Citat:
Ursprungligen postat av
Diamondgrit
Nja, nej... Problemet där är att 14 är rätt stort. Det är svårt att titta på 14 saker och bara se direkt att de är 14 och inte 13 eller 15. 6 är vanligtvis erkänd som en övre gräns för sånt, och 10 kan de flesta räkna till på mindre än en sekund, men 14 kräver vanligtvis kanske upp till tre sekunder.
Basen i ett talsystem anger hur mycket varje position i ett tal är värd. Det är alltså en del av positionella talsystem. Talsystem som inte är positionella har ingen bas, per definition.
Det jag menar är att talet XYZ (där X, Y och Z är enskilda siffror) i bas 10 är X * 10 * 10 + Y * 10 + Z men i bas 12 skulle samma tal vara X * 12 * 12 + Y * 12 + Z. Den allmänna formen är alltså X * B * B + Y * B + Z där B är basen. Det här är definitionen av bas. Motsvarande beräkning kan man inte göra i det romerska talsystemet (i det allmänna fallet) så där saknas bas.
Men du har absolut rätt i att man skulle kunna köra på 8 eller 12 eller vad som. Bas 12 gör det jobbigt att räkna med multiplar av 5. 7 är alltid jobbigt att räkna med om man inte använder bas 7 eller 14, men... ja.
Du pratar som sagt om positionen. Det positionella talsystemet. Inte basen.
Ditt exempel för basen 12, skulle vara X * 10 * 10 + Y * 10 + Z där 10 har värdet 12.
Alltså, 1,2,3,4,5,6,7,8,9,?,?,10. Vilken symbol man nu använder för tio och elva. På samma sätt som när man räknar hexadecimalt, där tio representeras av A, elva av B tolv av C och så vidare till 10 som är 16 med basen 10.
13 skulle bli tolvett eller något liknande med basen 12, beroende på namngivningen och skrivas med siffran 11.
Va? X * (X) * (X) + Y * (X) + Z. Där det inom parentes är i romerska siffror = X * (C) + Y * (X) + Z.
Förstår inte vad du vill säga med ekvationen eller polynomet egentligen.