Fråga till män, vad skulle du tycka om du träffade en kvinna som köpt sex?

Tack för det raka svaret. Det tog sin tid, men det bekräftar ju exakt hela min poäng.

Som kvinna på relationsmarknaden har du – på grund av biologiska spelregler och det digitala utbudet – aldrig någonsin behövt överväga att köpa sex. Det är det som är det kravlösa frikortet i praktiken. Du har lyxen att kunna svara ett enkelt "nej", eftersom det är männen som tvingas bära hela prestationskravet och slita för att överhuvudtaget bli valda.

När en man i stället väljer att köpa en tjänst, så rasar ert moraliska monopol och er marknadskontroll. Det är därför reaktionen från ert håll blir så hysterisk. Att du tvingades backa och svara visar bara hur riggad teatern är när man väl håller upp spegeln. Tack för att du bevisade min tes.

1) Jag avstår hellre från sex än köper det.
2). Eftersom tråden inte handlar om mig kan vi ändå konstatera att det finns kvinnor som köper sex. Hur skulle du reagera om du träffade en sån? Alltså själva frågan jag ställde från början. Har glömt om du givit ett rakt svar på den.

1. Kvinnors "sexuella makt" hotas inte av att män köper sex. Det där har du och andra fått helt om bakfoten!

Det som hotas är kvinnors känsla av att vara trygga. För är vissa kvinnor en handelsvara, så blir det lätt en kollektiv känsla: att vara kvinna är att riskera att betraktas som en handelsvara. Kvinnor vill inte bli betraktade som eventuella handelsvaror. Det hotar deras trygghet att riskera att bli objektifierade på det sättet. Och de lider med sina medsystrar som är (ofrivilligt) i prostitution. Och äcklas av män som obejktifierar kvinnor och utnyttjar kvinnor genom att köpa sex av kvinnor som männen inte vet om kvinnorna är i prostitution frivilligt eller ofrivilligt.

Precis som med våldtäkt. En kvinna behöver inte själv ha blivit våldtagen för att vara rädd för att bli våldtagen. Och hon äcklas av våldtäktsförövare.

Det är en kombination av äckel över sexköparen och oro för den egna tryggheten och lidandet med medsystrar. Som får kvinnor att vara hårt mot prostitution.

Deras "sexuella makt" är dock inte hotad. De vill ju inte ha sex med sexköpare. Äcklas ju av dessa.

2. Det där tror jag inte på. Finns ju män som nojar rejält över en kvinnas "bodycount". Har en kvinna köpt sex, så har hon ju ökat sin "bodycount". Dvs.: är mer "förbrukad" enligt dessa mäns synsätt. Har hon dessutom köpt sexet, så är hon väl allt bra maskulin? Och "bodycount"-snubbar vill väl ha en feminin kvinna, eller?

På en släktmiddag för ett antal år sedan berättade jag att jag nyligen varit i Thailand. Min då nyskilda faster berättade att hon var just hemkommen från Gambia. Alla var glada för våra resor och ville veta mer om kulturen, maten mm i de olika länderna. Jag o min faster bytte blickar o vi förstod båda vad vi ägnat oss. Vi som vet, vi vet.

För att ge dig ett helt rakt svar: Jag är gift och jag är personligen helt emot all form av prostitution, oavsett om det är en man eller en kvinna som betalar. Jag har därför inget som helst till övers för den typen av transaktioner överhuvudtaget.

När jag diskuterar Jan-Åkes eller Britt-Maries sexköp i den här tråden, så gör jag det inte för att försvara beteendet, utan för att belysa den enorma dubbelmoralen i hur samhället reagerar. Det är ett sociologiskt faktum att en man som köper sex möts av ett totalt medialt och offentligt fördömande, medan en medelålders kvinna som köper unga pojkar i Gambia ofta viftas bort som en desperat "solsemester".

Att jag belyser den här skevheten och det kvinnliga monopolet betyder inte att jag stöder industrin. Det betyder bara att jag vägrar köpa det hyckleri som skribenter från Familjeliv-hållet använder för att skydda sin egen marknadsposition.

