Era pundigaste beteenden?

Hade bara en gammal rövpanna pump kvar en gång och ville få i mig min dos så jag slog i mig doset med den pumpen det gick ju tacl och lov bra!

Helt idiotiskt när jag tänker efter. Men i helvete heller att jag skulle snorta eller svälja det!

Att vilja ta vara på minsta slattar, smulor, fimpar, matrester etc har mina vänner tyckt är lite pundigt. Alltså att även när jag har pengar så ska inget sinnesförändrande öht gå till spillo, inte minst lilla. Jag ser det mer som att vara ekonomisk. Man kommer ju ändå bli fattig igen.

Är man 'fin' så är det tydligen helt ok att slöööösa.

Skulle ta ut en dos från påsen genom att strössla ut det i handen, slinter till och det åker ut några gram i handen, det pundiga beteendet: gjorde en lösning på allt ihop istället för att börda mig med att stoppa tillbaks det i påsen.

Det här med att ha lösningar i större mängder än vad man ska ta exakt för stunden är generellt lite pundigt!

Satt rejält tjackad på morgonkvisten efter ett race och ritade lite, vad som var tänkt som en enkel teckning av typ en skog och lite berg blev till någon slags psykotisk monsterskog med slingrande snår och vakande bergstroll som kikade med mystisk uppsyn över kanten av berget.

Låter lika flummigt som det var!

Jag skulle vilja se denna teckning! Lät ju väldigt coolt!

Kanske dyker upp.. kanske gör en ny. Bör väl egentligen censurera en del grejer i teckningen för anonymitetens skull men det finns risk att jag kluddar ner den för mycket, kanske ger mig på ett försök att göra den anonym. Vem vet vad tjacket gör!

Däckade såklart till slut efter gårdagens snablande med hjälp av nödlandning så att säga.
Innan jag däckade spenderade jag ett par (3-4) timmar på att ansa min kroppsbehåring.

Började med mustasch och skägg som jag varsamt och med fokus som en kirurg klippte med en sax, modell nagelsax till storlek, i jämna strån efter förmåga. Därefter fastnade jag på ögonbrynen, skulle slita bort några strån för att slippa det klassiska unibrow - hade varken hyvel eller apparat förresten - och stod där en stund och pillade, gick rätt fort ändå, hehe!
Sedan var det dags att fixa lite ojämn hårväxt så jag lekte tjackfrisör med min lilla nagelsax. Kom dock på mig att jag nog hade blivit utsparkad från frisörskolan så som jag höll på så jag gav mig. Drog en vända söderut också, några timmar nära mandomen med en sax i tjackat tillstånd var lite nervöst men det gick. Klippte mig bara en gång i pungen lite lätt!

Standard tjack-beteende egentligen, fastna i timtal på enformiga saker.

Fast jag blev ju stilig efteråt

Jag var hemma hos en polare jag inte träffat på 3-4 år i hans lägenhet, lite över 3 dygn vaken, han visste inget om mitt tjackbruk bara att jag var påtänd just då.

Sen bjöd jag han på 4mg ksalol, sen berätta han att han dragit 5g ladd där för ca 1 månad sen, sen decka han och gick inte väcka.

Sen spenderade jag hela natten kl 23:00-07:00 åt att ligga och lysa med mobilen och leta efter ladd smulor överallt i hans vardagsrum i soffan mattan golvet överallt, och tänkte att han skulle bli glad att jag fixat en fet lina till han på morgonen.
Sen vakna han och jag sa vad jag gjort och han tyckte jag var riktigt konstig och det var bara massa skräp och skit.
Bettede mig rätt skummt också för jag var extra sliten den tiden.

Har inte träffat han mer efter det och det var 3 år sen. Han var ingen pundare och hans vänner (mina gammla) inge pundare, vet nu vad jag har blivit.

När det, som det gjort några gånger tidigare, slog slint i skallen på mig och jag går runt i 2 par olika skor.
Inte med någon tanke då bakom det som att det är punkigt, roligt eller ballt utan bara för att min hjärna var så bortkopplad så jag reagerade inte på det.
Det är nog en annan nivå än det pundiga som TS antyder.
Mer ett tillstånd som kan betecknas som direkt sjukt, farligt t.o.m. för att allt det vanliga tänket om vad man kan, får, bör göra försvann ut ur skallen och jag kunde agera på första, sämsta ingivelse.
Tur nog var stunderna korta och inte så många.
Psykbryt kanske man kan kalla det, ett av dom.
Är inte normalt sett direkt utåtagerande. Men både och.

Sen den gången jag just skulle vara punkig, på egen hand, och som jag även var i ett mer direkt avseende tidigare på den tiden när det var halvaktuellt.
Men på med just vilka kläder som helst, kombinationen var direkt clownaktig med röda skitiga arbetarbyxor, ill-lila skjorta och mer av klädseln minns jag inte.
På med den och åka tunnelbana nånstans då i Stockholm och jag minns att några tonårsflickor blev fnittriga i alla fall när dom såg maskeraden som jag bjöd på i en dag.
Sen var jag ganska extrem som punkare med, experimenterade och var okonventionell.

P.S
Jag såg att det stod "pundigt" och inte PUNKIGT.

- Inget knark får gå till spillo. Man är beredd att bokstavligt talat slicka bordet rent från varenda liten tjackrest. Det spelar ingen roll om det bara är ett litet korn - allting måste in i kroppen!

- Tjack kan få många gånger få mig att vilja tala om för hela världen vad jag håller på med! Detta gör att jag kan sitta med t.ex. random brudar från Tinder och försöka övertala de i skrift att överväga tyngre droger. Det är också oerhört viktigt att påpeka för de att alkohol minsann också är en drog, och förmodligen mer skadlig...

- Går aldrig ute utan keps hög, och det lär märkas att jag tydligt undviker ögonkontakt. Rimligtvis måste man vara bra blåögd för att inte förstå varför.

Det är nog lugnt, det skadar inte att vara selektiv med ögonkontakt. Dessutom ser man snäll ut i keps.

Köpt knark för pengar som jag egentligen behövde till annat. Riktigt extrem