Finns själen?

Därför att de baseras på intuitionen. Snabbt och logiskt. Fiffigt eller hur?

Jo, väldigt fiffigt. Man slutar aldrig förundras av människans hjärna.

Du tror alltså inte på själen? Vad är det som driver människan till att göra handlingar, anser du? Om du påstår att det ligger i hjärnan, isf i vilken del av hjärnan produceras denna drivkraft?

De exekutiva funktionerna sitter främst i frontalloberna så där har du ett svar.

Var ligger jaget någonstans? Om jag säger "nu kommer jag att tänka med min hjärna", är jaget lika med hjärnan, eller är det utanför?

Jag har hört något liknande. Men vi kanske inte är våra tankar, utan något subtilare. Tankar är kanske bara reaktioner av hjärnans aktiviteter, och därför försöker man, under meditation, hitta det bakom tankarna.

Nej det låter utanför tycker jag, låter mer som att du använder hjärnan som ett verktyg för att tänka, att du "ser" din hjärna tänka. Self-awareness eller själv-observation.

Det eftersom du talar om för dig själv att du separerar dig eller ditt själv från din hjärna, du säger "nu kommer jag att tänka med min hjärna" istället för "jag är min hjärna som tänker".

Renaste sanningen för det är egentligen: "Jag är"...och inget mer, här kan man göra själv-observation och så kanske vi kan koppla in ordet "tro".

Jag "tror" att jag "är", tror man att man är så "blir" man det man tror troligtvis, som jag beskrev tidigare. Ibland kan det vara bra att inte tro för mycket, kan orsaka problem (till exempel när en politiker tror lite för mycket och inte vet saker). Men det kan också vara bra att tro på saker, som sig själv till exempel.

Finns mycket knepigt och intressant som ryms inom psykologins områden.

Nej, mer ett medvetande.
Vet ej.
Vet ej.

Jag har ingen aning, mediterat i många år nu och hittar jag något så PMar jag dig

Är du påväg mot en god of the gaps igen?
"Om du inte kan förklara detta i detalj så är grundpositionen att mitt fantasifoster är rätt istället".
Det klassiska ID-argumentet.

Apor besitter själar om människor gör det.
Förmodligen en av dom mest vrickade saker med fundamental kristendum äro den egocentriska arrogansen och föraktet att jämställas vid andra varelser som inte är de utvalda alldeles så speciella gudformade homosapiens.
Kanske har vi möjlighet att nå högre spirituell komplexitet än en katt men denne är lika mycket liv för det på sitt sätt, vilket ingår i allas vårt sätt.

En personlig manifestation av energi, annars denna fina beskrivning som tycks passa sånär överens med mitt synsätt: