min unge ~1 år tittar inte på TV och det är jag nöjd med. Det är inte så att jag är någon absolutist, men jag skulle aldrig använda TV:n som barnvakt och jag tittar mycket sällan på TV med ungen i närheten.

Så: Är jag en PK-hora och kycklingpappa? Eller tycker ni att det verkar vettigt?

Speciellt intressant skulle det vara om någon som tycker att TV:n är utvecklande för små barn och en utmärkt barnvakt hjälper mig att nyansera min uppfattning om TV:n som framkallare av kretiner till ungar.

Intressant, har hört att mycket TV-tittande i tidig ålder ska kunna påverka autism, vet inte om det stämmer. Jag brukar titta på TV ibland med min son, främst när han har svårt för att somna (efter 30min vid tvn somnar han alltid på mitt bröst).

Likaså när han vill upp vid fem på morgonen kan det bli en stunds TV-tittande för att man är så slut men mitt dåliga samvete jagar mig så jag ska försöka sluta!

Det låter mycket vettigt. Inte för att jag tror på några skador av lite TV- tittande innan 2- års ålder, men varför introducera det? Sunt förnuft råder hemma hos oss, men hur trött jag än är använder jag aldrig TV som en barnvakt för min son (han är 2½ år). Barn i den ålder har ett oerhört sug efter att få hjälpa till. Diskar jag får han stå bredvid och skvätta. Dammsugar jag får han springa bredvid med moppen, eller om jag tvättar bilen får han en liten "svamp" och hjälpa till. Det tror jag är nyttigt. När jag gick i femman lagade jag mat till min mamma när hon kom hem. Idag kan knappt flera av mina elever skala potatisen själv i den åldern (lite överdrivet kanske )

Hur gammal är han?

Min son får också titta lite på kvällen för att varva ner innan vi går in och läser för honom.

Inspirerande! Låter riktigt vettigt. Nej, nu får jag stänga av TVn! Fast han älskar Emil så någon gång på helgerna kanske... hmm....

EDIT: Han är 1,5 år.

Jag tycker att det är sunt att inte låta sina barn glo för mycket på tv vare sig de är 1 eller 8år gamla. Barn ska vara ute i friska luften och leka, hoppa hopprep, kurragömma, gräva i sandlådor, klättra busa å allt. Det är ändå bara en massa skit på tv och barnprogrammen nuförtiden är ruggigt usla. Å istället för att föräldrar låter tvn agera barnvakt för att de vill sitta och läsa sina relations/hobby/tränings/fotografiblaskor etc så kan de lyfta på bakdelen och gå ut i friska luften tillsammans med sina barn, leka och umgås. Jag är iaf av den åsikten att man ska försöka umgås så mycket som möjligt när barnen är yngre, för när de blir äldre vill de träffa bästisar och stå på egna ben

Sen kan de givetvis få titta på tv då och då men det ska inte vara så att de väljer tvn framför aktiviteter som musikskola, träningsläger, kompisar, utflykter och annat roligt!

Men! Var är alla mothugg? Jag hade verkligen förväntat mig ett par rejäla stick i ryggen för mina hariga TV-regler. Sluta nu att stryka mig medhårs. Jag blir ju bara mer och mer övertygad om att barn blir kretiner om de får se för mycket på TV. Jag hade ju hoppats på att få en nyansering av den bilden.

Helt i min linje! Det ligger i deras (och vår, för den delen) natur att vara aktiva och nyfikna på det som vuxna gör. De vill lära sig allt vi gör. Lillhanuman kommer definitivt att få skala potatis och skura golv även om det innebär att det tar lite längre tid när han "hjälper till".

Jo det hender att jeg bruker TVn som barnevakt

Jeg har jo tre barn mellom 7 og 2 år, og iblant kan jeg bli veldig sliten, spesielt etter en lang dag. Da hender det at jeg setter på TVn sånn at alle barna sitter i ro, slik at jeg og samboeren kan snakke en liten stund med hverandre, uten å bli avbrutt hele tiden....iblant må man få snakket ferdig liksom.

Barna mine krangler mer en de leker med hverandre men framfor TVn holder de faktisk stort sett sams, så derfor er TVn et enkelt hjelpemiddel å ta til.

Jeg tror ikke at det er bra å se for mye på TV, men så lenge man ser til at det de ser på har bra kvalitet, og man ser til at de ikke BARE ser på TV hele dagene, tror jeg ikke det er skaderlig.

Framför allt är det viktigt att barnen inte sitter ensamma framför tv:n i dagisåldern. Det visas så mycket konstigt och de lär sig dessutom att zappa tidigt. Ska barn se på TV i dagisåldern, sitt tillsammans med dem så att du kan förklara. TV är ingen barnvakt.

Det der er sååå lett å si när man bara har ett barn, svårare er det när man har tre, som alla vil hjälpa till och derför bråker med varandra hela tiden över vem som skal hjälpa til mest, hvem som skal ha redskapet...O.S.V

Ja jeg vet att det er mitt ansvar, men ibland blr man så jävla trött på allt tjat, och då tyr man til TVn, även om man vet at det inte är bra....tror inte att någon jämt kan vara perfekt.

Det skriver jag under på. Jag tror att alla har en massa förhoppningar, förväntningar och ambitioner när man väntar barn. Många av dessa kan man klamra sig kvar med så länge man bara har ett barn, vilket vi har, men redan under de första månaderna börjar ens illusioner gå i kras en efter en. Och utan att veta i förväg kan jag bara tänka mig att när barnen blir fler och tiden allt knappare så försvinner nog även de sista förväntningarna och ambitionerna.

Jag tycker att du verkar ha en riktigt sund inställning till barnuppfostran och att dina ambitioner är väldigt goda. TV:n är nog inte barnvakt så ofta hemma hos er som ditt dåliga samvete låter dig tro. Bara att du reagerar tycker jag är ett sunt och bra tecken!

Jag låter min son se på Bolibompa varje kväll han är hos mig, i alla fall de kvällar han ber om det själv.. ofta har vi annat för oss den tiden: målar, bygger Lego, är ute och springer, mm.. har han missat det så rycker han mest på axlarna. Jag sitter med honom och ser varje gång, alternativt står och diskar - öppen planlösning, så jag är max fem meter ifrån honom - eller plockar av bordet, etc. Film däremot kan han och hans kamrater vilja se ensamma på lördagskvällen och då låter jag dom göra det, även fast jag är i närheten hela tiden. Huvudsaken är väl ens egna inställning, vilket i mångt och mycket formar barnets: ser man teve och film som en rolig stund då och då, så är det ok.