Jag menar med bestämdhet att pappslöjdens dåliga rykte är oförtjänt.
Att träslöjden har högre samhällelig status kan förklaras av att hårda värden anses comme-il-faut så här i vattumannens tidsålder. Också en patriarkal könsmaktordningen där manligt kodade slöjdfack värderas högt, kan ha finger med i spelet. Ändå vill jag med bestämdhet hävda att pappslöjd som den utövas idag är mer avancerad än både finsnicker och syjuntans pyssel. En fåll kan vem som helst sy, ett spätt kan vem som helst tälja.
Men pappslöjden kräver både prescicion, övning, fingerfärdighet. Det sägs att pappslöjarna aldrig blir färdiglärda, det gäller att kunna vinklar och enkel matematik, aerodynamik, för att få till det.
Historiska förklaringar?
Axelmakterna var starkast inom pappslöjd, särskilt japanska
origamin och tyska och italienska motsvarigheter. Kan det givit pappslöjden dåligt rykte?
Vad står du i frågan?