Juristprogrammet

Från vad jag har hört så spelar det överhuvudtaget ingen roll alls, gällande allt förutom skatterätten.... (tydligen är detta ett så speciellt ämne som föranleder att man borde ha läst specialkursen för att sedan arbeta med det). Val av specialkurser speglar väl dock oftast ett intresse, varav du lär få frågor om du nu väljer t.ex. straffrätt varför du valde områden som är så skilda från affärsjuridik. Har du dock en bra förklaring om skiftat intresse/insåg att det inte var din grej etc. så är det med all säkerhet inga problem.

Så långt jag är insatt håller jag med. Däremot är jag tveksam till att just skatterätt skulle vara så speciellt; det är ju trots allt ett ämne som andra. Jag skulle gissa (utan att veta) att det ger betydligt mer att jobba med det på t ex en förvaltningsrätt än vad det ger att läsa specialkurser om det.

hur viktigt är det att litteraturen är lika nya som litteraturlistan som lärarna satt upp för terminen? är det verkligen stor skillnad så det påverkar ens förståelse för juridiken o leder till dåliga betyg?

Vill bara tillägga att det i vissa fall krävs att man läst en viss typ av specialkurs för att få skriva examensuppsats i samma ämne.

"För studenter som vill skriva uppsats inom processrätt eller skatterätt krävs särskilt att studenten läst specialkurser inom ämnet."

"Inför vårterminen 2016 kommer straffrättsämnet – på samma sätt som skedde inför höstterminen 2015 – att samla ihop ansökningar om handledning fram till den 30 november för att först då fördela platser på tillgängliga handledare. Syftet med detta är dels att få kontroll över antalet studenter som skriver, dels att göra det möjligt att ge företräde till studenter som läst en eller flera straffrättsliga specialkurser."

http://fastreg.juridicum.su.se/kursweb/Description.aspx?MomentID=2492

Många skulle säga (jag är benägen att hålla med) att det inte spelar roll alls. Ofta är skillnaderna mellan upplagor 4-5 rättsfall eller en ändrad innehållsförteckning. I en delämnen kan skillnaderna vara större (statsrätt innan 2010, viss EU-rättslig litteratur..) men allt som allt borde du inte ha några problem med att snappa upp vad som ändrats om du går på undervisningen.

Däremot skulle jag se till att ha uppdaterad lagtext, because duh.

tänkte fråga lite om hur ni andra har för erfarenheter kring tentorna. hur lägger ni upp ert tentapluggg? läser ni först all kurslitteratur och sedan gör seminarium, mallar etc eller skiter ni i litteraturen och fokuserar mer på seminariumen och mallarna?

Gör gamla tentor. Gör sedan fler gamla tentor. Gå tillbaka till dina anteckningar och litteraturen och läs när det uppkommer saker du är kass på. Gör sen fler gamla tentor. Gör frågor med en smart kompis. Eller en dum kompis som du måste förklara allt för, då blir du också bättre.

Men really försök göra en massa gamla tentor.

I vissa ämnen kan man förutse vad som är viktigt att fokusera på. Har ni ett specifikt seminarium om sekretess som leds av en doktorand som skriver om sekretess och denne också är tentaexaminator är det nog en god idé att plugga på sekretess.

Märk väl att det dock kan vara stora skillnader, t.ex. kan vissa upplagor vara två/tre år emellan och kanske inte ha så stora förändringar men om det är 10 år så kan man vara rätt säker på att man inte vill gå runt med den gamla upplagan.

Jag tror att många glömmer bort att läsa igenom relevanta lagar. Läs dom! Går egentligen ganska snabbt, bara så att man har lite koll.

Betygsstatistik, SU 2014 - alla kurser.

http://www.jurinst.su.se/polopoly_fs/1.239587.1434015067%21/menu/standard/file/Betygsstatisitk%202014.pdf

Intressant! Efter en snabb koll har jag två saker att trycka på:

– Ingen av de obligatoriska kurserna hade mindre än 20 % AB.

– Enbart 6 stycken U:n sattes på fördjupningskurserna, totalt sett.

Vet någon om det bara är AB-fabriken som publicerar sådan statistik eller om det finns statistik från andra universitet?

Jag antar att du inte läser vid SU - så har inte du någon tillgänglig statistik? Borde väl gå att få ut från institutionen?