TYSKA - översättning, fakta och språkhjälp [Sammanfogad tråd]

känn efter: vilket personligt pronomen kan du byta ut "meine freunde" mot?
välj bland:
ich
du
er
wir
ihr
sie

Här ska man träna sig på presens av starka verb (med omljud):

Meine Schwester...ihre Freunde aus Schweden nicht. (vergessen)

Är det nu efter Schwester (som faller under er/es/sie) vi ska böja vergessen? I sådana fall blir det:

Meine Schwester vergisst ihre Freunde aus Schweden nicht.

ganz korrekt.

Någon som vet hur man översätter "börja" på bästa sätt?

T.ex om man spelar tennis: "Jag börjar serva!".
Om man är ute i kyla: "Jag börjar bli kall.".
Hunger: "Jag börjar bli hungrig.".

Ich finge an zu & ich beginne zu låter så fel

I de här sammanhangen gör man nog bäst i att utelämna "börja". Mig veterligt passar det inte in i tyskan. I stället:

1) "Jag servar!" - "Ich muss aufschlagen!" (Jag tror det är bäst att använda "muss" i detta sammanhang)
2) "Jag fryser!" - "Mir ist kalt"
3) "Jag är hungrig" - "Ich habe Hunger".

Nej, i tyskan finns ingen direkt motsvarighet till vårt börja i den här funktionen, utan man får använda olika formuleringar från fall till fall. Ibland fungerar det med Ich fange an…

1. Spelar inte tennis, men "Ich schlage auf!" kan nog fungera. "Ich bin zuerst dran aufzuschlagen" låter väl lite stolpigt och inte som något man säger med bollen i handen.
2. "Mir wird es (langsam) kalt." eller "Ich fange (langsam) an zu frieren."
3. "Ich kriege (langsam) Hunger.

Adverbet langsam kan nog här uttrycka samma subjektiva modalitet som formulering med verbet börja gör i många fall på svenska.

Jag har nu memorerat vilka prepositioner som "styr" (förstår fortfarande inte innebörden av detta) ackusativ och dativ samt de som styr både ackusativ och dativ. Nu undrar jag, hur kommer jag att använda detta? Till vilken nytta och varför är dessa så viktiga?

I boken gås perfektformerna av haben (ha, äga) och sein (vara) genom. Hur är det med imperfekt? Blir det fortfarande gehabt för haben och gewesen för sein?

Att prepositionerna "styr" innebär att det som beror av prepositionen ska böjas i ackusativ eller dativ. Ordet preposition kan du dela upp i pre- och position och det betyder ungefär "före plats" eller "att sätta före" *. Det är alltså ett ord som signalerar hur ord i meningen förhåller sig till andra ord i meningen.

Exempel: Jag springer genom skogen. Ich laufe durch den Wald.

Skogen är "der Wald". Eftersom durch styr ackusativ så måste substantivet böjas i ackusativ och det blir "den Wald".

* Se http://www.etymonline.com/index.php?term=preposition

Jaha, nu förstår jag. Tack!

Man ska egentligen vara tacksam för dessa prepositioner vars funktioner kan avgränsas så definitivt. Som starke_adolf skriver heter det

Ich laufe durch den Wald,

där durch är prepositionen som styr kasusböjningen. Dock hade man även kunnat tänka sig

Ich laufe in den Wald,

där det blir knivigare. Valet av ackusativkasus motiveras här av att det handlar om riktning: Jag springer in i skogen.

Om man bara vill springa runt i skogen lite allmänt heter det

Ich laufe im Wald (herum).

Där blir det dativkonstruktion, då man, runtspringandet till trots, befinner sig på en avgränsad plats (skogen) under handlingen, alltså befintlighet.

Oj, det var mer avancerat än tyska 3 antar jag?