Citat:
Ursprungligen postat av
Solipsisten33
Vad tycker ni om att istället för att gå på antidepressiva som är en form av lobotomi, gå igenom depressionen och se ifall saker blir bättre så småningom, på ett naturligare sätt? Jag har väldiga depressiva skov som får mig att tänka på suicid men jag lyckades sova och dagen efter grät jag och jag känner att jag mår mycket bättre bara jag får känna mina känslor fullt ut.....
Om man tar antidepressiva tappar man förmågan att känna starka känslor, man blir en zombie liksom. Jag är inte den enda som har påpekat detta det är ett välkänt fenomen att om man tar psykofarmaka blir man bara avtrubbad. Vill man verkligen vara så? En helt känslokall varelse som bara tänker på att överleva resten av livet.......Det kommer mycket glädje emellanåt när man har gått igenom en depression, när hoppet kommer tillbaka
Vad tycker ni? Är antidepressiva det som får er att fungera? Varför inte bli dysfunktionell istället, och bli en unik varelse som äger sig själv på ett genuint sätt? Man får mer kontakt med sig själv när man är deprimerad. Jag har också läst att det finns en hög korrelation mellan kreativitet och depressiva känslor. Tänk er om Van gogh, då hade an aldrig behövt måla som terapi. Visserligen dog han sen när han mådde allt för dåligt och tog livet av sig. Men livet är en börda så är det.
Beror på vem och vilken nivå av depression. Samt nästan omöjligt att selektera ut vilken individ som klarar det... risken för suicid skulle öka.. Förenklat.
Att låta depressionen ha sin gång är inte alltid ett ofarligt alternativ..
Däremot håller jag helt med om lindriga varianter av depressioner borde prövas utan SSRI m.m.
Men mediciner löser inte alltid alla problem, man måste ta tag i mycket själv och vad som orsakar det hela.. Och det behövs hjälp till. Och nej det är inte lätta saker. Men läkemedelet skapar förutsättningar att kunna ta tag i sin livssituation (inte alltid).
Tillägg; Vad gäller det kreativa sidan hos vissa med depression och psykiska åkommor, så vet jag inte om det överväger risken att dö utan att medicinera. Då hade jag hellre satsat på flumma med svamp i friskare perioder och låta kreativiteten komma ut där.. Men visst det är heller inte helt riskfritt om man måste nyansera det lite kort.