Där har du mitt raka svar. För min del är den här ordväxlingen nu helt färdigdebatterad.

Ja, men det är ganska viktigt för mig att veta varför hon gjorde det.
Vi män köper sex av olika slag och anledningar.
Ibland väljer man en tjej bland utbudet på en bordell eller från gatan. Bara för att utan att ens bry sig om hennes namn eller någonting. Bara knulla och spruta och gå.

Andra gånger så handlar det om sällskap och att man genuint är intresserad av att ha en hel upplevelse och kanske en framtid med henne.

För min del är det samma sak.

Dvs. Det finns något dystert, cyniskt, lättjefullt och avhumaniserat med att en person (oavsett om det är en manlig eller kvinnlig sexköpare) väljer att köpa sex av en annan människa.

Varför bryr han/hon sig inte om att försöka på egna meriter dvs.: med sin personlighet, charm etc. Ragga upp någon för sex som gladeligen har sex med honom/henne , helt utan transaktion av pengar.

Det osar lathet, cynism om sexköparen. Och hur kan sexköparen (den manliga eller den kvinnliga) med att avhumanisera en annan människa (sexsäljaren) så? Dystert!

Dekadent och märkligt.

Så ser jag på sexköpare. Vare sig de är män eller kvinnor.

Jag förstår.

Om vi tar dina två exempel, hur reagerar du om en kvinna berättar att hon köpt ett ligg vs om en kvinna berättar att hon köpt sällskap (inkl sex, får man anta)?

Träffar inga fula brudar. Eller Kerstin som är över 60.

Du missar helt kärnan i diskussionen, TomatKungen. Låt mig först göra en sak helt klar: jag är gift och jag är personligen helt emot all form av prostitution, oavsett vilket kön som köper. Jag har inget till övers för den industrin. Det jag och Bimbodeluxe diskuterar är inte moralen i själva handlingen, utan de sociologiska och mediala reaktionerna på den.

När du försöker likställa en transaktion på en oreglerad marknad med grova våldsbrott som våldtäkt, tar du till precis den sortens känslostyrda rökridåer som döljer hur verkligheten fungerar.

Om det bara handlade om en universell omtanke om "medsystrar" och en rädsla för att bli en handelsvara, hur förklarar du då den totala tystnaden kring kvinnors sexköp? När medelålders svenska kvinnor åker till Gambia eller Jamaica för transaktioner med unga, fattiga pojkar, ser vi inga mediala stormar, inga polisinatser och inga hysteriska krogutbrott. Det viftas i regel bort som en desperat "solsemester". Var finns din oro för de unga männens trygghet och objektifiering där? Den dubbelmoralen blottar att din argumentation inte handlar om etik, utan om att försvara en specifik position.

När det gäller punkt två blandar du återigen ihop korten. Ja, det finns män som nojar över en kvinnas "body count", men det styrs av en helt annan biologisk mekanism – rädslan för otrohet i en långsiktig parbildning.

När en man rycker på axlarna åt att en kvinna köper sex utomlands, handlar det om att han ser det som en krass och desperat affär som inte förändrar hans egna spelregler i vardagen. Mannen förlorar ingen marknadsmakt på hennes handling. Men när en man går utanför det kvinnliga monopolet i Sverige, uppstår en akut moralisk panik eftersom det utmanar den kravlöshet och det "frikort" som unga kvinnor har vant sig vid på dejtingmarknaden.

Att du kliver in och agerar som personlig fasadväktare för denna obalans visar tyvärr bara att du föredrar billiga moralpoäng framför en saklig och ärlig analys av verkligheten.

Att en kvinna köper sällskap kan man förstå.
Många är ensamma.
Somliga har svårt att kommunicera.
Hon kanske vill ha en situation där hon känner kontroll.
Att hon skulle köpa ett kallt knull har jag svårt att förstå. Det skulle behövas förklaringar.
Som tex att det handlar om att få förnedra och dominera en man.

Vad menar du med träffa någon?
Dejta, vänskap eller random på stan är ju helt olika scenarion i frågan..