Citat:
Ursprungligen postat av
MichelleGreen
Min dotter har haft ett förhållande med en kriminell våldsam kille.
När hon gjorde slut slog han sönder hennes lägenhet och hotade slå sönder henne. Han har levt på henne och utnyttjat henne på alla sätt. Hållt henne i psykologiskt och ekonomiskt järngrepp. Kontrollerat vilka hon umgås med. Ja ett jävla blattesvin helt enkelt.
När han flyttade upptäckte hon att hon var gravid.
Jag har sagt hela tiden att hon absolut inte får släppa tillbaka honom i sitt liv men märker nu mer och mer att han är tillbaka.
Jag kallar honom spermadonatorn och detta gör henne skitförbannad.
Jag har påmint henne om att man inte får utsätta sina barn enligt lag för våld och misshandel att barnen inte ens får SE detta. Då säger hon att anmäler jag henne till soc så ska hon hämnas.
Hon har skaffat en ny lägenhet för att komma ifrån våldet som sitter i väggarna på den där dom bodde ihop.
Men jag har sett och förstått att han är på väg in i hennes hem igen.
Vad kan jag göra mer än döda honom?
Jag beklagar din och din dotters situation. Det du beskriver är inte bara ett ”dåligt förhållande”. Att slå sönder bostaden, hota, kontrollera umgänge och ekonomi och successivt ta sig tillbaka efter separationen är ett mönster som passar mycket väl in på våld och kontrollerande beteende i nära relation. Väldigt tråkigt och jag kan förstå din frustration.
Nu är jag varken psykolog eller beteendevetare och dessutom är jag en anonym snubbe på ett anonymt forum så du får ta mina råd för vad de är men mitt råd skulle var att sluta försöka vinna diskussionen om honom. Din dotter vet redan att han har behandlat henne illa. Problemet är inte brist på information. I sådana relationer kan rädsla, skuld, hopp, anknytning och manipulation samexistera. Om du ständigt säger ”han är ett monster, hur kan du ta tillbaka honom?” riskerar du att hon börjar försvara honom och därefter undanhålla information från dig. Ryggmärgsreflexen är ju att undra hur hon tänker men problemet är att om du anklagar henne och/eller anklagar honom så skapar du en distans mellan dig och din dotter och hon blir mer ensam och i den ensamheten blir det rimligt att sätta sitt hopp till honom. Hur frustrerande det än är så skulle jag rekommendera dig att lyssna utan att döma eller pressa, hålla kontakten och uttryckligen finnas kvar även om personen återvänder till relationen.
Jag tycker också att du ska sluta kalla honom för nedsättande saker såsom t.ex. "spermadonatorn". Inte för att han förtjänar någon respekt utan för att det är strategiskt dåligt. Allt negativt du i det här läget säger om honom faller tillbaka på din dotter och resultatet riskerar bli att du skjuter henne ifrån dig. Hon kommer då uppleva det som att hon står mer ensam i en jobbig situation. Fokusera på hans handlingar istället. Hans hot. Hans aggressivitet.
Var supertydlig med att du kommer att finnas för din dotter oavsett vad. Jag tycker du ska säga något i stil med:
-"Du är min dotter. Jag älskar dig. Jag tycker han är farlig för dig men du behöver aldrig skämmas inför mig om du träffar honom igen. Om du någon gång behöver det så ring, så kommer jag. Jag kommer alltid finnas för dig.".
Jag tycker egentligen att situationen bäst hanteras genom att du söker professionell hjälp. Dels för din egen del och dels för din dotters del. Efter en googling hittade jag Kvinnofridslinjen med tel# 116016. Jag tänker att du mest troligt kan få långt bättre råd där än här.
