Citat:
Ursprungligen postat av
deitrichhhh
Du menar att en person försöker fastställa autism med ansiktsgeometri. Man kan inte se på en person om den är autistisk eller inte lmao
Det skrev jag aldrig, jag skrev att han hade ett autistiskt leende och ja, han ler som om han är lite ovan och blyg på bilden.
Sedan så har det frankommit att man velat göra en npf-utredning på honom och även att han senare genomgått en sådan. Jag har haft många rätt, vilket fick folk att sluta käfta med mig till slut.
Hans leende är faktiskt oavsett vad ni säger en markör av att han är lite annorlunda åtminstone på just den bilden. Så nej jag hade inte fel varken i autistiska symptom eller barndomstrauman.
Gällande ett reportage jag nyss såg där frågan varit uppe bland berörda ungdomar hur nära man måste vara människor för att få sörja.
Ni är allihopa tillräckligt nära och det finns inget rätt och fel gällande att sörja eller inte göra det, när någon dör.
Vad jag vill säga är att döden inte kommer med att man måste bli berörd och känna sorg eller inte får för att man inte stod någpn nära, inte kände personen personligen, bara var ytlig bekant osv. Herregud, jag grinade till och med när den där pojken Henrik (15 åringen som mördades av en fd skolkamrat) dog. Blivit extremt berörd av andra fall också. Givetvis får man sörja människor man "bara" gått i samma skola som, bara har en vag anknytning till osv.
Det är tillåtet att bli djupt ledsen även när någon man inte varit nära dör.
Det är lika tillåtet att sörja senare eller inte alls.
Och det är absolut tillåtet att känna sig drabbad av något som drabbat det egna närområdet, ens skola eller bekanta.