Clara, 25, har ätstörningen arfid - ”Ingen vet hur de ska hjälpa mig”

Ok. Nä tror inte detta tas på allvar när dom är små och det är väl där många vårdnadshavare gör tabben att låta barnen diktera villkoren. Skulle vara intressant att veta om dessa problem var lika vanligt förr i tiden. Vilket jag gissar på att det inte var..

Vad är hennes agenda när hon nu gråter ut åtta år senare efter diagnosen?
Är det att "inga" psykologer känner till begreppet?
Eller vill hon ha tips på käk?

Jag har haft det i perioder. Som barn var jag noll kräsen och åt vad som serverades.
Ingen aning om varför jag fick det som 20+

Ja absolut så kan den här diagnosen förbättras under barndomen om föräldrar tacklar det rätt. Har själv barn med diagnosen som förbättrats avsevärt genom att uppmana och tvinga att smaka istället förvärra beteendet.

Sedär, du är en bra förälder i mina ögon 🙂

Jag har också ett barn som haft en oerhört komplicerad relation till mat, dess konsistens och lukt. En gång som 7åring kom han hem och berättade själaglad att han ätit hamburgerdressing på kalas och han pratar än idag om den händelsen som en högtidsdag.

Idag är han vuxen och kan sedan ett par år tillbaka i princip äta allt utom några saker. Ibland tänker jag att om han vuxit upp idag (och vi som föräldrar inte kontinuerligt övat tillsammans på att äta) så hade han utan tvekan fått den här diagnosen. Frågan är bara vad det hade lett till? "Behandlingen" skulle ju ändå troligen ha bestått i det som vi gjorde - middag tillsammans varje dag, uppmuntran och en konstant exponering utan att befästa svårigheterna. Allt kanske inte måste bli en diagnos och läggas på "samhället".

Brukar inte psykologer säga att det bästa för att överkomma en rädsla är att kontinuerligt utsätta sig för den? Om hon hade tvingat sig själv att äta tomater blir hon till slut van vid smaken och konsistensen och kroppen lär sig att den födan inte är farlig. Hon kan först krydda tomaterna med något hon gillar. Det låter i klippet som att hon bara har ätit det en gång som barn och sedan inte testat det igen. Många barn har problem med att äta vissa saker, men de flesta testar eventuellt igen och upptäcker att det inte var så farligt. Att göda rädslan, särskilt upp till vuxen ålder, kan inte ha gjort henne något gott.

Exakt! Men i dag ska det pjoskas och hållas på.

Ät eller gå hungrig unge, borde föräldrarna kört med.

Välfärdsproblem. De borde få en smäll på käften istället om de inte vill äta det som serveras.

När man förvägrar barn med Arfid mat de tolererar utvecklar de nya ätstörningar, t ex anorexia och svälter sig till döds.

Så det är liiite svårare än bara låt dem svälta de äter till sist. Arfid är en jävligt svår sjukdom, att svensk sjukvård inte har någon hjälp är väl inte så konstigt, de har ju inte vård för någon alls om man inte kan ta de vanligaste medicinerna och bli bra. Och finns inga mediciner, så finns inte tillståndet. Allt enligt sverigevårds logik.

Har träffat på en person med detta, det var som att tvinga personen äta bajs om hen erbjöds något annat än den vanliga maten. Det tar lång träning och ska börja tidigt om man ska få ordning på det. Sådant finns ju inte i vår vård.

Inte konstigt att svensken åker utomlands för vård numera.

Skicka henne till Afrika eller ute i buschen nånstans, där hon kommer att få gå långt för att hämta vatten och bo i koja. Hon behöver uppleva missär.

"Det är klart man känner sig annorlunda" - Där har vi det.

Frukansvärt löjligt.

Barn med ARFID vill inte ha någon komplicerad mat, utan skulle det vara något de önskar så är det något enkelt, ganska smaklöst och med enkel konsistens. Typ "Bara ris" eller "Bara pasta".

Varför ska man hjälpa ARFID barnen då. Låt dem svälta eller? Saknar du välvilja och empati så kan du tänka på det rent egoistiskt att det är bättre att de är friska och betalar skatt. Det är inte så bra att bara servera det som mat för då får barnen näringsbrist, missar på studierna och tappar vikt. Staten vill ju att de ska äta bra så att de kan gå i skolan och utvecklas till produktiva arbetare som betalar in en massa skatt till alla analfabeter, inte att ARFID barnen ska få en massa sjukdomar av dålig mat som gör dem till vårdpaket hela livet.