Juristprogrammet

En invandringskritisk åsikt fryser ut dig lika mycket på juristprogrammet som på alla andra forum. Håll den för dig själv med andra ord om du inte vill ta konsekvenserna.

I övrigt känner jag att man kan diskutera det mesta vad gäller politik. Det verkar finnas åtminstone ett par intresserade bland mina kursare.

Håller med om att det mesta går att diskutera, vilket också görs helt naturligt när man studerar lagarna, men om man skulle ta och jämföra med t.ex. idéhistoria eller statsvetenskap är antagligen antalet politiskt intresserade personer betydligt färre på juristprogrammet. Jag har dessutom fått intrycket att vissa personer tycker det är jobbigt när någon på ett seminarium börjar diskutera en lag utifrån ett mer politiskt håll, kanske med rätta, det är ju inte något som man "måste kunna".

Jag har aldrig diskuterat politik med kursare mer än det nödvändiga och då ventileras det inte direkt politiska åsikter, även fast det tyvärr kan slinka in vilket gör det jobbigt (tycker jag). Annars kan jag ju erkänna att jag är rojalist (som delsvar på PK1337:s ursprungliga fråga).


Inte kommit så långt men hittills har det varit AB (vilket "tyvärr" inte är så ovanligt). Lägger generellt ner väldigt lite tid, men då har jag ju också precis börjat och läser SU:s "lättaste" termin (dvs. 2) så jag ska nog inte stå för normen direkt.

Jag upplever att de flesta politiska åskådningar inom de demokratiska ramarna (nazism, fascism och kommunism ingår alltså inte) finns representerade på juristprogrammet i Uppsala. Dock finns det nog en betydligt högre andel liberalkonservativa alliansanhängare än i samhället i övrigt. Skulle tippa att ca. 75% av studenterna på min termin röstar höger.

Politiska diskussioner förekommer, dock är det mest ryggdunkande bland likasinnade och sker sällan inom ramarna för undervisningen. Det händer att diskussionerna under seminarierna blir lite politiserade, men detta ser man normalt ner på. Förutom vissa seminarier som är rättspolitiska till sin natur så ses det oftast som dålig juridik att prata politik. Man ska inte blanda in en massa känslor och åsikter, det är amatörmässigt.

Inte säker på att det är här det hör hemma... Men försöker ändå.

Någon som har ett förslag på substitut för Adlercreutz Avtalsrätt? Det är den sista boken som jag håller på med inför vår första tenta på Civilrätten. Och jag känner att jag knappt förstår vad han säger, då ser jag ändå mig själv som en intelligent person som har presterat bra på våra två första tentor.

Frågan är alltså vad skall jag läsa istället för Adlercreutz gojja? Avtalslagen2010?

Är det del 1 eller del 2? Om det är del 2 kan jag rekommendera Lehrbergs Avtalstolkning.

Eftersom Avtalslagen 2010 inte utgör gällande rätt utan är en propagandakonstruktion signerade Christina Ramberg hade jag nog undvikit denna in i det längsta. Så svår är inte Adlercreutz.

Fast anledningen till att man kan ha problem med Adlercreutz är väl oftast att man inte riktigt greppar terminologin etc.? Även om Avtalslagen 2010 inte är gällande rätt är det ju doktrin som är skriven för populasen. Den är ju lättläst och innehåller hänvisningar till 1915 års AvtL så har man problem med den kan väl Avtalslagen 2010 kanske ändå ge en något?

Detta givet att man verkligen försökt men ändå inte förstått sig på vare sig AvtL eller Adlercreutz.

Så har även jag förstått det vg Avtalslagen 2010. C Ramberg har väl där samlat hur hon uppfattar gällande rätt just vid tillämpningen av AvtL. 1915 års lag är ju annars rätt skral när det kommer till en hel del områden... Mao skiljer sig därför inte Avtalslagen 2010 från annan doktrin, låt vara att den, som sagt, är utformad på ett litet mer lättillgängligt och "populärt" sätt. Dessutom vet jag att studenter på GU har examinerats på allmän avtalsrätt genom att just använda sig av Avtalslagen 2010.


Passar inte Adlercreutz din smak kan du försöka med Ramberg/Ramberg, "Allmän avtalsrätt". Lycka till med pluggandet!

Det är lite där som jag ser problemet, att man tror att det är Adlercreutz som inte greppar problemet när det i själva verket är han (däremot inte nödvändigtvis parhästen Gorton) som faktiskt har greppat problemet, medan Ramberg inte har gjort det och kompenserar detta med att förenkla avtalslagen istället (på ett sätt som dessutom inte har stöd någonstans, bortsett från av henne och hennes pappa).


Problemet är att Ramberg framställer det som att det faktiskt är så som hon beskriver det i Avtalslagen 2010, dvs. att det hon framställer är gällande avtalsrätt. Så är inte fallet, även om det uppenbarligen är så att plebejen skulle vilja att det vore så (men det är ju inte samma sak). Jag skulle säga att den verkligen skiljer sig från annan avtalsrättslig doktrin (i alla fall av den högre snittet även om man får gå tillbaka till Karlgrens tid - och ännu längre med Ussing och Lassen för att hitta den skolan) genom att den inte är genomtänkt på ett systematiskt sätt, utan enbart består i förenklingar för att tillfredsställa studenternas behov av genvägar.

Utan att för sakens skull känna något vidare behov av att varken hjälpa dig eller besvara dina frågor, ffa efter ditt kvalificerat dryga svar där en annan kan ifrågasätta poängen med att överhuvudtaget vända sig till ifrågavarande fora, tänker jag erbjuda en snabb replik:

Då du själv synes känna till svaren på dina frågor så borde jag egentligen hänvisa till ovan citerade inlägg. Gällande Tyskland ber jag dig vänligen läsa mig text igen, om det inte är för mycket begärt. F.ö. gäller fortfarande; vill du i egenskap av inhemsk advokat eller motsvarande praktisera juridik inom EU måste du bevisa att du besitter tillräcklig kunskap. Detta sker oftast genom tester mer eller mindre identiska till de du som inhemsk jurist måste genomföra. Således torde du i England behöva passera något som är relativt likt "the bar". Detta under förutsättning att du ämnar likt en inhemsk advokat verka och praktisera i landet inom det det nationella rättssystemet.

Söker du däremot endast arbeta med utländsk rätt, med vilken du genom utbildning är familjär, gentemot utländska företag, torde samma krav ej gälla. Detta torde emellertid vara självklart även för Dig. För att exemplifiera kan tilläggas, mig veterligen, advokater i Sverige enligt god advokatsed ej får rådgöra klienter i ämnen som mer specifikt rör utländsk rätt.

Söker du mer specifikt svar rekommenderar jag dig att dels använda internet, som faktiskt innehåller ganska mycket information, dels besöka länkar likt http://international.lawsociety.org.uk/eu/practise och självfallet studera de hänvisningar som bjudes däri.

Innan du svarar vill jag bara påminna dig om att kontemplera presumtiv frågeställningen såväl som tidigare erhållet svar innan replik framställs, det gynnar nämligen högst troligen alla parter.

Det är inte riktigt sant. Som jag förstått det fick dom däremot ta med sig Avtalsrätt 2010 på tentan. Den är ju i princip "Allmän avtalsrätt" sammanfattad kort. Att en del fick väldigt goda resultat genom att bara utgå ifrån Avtalslagen 2010 på frågan som kom är en annan sak. Numera används inte Rahmbergs böcker som kurslitteratur på GU, och således inte heller Avtalslagen 2010.