Slut på snusket i lärarutbildningen!

Vad händer t.ex. när barnkullarna minskar? Skall man då köra ut alla studenter som har valt sig att utbilda sig t.ex. mellanstadielärarna! Vad gör man då med dessa?

Jag kan se en poäng med att man delar upp lärarutbildning i sex delar som t.ex. förskolan förskoleklass, fritidspedagog, grundskolan tidigare och äldre år, gymnasiet. De hade räckt åtta delar är för mycket, utan man istället delar in de i tre stora delar. För i dags läget så finns det inga som vill bli förskolalärare, eller fritidspedagoger. Vem vill jobba för en mindre slant när man ändå kan bli lärare? Varför prioterar man alltid de teoretiska duktiga eleverna?

Sedan vet vi att Signe Franke alltid har haft en ont öga till hela lärarutbildningen innan den ens han börjar.

Problemt i skolan idag är det smusslas och hålls på med dagens vikarie och så. Man anställer det ett halvår i taget, utan att veta något mer efter det. Då kan man ta in hur många obehöriga som helst, utan att de som är behöriga har någon sorts chans att utöva sitt yrkesspråk

F.ö tycker jag redan att man hade ett lämplighets test på Göteborgs Universitet. Då vi bedömdes i långsiktiga mål i termin fyra om vi skulle uppnå kraven för lärarutbildningen. Men det la som det är då. Visst, det kunde har kommit tidigare i utbildningen kan jag hålla med om.

Vad menar du? Om arbetsbrist uppstår har AG knappast något annat val än att säga upp personal. Alternativet att låta någon undervisa på en nivå denne inte har kompetens för lockar inte mig. Vilka studenter skall köras ut och från vad?


Det är en fullkomlig självklarhet att en särskild yrkeslärarexamen införs och det borde vem som helst med ett minimum av insikt i school management förstå. En i allt väsentligt bra utredning, och jag hoppas att den leder fram till ett inte alltför urvattnat beslut.

Vad menar du med det?


Du är medveten om att utredaren heter Sigbrit Franke och är en hon? Vederbörande är dessutom själv lärarutbildad och har forskat på svenskt utbildningsväsende i över 30 år. Hennes kvalitetsgranskning av lärarutbildningen uppfattade jag som solid - Vilka fel och brister har du upptäckt?


Det här går inte att förstå. Utveckla!


Om du passerade det lämplighetstestet med din erbarmliga stavning underkänner jag det på stående fot. Hur många passerade inte testet och vad hände med dem?

Ja, ibland kanske det behövs fler lärare t.ex. i årskurs ett, än vad det behövs i årskurs fem, eftersom barn i Sverige variera olika ofta beroende på barnföda. Är de då inte bättre att ha en breddare lärarutbildning där lärare kan undervisa där behovet behövs. Om man specilisera lärarutbildningen för mycket, så finns det en väldigt stor risk att vissa lärare kommer bli överflödiga efter ett tag. Då anser jag att det är bättre att vi delar upp de lite brett, så att lärare kan ta en årskurs ett när barnkullarna är större där och t.ex. en årskurs femma när barnkullarna är större där. Detta kan man inte göra om man får som Björklund vill.



Att i dagens läge så glömmer man bort de elever som är duktiga på att göra saker med händerna, eftersom det inte finns någon fritidspedagogs utbildning på högskolan idag.



Läser man den här tråden, så ser man att Sigbrit Franke och de som var ansvariga för nya lärarutbildningen har varit i luven på varandra sedan den nya lärarutbildningen startade. Skall läsa genom hennes utredning när jag tar del av den. Det finns säkert en och annan personlig sak i den här utredningen av Sigbrit Franke. Hon fick ju ganska saftig kritik mot den andra utredningen hon gjorde av högskoleverket. Därför anser jag att det var fel av Björklund att utse Sigbrit Franke till att utreda lärarutbildningen.



Det jag menade var att många obehöriga jobba i skolans värld ett halv år i taget, eftersom skolor alltid annosera ut tjänsterna. De ligger ute i en vecka typ. Då ställer jag mig frågan hur många behöriga hinner söka tjänsterna under denna tid? Och jag som är utbildad lärare/fritidspedagog. Hur skall jag kunna pratar mitt yrkesspråk med en outbildad person?



