Om satanism, logik och definitioner
Hej igen Bubblo,
Kanske kan det vara på sin plats att mer konkret beröra vad den moderna "satanismen" innebär (märk väl att jag skriver termen inom citat; det är nämligen inte fråga om något enhetligt fenomen). Vi inleder genom att begrunda några påståenden som du framförde i ett tidigare inlägg (svar följer direkt efter). Jag beklagar att jag tvingats dela upp ditt resonemang i olika segment, men försökte jag besvara alla dina funderingar på en gång skulle inlägget bli alltför långrandigt
"Jag grundar mig på vad jag läst i detta forum, och uppenbarligen vet ingen av satanisterna vad satanismen står för. Inte heller finns några obligatoriska skrifter som tydliggör "läran" utan det verkar vara lite som new age - det är vad du vill att den skall vara.
Det är ju svårt att ta något på allvar - som inte ÄR någonting alls. Eller hur? Om satanismen är vad du "vill att den ska vara" - så är den ju ingenting. I en lära, eller en filosofi, eller en religion ska ju en tydlig tanke finnas bakom, en komplex struktur av logiska följder av tankar som tillsammasn bygger en väv religionen, filosofin etc.
Men när ingen av "satanismens" utövare riktigt verkar veta vad satanism är då kan jag ju inte annat än undra om inte satanismen egentligen är en grej för identitetssökande unga människor som än så länge inte vet bättre än att genomskåda att satanismen egentligen är ett ytligt hopkok av existensialismen, nyliberalismen och en dos USA-new age."
SVAR
1. Vad många tycks ha glömt bort i denna debatt är att satanism INTE är ett enhetligt fenomen. Precis som inom de flesta religioner, filosofier - ja, idé- och tankesystem överhuvudtaget - existerar en mängd olika tolkningar och uttryck. Du definierar uppenbarligen t ex en religion eller en filosofi som "en komplex struktur av logiska följder av tankar som tillsammans bygger en väv religionen, filosofin etc." (med dina egna ord, alltså). Är inte detta att ge åtminstone religionsfenomenet lite väl mycket credit? Religion bygger minsann inte alltid på "logiska följder av tankar". Som bekant är logikens kärna att göra riktiga slutledningar. En slutlednings giltighet bygger på den logiska FORMEN hos premisserna och slutsatsen - inte innehållet i sig (se t ex de klassiska syllogismerna). Tror du verkligen att t ex en religion (vilket dessutom ofta implicerar en tradition som ofta utvecklats under mycket lång tid) är helt strukturerad efter logiska operationer? ? Det kan i varje fall inte jag köpa. Gör en logisk granskning av i princip vilken religion som helst. Jag är nästan säker på att du kommer att finna en mängd synnerligen ologiska strukturer och slutledningar. Så förhåller det sig även med filosofiska system (dvs. om man inte går till logiken själv, eller till de delar av olika filosofers tankegångar som bevisas med logiken som redskap - och det gäller definitivt inte alla). Tror du t ex att existentialismen, som du ofta refererar till, helt bygger på logik? Knappast. Man bör nog vara en aning försiktig med hur man använder begreppet logik - annars blir det gärna lika luddigt som du påstår att satanismen är.
Men för all del - om du menar att ett tankesystem som förslagsvis religion är uppbyggt av INBÖRDES koherenta (men knappast logiska) strukturer - då kan jag till stor del instämma. Faktum är att det ofta har en alldeles egen "logik" (metaforiskt sett, förstås - jag tycker som sagt egentligen inte om att nyttja termen hur som helst), som gör att dess komponenter hänger samman och överensstämmer med varandra.
Låt oss emellertid relatera detta till problemet med enhetlighet som jag nämnde ovan. Låt oss också ta hinduismen som exempel. I kategorin "hinduism" existerar en fascinerande mängd variationer och uttryck. Ibland är de mycket olika - men ändå betecknas alla "hinduism" för att de har vissa grundläggande aspekter gemensamt. Alla dessa variationer besitter ofta den där "egna logiken" (eller bättre egna koherensen) - vilket följaktligen gör att "hinduism" är ytterst svårt att klart definiera. Men det innebär väl knappast att "den inte är någonting alls"?
Det intressanta är att kategorin "satanism" lider av ungefär samma problematiska oklarhet (även om två så olika ting är en aning vanskliga att jämföra; just i detta fall kan det dock vara på sin plats) - men det är knappast dess anhängares fel, utan en konsekvens av att verkligheten ofta inte låter sig inrutas i teoretiska definitioner Detta kan vara en av anledningarna till att du inte får grepp om den. "Satanismen" som helhet är ett komplext fenomen.
