Vad är egentligen problemet i dejtingen med svenska kvinnor (40+)?

Behöver vädra en grej och höra era tankar, för vad fan är det som händer egentligen? Jag förstår det genuint inte.
Jag tog en rejäl paus från hela dejtingträsket för ett tag sen. Var så jävla trött på alla oseriösa och omogna situationer jag hamnade i med de svenska kvinnor i min ålder (40+) som jag träffade på. Jag stängde ner allt, laddade om batterierna och fokuserade på mitt eget liv. Sen tänkte jag: ”Äsch, jag kollar läget igen” och tänkte prova Mötesplatsen.

Började skriva med en kvinna på 48 år där (låt oss kalla henne Åsa).
I början var hon tydligt intresserad. Hon gillade hur jag skrev, tänkte på mig och reagerade när jag blev tyst. Vi hade bra kontakt och bestämde att träffas. Men vad fan händer sen? Det tog inte lång tid innan exakt samma mönster dök upp igen – innan vi ens hunnit ses en enda gång.

Så här såg förloppet ut:

Testet: Jag var tyst en hel dag. Hon skickar direkt ett passivt-aggressivt meddelande: "Det har nog svalnat... vi ses väl inte imorgon... lycka till."

Bekräftelsen: Jag var rak och sa att jag självklart fortfarande var intresserad och ville ses. Då blir hon helt överlycklig ("är det sant 🥰?") och vill boka direkt.

Krånglet: Så fort det blir skarpt läge börjar det: hantverkare hemma, måste fixa sig, svårt att hinna. Sen säger hon själv: "Kanske bättre imorgon istället?"

Tvärvändningen: Vi spikar imorgon kl 16. Några minuter senare tvärvänder hon helt och skriver: "Har i några dagar känt mig lite låg… har inte energin att träffa någon jag aldrig träffat. Förlåt 😥."

Det är just här jag inte får ihop logiken för fem öre. Vad fan är det om? Om man har känt sig låg och energilös i flera dagar, varför sitter man då två minuter tidigare och föreslår själv att man ska ses dagen efter?
Och när jag sa ifrån att det här inte fungerar för mig gick hon direkt över till att spela offer ("jag mår inte bra, är bara människa"). Det blev bara för mycket omogenhet, så jag avslutade och blockerade.
Jag vill inte dra alla över en kam, men det här är tyvärr ett mönster jag personligen stöter på gång på gång med de svenska kvinnor 40+ som jag försöker dejta.

Mina frågor till forumet:

Vad fan handlar det här egentligen om hos de här kvinnorna? Handlar det om extremt lågt självförtroende i botten, eller vill man bara ha en snabb ego-boost på mobilen?

Hur kan det finnas så mycket omogenhet och svag kommunikation bland svenska kvinnor som faktiskt är nära 50 år?

Är det fler som känner igen sig i det här mönstret, och vad tror ni är den egentliga orsaken?

I det aktuella fallet så skulle jag vilja påstå att hon är i ett förhållande och kan inte komma iväg. Alternativt bara vill åt din uppmärksamhet.

Det finns väl en anledning till att de är singlar.

Det finns nog flera förklaringar till samma fenomen. En förklaring kan vara att de har mycket att göra på jobb och med barn. Att skriva lite är ju betydligt enklare än att faktiskt träffas i levande livet. En annan förklaring kan vara att man vill hålla grytan kokande men inte äta just nu. En tredje förklaring som nämnts kan vara att det är någon som vänsterprasslar. För egen del lutar det nog åt att jag har gett upp. Aldrig har väl kvinnor och män stått så långt ifrån varandra som idag.

Grejen är att kärringar ska plockas när de är lite berusade, då är de som mest lätthanterliga. Och berusade kvinnor hittar man t.ex. på krogen. Att ragga på nyktra kvinnor är typ som att ro i sirap.

jag glömde citera att i våra tidigare diskussioner var hon dessutom väldigt snabb med att klaga på svenska män och radade upp en hel lista på saker hon störde sig på och ogillade:

”Stela och tråkiga män”

Män som pratar mycket om gamla relationer

Män som hon upplever som ”mesiga” och tystlåtna (exempelvis som inte tar initiativ på restaurang)

Män som bara babblar om sig själva, är självupptagna, skrytmånsar, snåljåpar eller besserwissrar

Ofräscha män , smuts under naglarna, dålig andedräkt, svettlukt, dålig hygien och rökning

Män som inte visar intresse för att lära känna henne

Män som tidigt börjar prata om sin ”kukstorlek” och vad hon skulle gilla sexuellt

Det som gör hela grejen så jävla obegriplig är att jag inte uppfyller en enda av hennes negativa punkter. Jag är varken mesig, otydlig, självupptagen eller ohygienisk, utan drivande, rak, fräsch och ställde frågor för att lära känna henne. Jag var i princip exakt den typen av man hon påstod att hon sökte.

Sluta försök datea psyksjuka damer.

När jag va ung 20 så satt jag på mängder med 40 plussare så kanske de får napp av en yngre hingst istället?

Som kvinna i åldern du nämner kan jag relatera och även om det såklart är partiskt så är jag inte en person som vare sig är eller uppfattas som utvecklingsstörd i mitt vanliga liv. När jag hamnat i situationer du beskriver så handlar det om kalla fötter. Jag har en benägenhet att vara för mycket i mitt huvud och tankarna, när dagen D närmar sig, präglas av: det är ingen idé, jag kommer gå dit och det kommer kännas fel och då måste jag vara kvar tillräckligt länge för att inte såra, bete mig märkligt etc och det kommer ta massa energi och bla bla bla.

Jag har försökt att jobba med detta eftersom det ligger hos mig, men för egen del har jag landat i att det här med dejting genom appar helt enkelt inte är för mig. Jag försöker vara öppen i vardagen men eftersom nästan alla sitter med sina telefoner har det blivit lite av ett moment 22.

Så jag är ganska säker på att kvinnor som beter sig som du beskriver är rädda för vad det skulle kunna leda till och/eller besvikelse över vad det inte skulle leda till om hon gick dit.

Vilken lång text. Varför inte bara skriva som det är?
Psyksjuk.

Spring. Inte för att det är så farliga saker hon har på sin lista, utan för att hon har en lista över vad hon inte vill ha.

I den åldern behöver inte kvinnor män för avkomma eller social och ekonomisk överlevnad så har du inte nåt exceptionellt att komma med hade hon nog det rätt bra utan dig och orkar inte trassla till sitt liv i onödan.

Ok incel jag tar tillbaka, jag är psyksjuk.