Citat:
Ursprungligen postat av Tusental
Jag utgår ifrån att du läste mina tre punkter-
du är ett ras. Du kommer aldrig resa dig upp. Inte ens till den grad att du klarar av att blåsa skallen av dig om (när) den dagen kommer.
Johodå, min attityd är easy-going, och jag tar livet med en klackspark. Det finns väl ingen anledning att blåsa skallen av sig. Dessutom har jag "rest mig upp" massor av gånger (om jag har förstått dig rätt). Efter vistelsen på behandlingshemmet skulle jag få komma tillbaka, om jag höll mig droglös i fyra veckor, och det gjorde jag utan problem, men jag ville inte tillbaka till det där helveteshålet. Jag sökte ny behandling med KBT-inrikting, vilket bättre än tolvstegsprogrammet torde matcha min Aspergers. Dock hann jag börja på ett sommarjobb och tentera upp några gamla restpoäng, så att jag beviljades studielån och kunde flytta tillbaka till Uppsala igen (jag hade blivit vräkt sommaren innan och sedan fastnat i Norrland), så då blev det ingen behandling.
I stället blev det heroin två gånger i veckan
Citat:
Ursprungligen postat av Tusental
Vad i helvete hände med 18-årsgränsen det stod om på detta forumet?
Tänkte du på mitt ungdomliga utseende på bilden? Den är tagen 2004, då jag var 21 och skulle fylla 22. Dessutom hade jag ju inte hunnit deka ned mig ordentligt, haha...
Här är dock
en något äldre och slitnare Arkomann. Den är tagen våren 2006, då jag var 23 och skulle fylla 24. Tyvärr blev jag emellertid därefter av med min digitalkamera på grund av min dåvarande kran, då han flyttade ut ur min fåtölj för att i stället ockupera en husbåt; enligt honom skulle han ha haft inbrott i sin stulna båt (vilken underbar ironi!), precis när han hade lånat min kamera, men jag misstänkte honom för att helt sonika ha snott den och sålt den, emedan han plötsligt hade gott om kontanter.
Av den anledningen har jag inga nyare bilder; jag rakade av mig skägget på allmän begäran i november 2006.
Därefter blev jag tvungen att börja visa leg. på Systemet igen.
Eller har du möjligen härlett den felaktiga minderårigheten från min barnsliga förtjusning i narkotika? I så fall kan jag bara tala om för dig, att jag är straffad för ringa narkotikabrott två gånger och har blivit av med körkort, bostad, ekonomiska medel, egendom, frihet, et c. ute på banan omväxlande direkt och indirekt på grund av mitt förhållande till drogerna, så det handlar inte om någon naiv ungdomlighet eller blåögd skönmålning.
"Allting är inte bara guld och gröna skogar med knark!", sade jag till min syster, som verkade mer än lovligt naiv, när hon insisterade på att kalla amfetamin för 'det bästa som hänt henne' och förgäves försökte övertyga sitt ex om amfetaminets utmärkta förtjänster. "Det finns negativa sidor också...", fortsatte jag, men blev avbruten av min syster, som slog huvudet på spiken: "Och du tycker om
dem också!"
Citat:
Ursprungligen postat av Tusental
edit- har blivit ödmjuk på senare tid. Jag hoppas att du aldrig kommer vilja blåsa skallen av dig. Ingen förtjänar att må så helvetiskt att man sitter med den i handen. Ingen.
När du säger "den", menar du då puffran, med vilken man i så fall skulle blåsa skallen av sig? I så fall håller jag med dig. Det vore tragiskt.
Däremot har jag aldrig mått "helvetiskt" (åtminstone inte på ett dåligt sätt), när jag suttit med nazi-sprutan i handen. Tvärtom!
Tillåt mig citera The Velvet Underground - Heroin:
'cause it makes me feel like I'm a man
when I put a spike into my vein