Citat:
Ursprungligen postat av
molliesmille
GW ägnar hela sin senaste krönika (igen?) åt att förklara att Lambertz är galen.
Det är en förenkling Leif G W "köper" eftersom alla som inte är anonyma går som katten kring en het gröt, och nuddar vid sanningen, men vågar inte löpa linan ut och säga som det är!
Det enklaste är att få till att Lambertz är "galen" för då har man löst problematiken med de galenskaper som pågår inom svenskt rättsväsende. Det handlar om en balansakt mellan att få fram en åsikt om Lambertz och inte själv trilla dit på förtal!
Jag ser ingen galenskap som isolerad till Lambertz, endast en felbedömning från honom av det juridiska läget. Av gammal vana ljuger han om juridiken och vad som framkommit i Qvicksaken.
Det är också en felbeömning av Lambertz egna position på Riddarholmen och inom det kollegiala rättsväsendet där han får hållas så länge han inte öppet drar med sig kollegorna in i avgrunden.
Lambertz har haft med all rätt en övertygelse om att han är immun, och att han är skyddad mot åtgärder som normalt drabbar medborgare som missköter jobbet, eller är oskickliga i yrket eller pratar skit om andra människor. Men Lambertz har missat var gränserna går för juristernas kåranda.
Lambertz har vetat att ingen inom rättsväsendet kommer komma med en reaktion. Kollegorna i Högsta Domstolen gör inget för att stoppa honom, justitieministern är rädd för att bli anklagad för ministerstyre och åklagarna kommer inte åtala en högt uppsatt jurist för ett brott som förtal.
Lambertz har levt i en bubbla som nu äntligen spricker. Högst oväntat för honom som kommit undan med det mesta hittills och sett kollegor komma undan när han intalar alla om lögnen att Qvickdomarna är välskrivna! Eller att hunden Seppo är ett tillförlitligt bevis på att det fanns bevis mot Sture Bergwall.
Nu kom överraskningen med enskilt åtal där det är så pinsamt enkel juridik att ingen kan bortse från gällande rättsordning och komma med en "välskriven"; god dag yxskaftdom!
Jag tror Lambertz är skakad in i märgen för den åtgärden med en stämning i enskilt åtal var lika oväntad för honom som att möta på en utomjording. Kanske polletten trillade in om att rättsordningen kan tillämpas på alla om man använder list mot de som agerar utanför rättsordningen. Mot folk som Lambertz där privata intressen alltid är i fokus på bekostnad av andra människor grundläggande medborgerliga rättigheter, i det som kallas för rättsstaten.