Woods of Infinity

tldr

Bra, Jesu visar i alla fall på en viss musiksmak. Synd bara på resten du skriver. Vad gör ett "helgon band"? Att folk som lyssnar på dem även har ett Helgon-account? Det skulle nog utseluta mycket få band i såna fall.

Jag är bekant nog med Daniel och hans musik för att ha ett hum om vad det handlar om. Pedofilin är enbart en metafor för utanförskap, och att skriva om densamma är ett verktyg för att distansera sig från vad som är normalt och tillåtet att skriva om, och på så sätt gestalta en långvarig inre moralisk kamp mellan gott och ont, och vad dessa begrepp innebär, samt vilket som lockar mest. Väldigt många paradoxer, alltså, utmaningar av fundamentala själsliga konstitutioner. Förvirring, nedstämdhet och längtan efter klarhet och lycka genom att använda någon av dessa bipolära utvägar är vad jag ser i texterna. Det är inte fråga om vanlig ångest och samma distans från samhället som de flesta i viss mån känner, utan långt gångna och intrikata inre paradoxer och strider mellan nostalgi, hat, kärlek, förvirring, viljan att övervinna, viljan att chockera, viljan att överleva. Texterna behandlar inte känslor som bipolära utan väver ihop alla på det överväldigande och fascinerande sätt som alla tre band har gemensamt. Ord räcker inte till för att gestalta dessa saker och det ska de inte heller, det märker du i texterna. Det är inte menat att vara poetiskt, vackert och djupt. Det är heller inte menat att vara rått, känslosamt och Konstfack-alternativt. Det är inte menat att vara någonting. När du förstått alla de paradoxer och motsägelser som genomsyrar både musiken och texterna så kommer du förstå banden.

Vad gäller A Love Story så torde det vara ganska uppenbart vad det handlar om: en ljusglimt av kärlek i misären, ett hopp om en utväg, om ett normalt liv med sinnesfrid, att kunna älska precis som andra människor. Flickan i fråga uppfattar inte jag som prepubertal utan snarare i tonåren, och det är ju inte direkt märkligt. Hur många 24-åriga män har väl inte 16-åriga flickvänner i detta land?

Kom igen snubbe va fan är det här för skit. Jag är väl inte tillräkligt djupgående för att se något annat än massor skitsnack från din sida.

"utan långt gångna och intrikata inre paradoxer och strider mellan nostalgi, hat, kärlek, förvirring"


"Ord räcker inte till för att gestalta dessa saker och det ska de inte heller, det märker du i texterna."

"Det är inte menat att vara någonting."

" När du förstått alla de paradoxer och motsägelser som genomsyrar både musiken och texterna så kommer du förstå banden."

Du försöker inte riktigt förstå vad jag skriver heller, va?

jag förstår precis vad du har skrivit.

Väldigt många paradoxer, alltså, utmaningar av fundamentala själsliga konstitutioner

Jag har aldrig förstått mig på WoI. Musiken är tråkig och texterna som det skrivs så mycket om känns mest som att de är skriva av nån emo-tonåring som försöker vara djup (typ som om henkko och CharlieR här på FB skulle ha skrivit låttexter ihop för några år sedan).

Lite Konstfack-light, på nåt vis.

"Det är inte menat att vara någonting."