Skillnad på att skriva på ett forum där de mesta blir talspråk och skriva en formell text. Det var väldigt många som blev underkända på GBG univ och man sa till dom att de inte skulle läsa vidare. Man kan ju aldrig tvinga någon att sluta mot dennes vilja. Däremot blev det ett rent helvete för dom som blev underkända i termin fyra att få en praktikplats m.m, så man tvingade väl de sluta med andra ord.

Min uppfattning är att det inte alls är något att stå efter att behöva lysa ut en position vid varje terminsskifte. Inte heller är det något man önskar att behöva nyttja obehörig personal då kvaliteten på de sökande är låg och det blir svårt att få någon långsiktighet i planeringen. Problemet är att kvaliteten på de behöriga också är så låg att många är oanställningsbara. Den "nya" utbildningen, som nu hamnar på sophögen, producerade dessutom lärare med omöjliga kombinationer och förfärande lite djup i ämnesstudierna.


Jag har en ganska god uppfattning om fluktuationer i barnkullar och vilka krav det ställer på kommunerna via mitt arbete, men tack för upplysningen. Jag förstår vad du menar, men kompetenskraven på en lågstadielärare och en mellanstadielärare är olika, och den bredd du efterfrågar skulle kräva orealistiskt lång utbildningstid.

Är någon vikarie på någon tjänst, oavsett om man är behörig eller inte. Då är det lag på att man skall annosera ut tjänsten. Det behöver inte alltid vara av ondo att annosera ut tjänsten, men det beror ju på hur det är i klassen man jobbar. Personligen anser att det alltid är bättre att ha en behörig lärare, än en obehörig lärare. Den behöriga lärare har en mycket större kompetens än vad en obehöriga är.

Jag har uppfattat utbildningen som att det bara är på gymnasiet det blir en djupare ämnestudie, än i grundskolan. Det har alltid varit så och kommer alltid vara så. Förstår inte vad man vill ha sagt med detta egentligen.



Då borde man ju även ge en känga till den f.d lärarutbildningen som var innan 2001. Då utbildningen var 1-7 lärare. 7-9 lärare och sedan gymnasielärare. Då tycker det är bra att man har gjort på GBG univ. Där kan man väl kalla att man har olika stadier och jag är nöjd med att jag kan undervisa från förskoleklass upp till årskurs 2,3. Det räcker för mig att kunna undervisa detta, eftersom jag anser att jag har för många brister att kunna undervisa högre upp i skolsystemet.

Visst vissa ämnen kan jag undervisa upp till år fem, och vuxna. Men personligen anser att det finns andra som är mer lämpliga för mig för det uppdraget.

Vilket årtionde syftar du på?

...PJ fram händerna för en applåd för Sigbrit Frankes utredning:

"Många av Frankes förslag ter sig i förstone väldigt beskedliga, ja smått triviala: Det ska bli obligatoriskt att lära sig sätta betyg. Lågstadielärare ska ha särskilt fokus på att lära små barn läsa, skriva och räkna. Undervisningsskicklighet ska ges prioritet. Man bör ha anständiga betyg för att tas in på lärarutbildningen, och man bör klara individuella prov för att bli godkänd.

Men så kommer det otäcka ögonblicket när man erinrar sig att förslagen är kontroversiella och att det inte har varit så här fram till idag."
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_2144471.svd

Just detta att det självklara blivit det kontroversiella kan faktiskt föras upp på det politiska Sverige som helhet. Intressant att reaktionen kommit först på skolans område. Bara att hoppas att det kommer på flera.

Varför inte utgå från att lärarna redan idag kan sätta betyg? Varför lägga pengar på att forbilda elever i att sätta betyg. Man kan inte sätta betyg när det knappt finns något relevant studiematerial som man kan köpa in.

Visst, det med att höja statusen för lärare och de som redan är utbildade låter kanon.

Min kusin som hade typ 10 i snitt på gymnasiet ska bli lärare och utveckla sveriges framtid .

...därför att det både i vissa utbildningar inte har ingått i utbildningen och att man vid utvärderingar märkt att så inte är fallet. Att det inte ffinns något relevant studiematerial tror jag inte på, desutom går det ju att skapa.

Alla gör vi våra värderingar här i livet.

Vad menar du med det? Du håller ju på att skapa ett eget språk.