Vilken kockkniv använder du?

1. Ja, det blir bra skärpa.

2. Det är ingen lag på att man måste köra på minimala vinklar. 30 g räcker långt. Varför jag och många andra ändå lägger på mycket snäva vinklar har att göra med att stålet tillåter det. På det viset så blir skärförmågan snäppet bättre. Dock är en sådan egg känsligare och man bör se upp för diverse hårda material som kan få eggen att flisa ur.

3. Det enklaste sättet är att använda själva locket till S-makern och köra omväxlande på vänster och höger stav. Du kan jobba dig ner från 10x, 8x, 6x och ända ned till 1 gång per sida. Vinkeln blir ca hälften så stor, dvs 15 grader sammanlagt.

~Paul~

Imponerande engagemang på denna tråd!
Jag snubbla in här eftersom jag vill lära mig lite om olika material som används i knivblad till kockknivar. Jag arbetar som kock och vill veta vad som är bäst, till vad och vad som är skillnaden. Kan ge mig ett tips på någon del av denna tråd som delvis (förstår att det är en komplex fråga) kan besvara mina funderingar.

Tack och välkommen till forumet men framför allt den här tråden!

Hoppas att du får en del svar av att enbart läsa några sidor, men om det är något specifikt så är det bara att "slunga ut" frågan .

~Paul~

Sådärja! Ingen restaurering, bara lite pill.

Ärgen bortpetad och ett uns paraffinolja med hjälp av hushållspapper på handtagen. Nu väntar sharpmakern efter att oljan har sugits in lite. Det kommer att bli bra.

En fråga till bara: Är stålet Sandvik 12C27?

Jag har aldrig fått det bekräftat men personligen så tror jag att det är så. Stålet uppför sig på det viset. Möjligtvis är HRC-n lite lägre.

~Paul~

Det bästa är att ha en vinkel som man är van vid så att det blir samma sak gång efter gång. Jag försökte byta vinkel efter 10 år som kock...det blev bara pannkaka av det hela

Så ser den ut
Fiskars specialmodell, gjord i ett speciellt krom-molybden-vanadium-stål.

Håller inte med.

Visst är det bekvämt att kunna göra så men många av oss som köper knivar i bra stål vill utnyttja just det faktum att stålet är bra. Ett stål med fint och väldistribuerat korn, väl utförd värmebehandling och hög HRC-grad tillsammans med en optimal bladprofil befrämjar framslipningen av en tunn och skäreffektiv egg.

En kniv med dessa egenskaper kostar förståss en del. Men vill man utnyttja dessa egenskaper så pungar många av oss gladeligen ut med en hel del pengar, trots allt. Att därför strunta i att utnyttja stålets yttersta potential är i det närmaste ett tjänstefel .

Jag kan gissa varför du misslyckades i ditt uppsåt att ändra på slipvinkeln. Förmodligen så försökte du slipa fram en vinkel som stålet inte klarade av. En sådan egg är mycket känslig för plastisk deformation (urflisning, avvikning). De vanligaste sorterna som brukar haverera i samband med denna behandling är AISI 440A, Werkstoff Nr 1.4116 och Bonpertuis Z40 (ekv. till 440A). Dessa stålsorter förekommer i många franska och tyska köksknivar/kockknivar.

~Paul~

Ahh OK. Detta förändrar förståss hela läget. Den här modellen är den första som kom ut i samband med att KN blev finskt. Man tog då fram den (om jag inte minns fel) för att fortsätta på den tidigare slagna linjen - att framställa fina köksknivar för en del tämligen kräsna användare. Man använde därför samma stål som många av dagens mellan-sektions japanska knivar i prisläget runt 1000:- kronor. Får man fråga vad du gav för den?

I dagens Fiskars-knivar är tyvärr inte stålet detsamma. Nu för tiden rör det sig om ett kinesiskt 420J2. Skillnaden i stål mellan din kniv och dagens är monumental. Du får därför ursäkta att jag hoppade in i förhastade slutsatser. Din kniv är fin! .

~Paul~

PS Du vet att det går att aptera en liten borste i uttaget intill fånglinehålet i handtaget?? På samma sätt som i den här svampkniven: http://www.svampfoten.nu/Varor/Svampkniv%201.JPG

En jämförelse mellan två liknande knivar i olika prisklass:
Efter att jag börjat läsa denna tråd inhandlade jag en Hattori HD-5 Santoku 170 mm på jck. Härlig kniv! Jag ville använda den varje dag.

Jag hittade senare en "Masahiro MC-80 Santoku 180 mm" med kolstål i kärnan på Vassaknivar.se. 399 kr plus 60 kr för leveransen blev totalt 459 kronor. Ett klipp!

Jag gillar numera handtaget (wa-) mer och mer. Ett sätt för mig att testa skärpan på mina knivar är att skära riktigt mogna tomater i tunna skivor. Jag lyckades så bra med Masahiron att min HD 5 just nu ligger oanvänd mest hela tiden. Enda nackdelen för Masahiron i jämförelse med Hattorin är att jag måste skärpa till mig och hålla eggen torr och ren hela tiden för att inte korrosionen ska angripa för hårt. Jag har redan slarvat en del, men skadan börjar se allt mindre allvarlig ut.

Jag fick den av min far när jag flyttade hemifrån då vi både tyckte att det var ett stort ögonblick. Och den har hängt med sedan dess. Han brukar ha känsla för kvalitet men har gick han nästan till överdrift.

Funderar på att smörja in handtaget.

Förstår fullständigt

~Paul~