2. Men du har rätt - att satanismen som helhet är svårdefinierad räddar ju inte dess olika grupperingar från att inte kunna förklara deras egna tolkningar av den. Vad jag dock inte riktigt begriper är hur du tror dig kunna diskreditera den genom att hävda att den har drag av andra ideologier (socialdarwinism, nyliberalism etc). o dyl.? Säg mig EN ENDA religion eller ETT ENDA filosofiskt system som inte innehåller spår av - eller har hämtat inspiration från - andra och/eller tidigare tankegångar? Om du känner till något sådant sitter du verkligen inne med kunskap som kan göra dig världsberömd! (ber om ursäkt för ironin - kunde inte låta bli).
Visst finns det paralleller till socialdarwinism och nyliberalism i t ex den laveyanska satanismen. Men dessa ideologier (eller hur man nu vill beteckna dem) bygger ju på idéer som fanns innan dem, och dessa i sin tur på det som fanns innan dem osv. osv. Att VISSA komponenter från andra tankesystem finns inom exempelvis Church of Satans satanism betyder ju inte att den ENBART är en symbios av dessa. Allt måste ses i den kontext där det hör hemma. Och jag tror inte att du fullkomligt har grepp om denna kontext (för i så fall krävs ett detaljerat studium av den litteratur, de tankegångar och de perspektiv som den moderna satanismen bygger på - men för all del; rätta mig om du anser att jag har fel).
Du avfärdar den laveyanska satanismens grundsatser (t ex de nio yttrandena) som intetsägande allmängiltiga plattityder utan någon identifierbar koppling till begreppet satanism. Problemet är just att du lösryckt dem ur den kontext inom vilken de bör förstås. Ponera att jag exempelvis skulle ta buddhismens åttafaldiga väg (dvs. de åtta principiella aforismer som ska leda buddhisten) och granska den utan att ta hänsyn till buddhismen i övrigt. Skulle jag då få en välgrundad förståelse för den? Icke. Den skulle snarare te sig som tämligen menlös - och oavsett vad man anser om buddhismen tror jag inte att man med rätta kan definiera den som menlös.
Något som oförståeligt nog har glömts bort i den aktuella debatten är t ex satanismens magiska dimension, mer långsiktiga och övergripande målsättningar och HELA Satans symboliska funktion (även utanför kristendomen och den vissnande "kristna normen" - se mitt inlägg om Satans ursprung för en kort introduktion till detta denna funktion). Dessa satanistiska aspekter är en del av förklaringen till varför satanismen INTE kan avfärdas som blott ett kaotiskt hopkok av individualism, existentialism, nyliberalism och liknande. Dessa aspekter är också nyckeln till att förstå varför den faktiskt (delvis) ÄR en motpol till samhällets konformitet. Jag ber dock att få återkomma till dessa områden vid ett senare tillfälle.
Det som är mest frapperande i ditt resonemang är ändå den ofantliga säkerhet med vilken du tror dig kunna avgöra vad religion är. Om du har en klar definition av detta har du kommit längre än all världens religionsforskare. Inom religionsvetenskapen går åsikterna isär och argumenten avlöser varandra i det oändliga. Konsekvensen av detta är viktig för att förstå den implicita svårigheten i frågan om satanism. Hur ska man avgöra om t ex satanismen är en religion eller inte, om man inte ens klart kan definiera vad religion är? Med just satanismens särpräglade natur i åtanke är den om möjligt ännu mer komplicerad att placera än andra grupperingar. Men oavsett om man gillar t ex Church of Satans satanism eller inte, så finns det en koherens inom dess system som gör att den INTE kan avfärdas som tom och intetsägande - samma koherens som vi finner hos de flesta undergrupperingar till allehanda diffusa överkategorier (vare sig det rör sig om exempelvis satanism eller hinduism - whatever).
För att få grepp om denna inherenta samstämmighet krävs nog som sagt att man själv studerar saken (dvs. HELA det satanistiska fenomenet). Nu kan du förstås invända genom att hävda att "så säger alla" och "ingen vågar - eller kan - stå för något konkret". Men som du märker tar det förskräckligt mycket tid- och utrymme i anspråk att ingående förklara allt på en gång. Jag lovar dock att fortsätta diskussionen så fort du ger din synpunkt på min argumentation.
MVH / Mikael
