Citat:
Ursprungligen postat av Proclaimer
Sagan om Ringen är i mitt tycke en av världens abslout bästa filmer, den har allt och lite till. Den är vacker, mytisk, fullspäckad med härlig action och ja... Förbannat jävla bra, helt enkelt! När jag såg den på bio första gången så var det med skyhöga förväntningar, vilka filmen upplevde fullt ut och lite till.
Men så har vi de två efterföljarna... Eftersom SoR nu var så bra, så var självfallet förväntningarna inför TTT omöjligt ännu större än inför den första filmen. Detta kan ha bidragit till min besvikelse. TTT är definitivt inte dålig, den är bra... Men, stämningen från SoR är som bortblåst, fokus har hamnat på action och en lättare stämning råder. Detta tror jag kan ha att göra med att SoR blev populärare hos allmänheten och Mainstream-media än man först hade trott. Detta resulterade, självfallet för att filmbolagen ville dra in mer pengar, i att filmerna anpassades efter en större åskådargrupp. Barn, tonåringar, vuxna, gamla. Och därför fick vi se Gimli's skämt, Legolas brädåkning och Haldirs heroiska död.
Return of the King är ju helt klart sämst i hela filmtrilogin. Trots att nivån på förväntningarna sjunkit något, så nådde inte filmen ända dit. Jag vill nästan påstå att den dålig. Ännu lättare Disney-stämning, blandat med überseriösa fast ack så überfåniga gloriösa scener, fullproppat med onödig action, onödiga avikelser från originalstoryn samt, en med boken jämfört, oerhört banal dialog.
Visst, den har sina hödpunkter. Rohirrims ankomst till Minas Tirith får mig att rysa av välbehag, medan Legolas snabeltur, den svävande, malande spökarmen på Pelennors slätter, Saurons fyr-öga och några andra fadäser får mig att vilja spy.
(Pjue
)
Även om jag inte håller med om att första filmen är en av världens bästa filmer, så håller jag dock med om att den har ett enormt underhållningsvärde, med några mindre fadäser som man kan leva med. Personligen så hatar jag Boromirs död, gripande, vackert och storslaget i boken - men hollywoodiserat in absurdum i filmen. I boken så slåss han med orcherna tills han dör, och de ligger i klasar omkring honom. Det är inte en orch som dödar honom, det är samtliga. I filmen är det batman mot spindelmannen typ. Oförlåtligt.
Efter den första filmen så urartar allting i någon slags homosexuell dokusåpa och trots vissa lyckade scener så blir det en plåga mer än en njutning. Förstår inte hur han lyckades krossa hela skiten. Men jag antar... well... money talks, biatch.
Det som gör mig hoppfull inför Bilbo är att den INTE är lika storslagen och grandios. Första filmen är bäst eftersom den fortfarande är en saga. Böckerna blir mörkare och dystrare, men sagokänslan försvinner aldrig. Filmerna blir... ja, nej, jag vet inte, när jag tänker på det så borde spöstraff delas ut på fettogrisen.
Tror Bilbo kan bli bättre än alla filmerna tillsammans. Trots att boken knappast är bättre, om än en härlig saga som passar bra nu såhär i midvintertid.
