Juristprogrammet

Men du verkar inte förstå, Urank rankar inte vilket utbildning som är "bäst" (vad det nu betyder).

Från KI

För att förtydliga, Urank mäter INTE vilken lön en student får efter examen, eller ens om de får jobb efter utbildningen.

Valde precis som dig, först Lund och sen Umeå. Jag är på gränsen på att komma in i Lund men hade troligen komit in både i Uppsala och Stockholm osv. Valde också Umeå pga trivselfaktor

Jag fattar att man kan välja bort Stockholm och Göteborg p.g.a. trivselfaktorn, men Uppsala? Ändå väljer man Lund? Fattar inte hur ni tänker här.

Det är väldigt få om ens några byråer som intervjuar kandidater med bara BA i snitt. Här följer en beskrivning med viss "for dummies"-karaktär av hur du kan förbättra dina chanser.

Om du fortfarande är inne på juristprogrammet är det bästa rådet att finslipa studietekniken så att du får med dig åtminstone ett par AB från grundutbildningen, och sedan välja lätta kurser som garanterar AB på fördjupningsdelen. Inget är så fördelaktigt som goda betyg, och det är dumt att inte försöka lägga om strategi om det inte gått bra hittills. Ge inte upp! Om möjligt bör du samtidigt läsa ekonomikurser för att ta ut fil.kand företagsekonomi eller ek.kand. när du är klar med juristprogrammet. Förutom att du får marginellt bättre chanser ökar meritpoängen till ting, vilket är din bästa chans att särskilja dig från alla hundratals nyutexaminerade som söker sig till affärsjuridiken.

1. Nåväl, vi ponerar att du i alla fall fixar AB på någon grundtermin samt fördjupningskurserna och exjobbet, samt klarar G i ekonomikurserna du läser vid sidan om, så att du får full meritpoäng. Om du har tur och får ting efter examen (dvs. om konjunkturen är med dig) så sitt var du än kan. Om du inte kan sitta ting, jobba extra/praktisera på myndighet eller företag för att få ekonomin att gå ihop samtidigt som du påbörjar en master i t.ex. ekonomi. Du fortsätter givetvis söka ting och hoppas på att konjunkturen vänder snabbt.

2. Efter tinget förbättras chanserna till jobb, och ditt CV kommer att ligga ett par papper högre i den tjocka hög byråerna får in varje år. Du kanske får jobb på en mindre/mellanstor byrå som inte är boutique eller mycket nischad. Men du kan lika gärna stå utan ett byråjobb. I den sitsen kan det vara värt att (om ekonomin tillåter) söka LLMs i England och USA. Många utländska universitet ser gärna att du har ett par års arbetslivserfarenhet (law clerk ses som en särskilt god erfarenhet) för att bli antagen till deras LLM-programs, och din dubbelexamina är trots betygen inte fy skam. Har du tur går du ett år i England eller USA på ett någorlunda känt universitet, och väl hemma i Sverige har du både dubbelexamina, ting och LLM.

3. Ditt CV ligger nu ännu lite högre upp i högen, och om du inte får jobb nu kan karriären som affärsjurist ta ännu lite längre tid att påbörja. Med ting i bagaget har du dock goda möjligheter till myndighetsjobb, och efter ytterligare ett par år inom domstolsverket, skatteverket eller liknande gedigen myndighet har du förhoppningsvis särskild kunskap om vissa måltyper, skatt etc. som gör att du kan komma in. Tänk på att du kan syssla med affärsjuridik på banker, försäkringsbolag, revisionsbyråer, inkassobolag och en rad andra företag med, så möjligheterna är stora.

Om du ändå inte skulle "lyckas" kan du trösta dig med att de flesta inte blir särskilt gladare av att jobba med affärsjuridik på stora byråer - timpengen är låg, dagarna är långa, pressen tidvis stor och det finns alltid någon som får intressantare arbetsuppgifter och lyckas bättre än du.

Nevertheless, lycka till!

Hur mycket tyngre väger egentligen en ekonomisk kandidatexamen jämfört med en filosofisk kandidatexamen i företagsekonomi? Det är ju i princip bara 30 HP nationalekonomi som skiljer de två? Eller är det egentligen mest bara att ekonomie kand låter bättre?

Den väger inte mycket tyngre, egentligen är den bara titelmässigt "finare" som du säger. Civilekonomexamen, som innefattar fyra års studier väger naturligtvis ännu lite tyngre, och tyngst är bedömt ek.kand + master från HHS.

Är det stora skillnader på att studera mellan Uppsala, Stockholm och Örebro?
Det är främst de jag kollar på nu och då är det inte bara utbildningens kvalité som spelar roll utan också allmän trivsel.

Det slår mig när jag läser i tråden här att det är förvånansvärt mycket lallighet på juristprogrammet och det stör mig!
Folk som skryter om att de pluggar noll under terminerna för att sen hetsplugga innan tenta eller som lägger upp 44 sidors sammanfattningar för att kolla om någon kan läsa igenom innan hen skriver tentan? Vad är grejen??
Varför kan folk inte bara typ läsa det här programmet och tänka att det här är en grym chans och därför ta det seriöst? Det viktigaste är ju att bli en grym jurist och då måste man sitta med skiten x antal timmar varje dag!

Det är klart folk får göra vad de vill med sitt liv osv, men frågor som "Kan man få jobb på affärsjuridisk byrå med Ba i snitt?" känns bara så jävla lamt?
Om din största dröm är att jobba på en affärsjuridisk byrå, varför har du då Ba i snitt? Sitter du 8 timmar om dagen och kämpar för ditt mål? Om inte - wtf? Om ja - ok, grymt jobbat men du kanske borde börja jobba med hur du formulerar dina svar på tentan eller om du använder dig av "fel" inlärningsmetod etc..
Det är liksom som att någon som går gymnasiet skulle skriva i läkartråden och ba: hej jag orkar inte plugga men vad är mina chanser att komma in på läkarprogrammet med 15,0?

För det första brukar människor i allmänhet ogilla att arbeta hårdare än vad de behöver, oavsett om de är jurister eller ej. Kan någon uppnå lika goda resultat genom att läsa 3 h /dag, som 8 h/ dag ser jag ingen anledning till varför personen ifråga ska läsa 5h mer om dagen än vad den behöver. I arbetslivet handlar nämligen mycket om effektivitet, och många uppgifter ska utföras under ganska kort tid, varför det finns fördelar med att lära sig prestera bra på kort tid, istället för att lära in en metod där du arbetar med en uppgift betydligt längre än du behöver.

För det andra blir du inte "en grym jurist" oavsett hur många timmar du sitter och läser om dagen. Tror du att du blir en "grym jurist" under din tid på juristprogrammet är du oerhört naiv. En duktig jurist kan du först bli i arbetslivet och förvisso har du en fördel om du sedan tidigare har en god teoretisk grund att stå på, men det är ingen garanti för att bli en duktig jurist. Mycket handlar istället om egenskaper som: analytiskt tänkande, god allmänbildning, social förmåga, argumentationsteknik etc. Förvisso kan du träna vissa av dessa egenskaper genom de studieuppgifter du tilldelas under juristprogrammet, men det finns andra vägar att träna upp många av dessa egenskaper betydligt effektivare.

De personliga erfarenheter jag har av de studiekamrater under juristprogrammet som spenderade 10-12 h / dag med studier, är att dessa inte direkt "var de skarpaste knivarna i lådan". Det handlade sällan om 12 h effektiva studier per dag heller, utan snarare 2 h studier och 10h skitsnack, för att sedan avsluta dagen med att skriva en rad på Facebook om hur duktig man varit som hade suttit 12 h på biblioteket under dagen. Jag har haft nöjet att arbeta med liknande personer, både under mina universitetsstudier och i arbetslivet, och tycker att deras arbetsinsatser rent allmänt lämnar mycket övrigt att önska vad gäller effektivitet.

Skulle du verkligen klara av att sitta och sträckläsa flera timmar per dag, och faktiskt få något ut av det skulle jag dock bli imponerad. Det brukar vara svårt att sitta och läsa koncentrerat mycket mer än någon timme åt gången. Att läsa facklitteratur är inte jämförbart med att praktiskt arbeta med juridik, utan enligt min uppfattning är det allmänt mer krävande för hjärnan och därför betydligt enklare att tappa koncentrationen när du läser facklitteratur, än när du praktiskt arbetar med juridik (det finns nämligen inte så många arbetsplatser där du spenderar dagarna med att sträckläsa doktrin och praxis flera timmar per dag, för att lära dig innehållet i texterna). Det finns studier som visar att människor vid studier generellt brukar kunna hålla koncentrationen uppe omkring 45- 60 min åt gången innan en kortare paus behövs. Fortsätter du läsa trots att du tappat koncentrationen får du nog inte så mycket ut av ditt läsande, så att ha som mål att läsa x h/ dag är tämligen meningslöst, då det inte säger något om hur mycket du verkligen kommer lära dig av ditt läsande. För att pröva mitt påstående rekommenderar jag dig att testa att läsa Håstads "Sakrätt avseende lös egendom" i 4 h, ta 45 min lunch, sedan läsa 4h till och dagen efter testa hur mycket du faktiskt kommer ihåg av det du har läst. Jag skulle bli imponerad om du kom ihåg särskilt mycket av det du har läst.

För övrigt skulle jag inte vara den som krossar personen med 15,0 i meritpoängs drömmar om att studera på läkarprogrammet, utan snarare rekommendera personen att satsa på att prestera bra på högskoleprovet. Vilka betyg du får i gymnasiet tror jag nämligen har ytterst liten betydelse för hur god läkare du blir..

Man kan sträckläsa igenom en gång eller två för att ha ett hum om vad den handlar om, vad man tycker är viktigt, markera vissa saker som man var osäker på. Sedan gå tillbaka och läsa det ordentligt med pauser och koncentrerat.

Eller bara läsa koncentrerat. Eller bara sträckläsa, eller någon annan metod. Så länge den fungerar.

Alltså kom igen. Jag menade ju givetvis inte att det räcker att bara vara i skolan 8 h.
Att sträckläsa är inte heller något jag rekommenderade.
Men att plugga på det sätt man lär sig på varje dag minst x antal timmar ökar dina chanser att få bra betyg. Pluggar du för lite/ineffektivt får du dåliga betyg.
Det hade inte behövts en halv roman för att säga det.

God dag.

Jag har en fråga inför gruppvalen till immaterialrätten nu VT13 på SU, vill någon som har läst kursen tidigare rekommendera vem man ska välja som seminarielärare?

Är det vettigt att ta kursansvarig P-J Nordell?

http://www.juridicum.su.se/jurweb/utbildning/kurser.asp?MomentID=2445&Linj=JJUPG&Takt=100&Sida= Schema&Lang=swe